Experter varnar för räntehöjningar – redan i sommar: ”Blir kännbart”

Så sent som för en vecka sedan skruvade regeringen upp tonläget rejält. Från att ha räknat med en begränsad påverkan av kriget i Iran bedömer man nu att effekterna blir påtagliga – med risk för högre inflation, lägre tillväxt och stigande räntor.

En bild som ifrågasätts av flera ekonomer.

– Det kan finnas politik i det. Vi har val i september, och i ett osäkert läge kanske man röstar på en regering som sitter. Det tycker jag är olyckligt. Läget är lite för allvarligt för att man ska använda politiken till det just nu, säger Annika Winsth.

Hon pekar på att regeringens scenario i stort ligger nära det som redan är huvudspåret hos många ekonomer – och att regeringen målar med en mörkare penna än motiverat.

– Jag tror att regeringen kommer lägga en prognos på ungefär 2 procent i tillväxt och kanske 2 procents inflation. Det är ett ganska normalt läge.

I själva verket är alltså bilden av konjunkturen inte lika dramatisk som retoriken antyder.

Analytiker: Fortsatt stabilt läge

Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, beskriver läget som fortsatt stabilt – och landar i en liknande prognosbild.

– Vi fick sammantaget betryggande data i går – både BNP, hushållens kredittillväxt, detaljhandelsförsäljningen och Konjunkturinstitutets barometer. Och trots att BNP krympte under första kvartalet på kvartalsbasis var det ett starkt momentum i mars. BNP ökade med nästan 2 procent jämfört med föregående månad. Även om man ska ta enskilda månader med en nypa salt signalerar det att den svaga inledningen i januari och februari snarare berodde på tillfälliga faktorer, säger Spector.

Hon pekar, liksom Winsth, på att tillväxten ser ut att landa kring 2 procent i år.

– KI-barometern ligger strax under normalläge och signalerar fortsatt tillväxt på runt 2 procent i år. Det tror jag också blir den nya konsensusen. Vi gick in i året med förväntningar på 3 procent, men det kommer nog snarare landa kring 2 procent. Det är fortfarande en bra tillväxttakt.

Men samtidigt ökar inflationsriskerna snabbt.

– De ökar för varje dag som går med ett stängt Hormuzsund och högre energipriser och råvarupriser, säger Spector.

Men det dröjer innan det slår igenom i inflationen.

– Det tar tid innan den fulla effekten syns. I Sverige har vi både en kronförstärkning förra året och den sänkta matmomsen i april som hållit tillbaka inflationen. Så svenska inflationstal kommer falla i närtid, men det beror framför allt på de här tekniska skatteeffekterna, dels sänkt matmoms, men också tandvårdsreformen i början av året. Så låga inflationstal ska inte förväxlas med ett lågt underliggande inflationstryck. Utan skatteförändringar skulle den svenska inflationssituationen inte se så pass mycket bättre ut jämfört med omvärlden som den gör i dag.

Effekter på ekonomin

Tecken syns redan i vissa delar av ekonomin.

– Vissa effekter märks direkt, som bensin och flygbränsle. Andra tar längre tid, som konstgödsel, förpackningar och skördar. I eurozonen ser vi att inflationsförväntningarna stiger påtagligt och att marknaden prissätter en klart högre inflation på både ett och två års sikt, säger Spector.

Det kan i sin tur tvinga centralbankerna att agera.

– Vår bästa bedömning är att ECB höjer räntan i juni och i juli, och att Riksbanken i sådana fall följer efter med höjningar under sommaren, säger Spector.

En bild som till viss del delas av Annika Winsth, som i sitt huvudscenario räknar med att läget kring Hormuzsundet löser sig relativt snart – men varnar för räntehöjningar om det drar ut på tiden.

– Jag tror att USA egentligen vill ha upp det, de har ju ett mellanårsval snart. Kina vill ha upp det, Indien vill ha upp det, Europa vill ha upp det och Mellanösternländerna vill ju inte ha krig bland sina grannar. Så det är ju egentligen kanske bara Israel som har en annan politisk agenda, som inte i första hand tänker på att öppna det av ekonomiska skäl. Och sen har vi ju Ryssland, som förmodligen inte heller har något emot att det är stökigt, säger Winsth.

Extrema riskscenarier

Hon fortsätter:

– Alla andra vill att det ska öppnas upp. Så jag tror att man inte ska räkna ut det ännu. Det är väldigt lätt att dra ut pilen i tangentens riktning när man är mitt i det. Så vi har fortfarande lite tid på oss att få upp det innan det får mer påtagliga konsekvenser. Men om vi inte lyckas med det här och vi kommer tillbaka efter sommaren, då tror jag att inflationstendenserna kommer över målet i Sverige, kanske 3 procent om vi ligger runt ett oljepris på 125 dollar, som vi gör nu och pendlar, i stället för runt 100 som vi har i vårt huvudscenario. Och då kommer ju Riksbanken kanske höja räntan två gånger i år. Och det kommer påverka konjunkturen lite grann. Så säg att vi då kommer ner mot 2, kanske strax under 2 procent i tillväxt. Och det är ju kännbart, men det är fortfarande hanterbart. 

Samtidigt tonar hon ned de mer extrema riskscenarierna.

– Ska man få stagflation, som vissa lyfter, Erik Thedéen nämnde det i en SVT-intervju, inte att vi skulle ha det, men han nämnde ändå ordet – då behöver det hända något radikalt. För mig är stagflation ett varaktigt dåligt läge. Det handlar om att penning- och finanspolitiken behöver vidta åtgärder, och att de behöver vidta olika åtgärder. Det är ju det som är stagflation. Och där är vi inte på länge.