Experternas oro över noteringstrenden från USA: ”Inte bra”

Ett återkommande tema inför börsnoteringar bland analytiker under året har varit en växande oro över att introduktionerna präglas av allt mindre free float – andelen fritt omsättningsbara aktier.

– Den utvecklingen är förstås inte bra, och pekar på att ägarna ser stor uppvärderingspotential som inte kommer marknaden till del, säger Andreas Dalhäll, partner på revisions- och konsultbolaget Ernst&Young.

Inge Heydorn, analytiker på fondförvaltaren Chelverton, menar att det är en trend importerad från andra sidan Atlanten, och får medhåll från sektorkollegan Nicklas Andersson på Carnegies investeringsplattform Montrose.

– I USA har vi sett en tydlig trend mot låg free float, särskilt bland teknikbolag. När Klarna noterades på NYSE låg free floaten på 9,1 procent, varav uppskattningsvis bara 5 till 10 procent gick till småsparare.

Kan orsaka rejäla aktiefall

Mjukvarubolaget Figma, som tillverkar designverktyg, noterades med en free float på 7 procent. Aktien rusade 333 procent dagen efter. Processorbolaget Coreweave hade en free float på cirka 13 procent och steg 367 procent kort efter noteringen.

– Det ligger nära till hands att fundera kring hur kursutvecklingen hade sett ut om erbjudandena varit större, säger Nicklas Andersson.

En låg free float säkerställer inledande efterfrågan och kan därmed bidra till att pumpa upp kurserna vid introduktionen. Men när lock-upen löper ut för de institutionella investerarna riskerar innehaven att dumpas, och kursen att rasa.

– Det är en god affär för de som har förtecknat förstås, säger Inge Heydorn.

Av den redovisat tillgängliga free floaten är det inte heller alla aktier som faktiskt når småspararna, efter att cornerstone- och ankarinvesterare fått sin tilldelning. Nasdaq Stockholm har en kravnivå på 10 procent free float, förutsatt att värdet på dessa aktier uppgår till minst 500 miljoner kronor. Men i praktiken kan denna bli mycket mindre.

– Röko är ett tydligt exempel från i våras där bolaget hade en free float på cirka 17 procent, men där småspararna fick dela på mindre än fem procent av erbjudandet. Brödsmulor, helt enkelt, säger Nicklas Andersson.

När nischbanken Noba noterades för drygt tre veckor sedan fick samtliga privatpersoner samma tilldelning – 15 aktier var. Det skedde alltså ingen lottning. Utav det totala erbjudandet på 7,6 miljarder kronor fick privata placerare dela på 35 miljoner kronor, eller 0,46 procent.

Då kan de välja bort börsen

I USA är det dock ovanligt att småsparare alls får tillgång till börsintroduktioner. I EU och Sverige har villkoren traditionellt varit striktare – men det har också lett till att den europeiska noteringsmarknaden halkat efter.

– Måste vi kräva att bolagen säljer av en viss procentsats till en viss värdering för att kunna ta sig an den publika marknaden? Om vi har de här strikta kraven som Europa haft, då hamnar vi i ett läge där man kanske väljer bort börsen som ett alternativ, sade Nasdaq Stockholms vd Adam Kostyál i en intervju för några veckor sedan.

I linje med nya regelverk från EU för att stimulera de inhemska kapitalmarknaderna justerade Nasdaq Stockholm därför ned sina krav för några år sedan. Tidigare krävdes att minst 25 procent av aktierna vid notering skulle vara fritt omsättningsbara.

– Nackdelarna med en låg free float är att det kan bli svårt att köpa eller sälja aktien utan att priset påverkas, särskilt om handeln är liten. Det kan också leda till större skillnader mellan köp- och säljpris , säger Nicklas Andersson och tillägger:

– Dessutom kan det göra att bolaget inte kan tas med i vissa aktieindex, och att det blir dyrare att låna aktier för blankning. Den sistnämnda effekten ser dock inte alla som negativ.