Experternas varning: Regeringens drag kan göra elen ännu dyrare

Efter flera dagar med kraftiga prisuppgångar väntas elpriserna sjunka på torsdagen. I elområde 4, som omfattar sydligaste Sverige, faller spotpriset med omkring 20 procent till 3,56 kronor per kilowattimme. I elområde 3, där bland annat Stockholm ingår, är nedgången betydligt mindre: omkring 1 procent till 3 kronor, enligt elbörsen Nord Pool. Lättnaden beror bland annat på att vinden tilltar, vilket ökar produktionen av billigare el, förklarar Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Den här högtrycksblockaden som har varit över norra Europa börjar ju lätta redan här i eftermiddag, eller framför allt i morgon kan man säga. Det blir ju mer vind både i Tyskland och i Sverige. Så det kommer ju att bidra till lägre priser, säger han.

Och ytterligare lättnad väntas komma längre fram i november, när delar av den kärnkraftsproduktion som för närvarande ligger nere väntas återvända, vilket också väntas förbättra möjligheterna att överföra el mellan olika delar av elsystemet.

– Då kommer ju överföringskapaciteten att bli bättre, den har ju legat på 35 procent ungefär i två månaders tid. Nu har den blivit lite bättre denna veckan och kommer ju att bli bättre i takt med att mer kärnkraft kommer tillbaka, säger Sigvardsson.

Elstödet kan få motsatt effekt

Men även om mer vind och återvändande kärnkraft kan ge viss lättnad är det hushållens elförbrukning som kan bli avgörande för hur högt priserna stiger i vinter. Och här ser experterna en risk med regeringens åtgärder.

Regeringens högkostnadsskydd för el har nu aktiverats för första gången. Under oktober översteg det genomsnittliga elpriset gränsen på 1,50 kronor per kilowattimme i elområde 4. Det innebär en ersättning på 7 öre per kilowattimme för 90 procent av hushållens förbrukning.

Men oktoberstödet är förhållandevis litet. Med de betydligt högre priserna hittills i november kan ersättningen bli avsevärt större. Det är också här experterna ser en risk: ju mer av elkostnaden som staten täcker, desto svagare kan hushållens drivkrafter att spara bli.

– Det är ju inte särskilt bra att det blir ett stöd. Incitamentet att dra ner på sin förbrukning faller ju lite när man vet att det finns ett stöd. När man som mest skulle behöva att folk verkligen drar ner på sin förbrukning, säger Sigvardsson.

Lärdomen från elkrisen 2022

För att illustrera problemet drar han paralleller till elkrisen 2022, då de höga priserna fick hushållen att minska sin elförbrukning kraftigt.

– Det såg vi vid förra krisen då när det blev så dyrt i december. Då drog ju folk ner på förbrukningen. Vi pratar ju om 7 procent ungefär i SE3. Och tittar du på SE4 så var ju nedgången ungefär 15 procent, säger Sigvardsson.

Han betonar att även relativt små förändringar i förbrukningen kan få betydelse för prisutvecklingen.

– Går förbrukningen ner 10 procent, säger vi, av mänskliga skäl eller medvetna skäl, då faller ju priserna av den anledningen. Så är det.

Pär Holmberg är inne på samma spår, men förklarar varför även begränsade besparingar kan få stor effekt när efterfrågan närmar sig elsystemets kapacitetsgräns.

– Dels så sparar man ju pengar själv, men om alla gör det samtidigt kan man också få ner elpriset. För när man närmar sig gränsen för vad systemet kan producera sticker priserna väldigt brant. Då kan det göra ganska stor skillnad om man sparar, säger han.

Elstödets baksida – och osäkerheten inför vintern

Det finns också en annan sida av problemet. Om elstödet bidrar till högre priser drabbas även de som inte får någon ersättning. Holmberg lyfter särskilt den elintensiva industrin, där EU:s statsstödsregler kan göra det svårare att få stöd.

– Det är ju inte alla som får elstöd heller. Som exempel elintensiva industrin. För dem är det ju svårare att få elstöd. Då hamnar man i statsstödsreglerna i EU. Så det finns vissa som det är svårt att stötta och som drabbas när elpriset pressas ännu högre upp, säger han.

Samtidigt väntar ytterligare en osäkerhet för hushållen. Högkostnadsskyddet är beslutat för 2026, men något motsvarande beslut finns ännu inte för 2027. Det innebär att hushållen kan stå utan samma skydd under årets kallaste månader, när elbehovet är som störst.

– Det blir en konstig övergång i just ett sådär exceptionellt år. När elstödet lades fram där i februari trodde man ju inte det fanns på kartan att ett månadsmedel skulle upp över 1,50. Men det blev det ju här i oktober, säger Sigvardsson.

Dubbelt så höga elpriser väntas i vinter

Men vad väntas då elen faktiskt kosta i vinter? Terminsmarknaden pekar mot fortsatt höga priser. Enligt Sigvardsson ligger priset för december–februari på omkring 130 euro per megawattimme, ungefär dubbelt så högt som under en normal vinter med normala gaspriser.

Men utfallet är långt ifrån givet. Temperaturen spelar en avgörande roll för hur höga priserna faktiskt blir. Enligt Sigvardsson kan skillnaden i elförbrukning mellan en mild och en kall vinter uppgå till omkring 15 procent. Som tumregel ökar förbrukningen med ungefär 1,5 procent för varje grad temperaturen sjunker.

– Är det kallt puttar det upp priset ganska snabbt, eftersom prisutvecklingen är exponentiell. När man kommer upp till de dyraste produktionsslagen vill producenterna ha ordentligt betalt. Blir det milt och förbrukningen faller, då faller de dyraste produktionsslagen bort och priset går ner ordentligt. Vintern är väldigt temperaturkänslig av den anledningen, säger han.

Den senaste tremånadersprognosen ger också visst hopp.

– Men vi fick ju tre månaders väderprognos här i fredags. Så där kan man väl säga att det ser ju ut att bli ganska så milt här i vinter. Framför allt januari månad då, säger Sigvardsson.