Experternas varning: Kontinentalt elpris inom fem år
Vindkraften beskrivs ofta som ett problem för elsystemet när det inte blåser. Men moderna vindkraftverk kan i själva verket bidra till stabiliteten i elnätet, enligt experter som EFN Finansmagasinet talat med. Samtidigt varnar de för att alltför få nya investeringsbeslut kan driva upp elpriserna framöver.

Vindkraften stod under 2025 för en fjärdedel av Sveriges elproduktion. Trots det har debatten om kraftslag och elsystemets stabilitet blivit alltmer polariserad. Anders Wickström, energiexpert vid forskningsinstitutet Rise med fokus på vindkraft och elsystem, tycker att det är synd eftersom vindkraften kan bidra till stabilitet i elsystemet ungefär lika mycket som kärnkraft.
– Vindkraften har ungefär lika mycket rotationströghet som kärnkraft i förhållande till sin effekt, säger Anders Wickström.
Härifrån kommer elen
Kraftslag | Installerad effekt (MW) | Prod. el (TWh) |
|---|---|---|
Vattenkraft | 16 274 | 64,4 |
Kärnkraft | 6 944 | 48,7 |
Vindkraft | 17 008 | 40,8 |
Övrig värmekraft | 6 561 | 11,7 |
Solkraft | 4 808 | 4,1 |
Summa hela Sverige | 51 595 | 169,7 |
Källa: ENERGIFÖRETAGEN |
Vindkraftverk är dock inte direkt synkront kopplade till elnätet som vatten- och kärnkraftverk. Därför måste deras stabiliserande effektändringar, ”svängmassa”, styras med mjukvara.
– Vindkraftverken kan reglera sin effekt på bråkdelar av en sekund. Det blir allt viktigare i ett elsystem med mer vindkraft, säger Anders Wickström.
”Marknad och politik utgör de största riskerna”
Även Jens Nordberg, chef för energihandel på Varberg Energi, pekar på att tekniken i moderna vindkraftverk ger möjlighet att anpassa produktionen efter elsystemets behov.
– Moderna vindkraftverk har tekniska stöd för att anpassa produktionen efter elsystemets behov. Tekniken har funnits länge, men används i dag mer tack vare nya intäktsströmmar, säger Jens Nordberg.

Under senare år har nya marknader för stödtjänster gjort att fler vindkraftsparker använder tekniken för att balansera elsystemet.
När det gäller nya investeringar i vindkraft pekar experterna inte främst på tekniska hinder – utan på politiska och marknadsmässiga faktorer.
– Mycket handlar om hur den gröna omställningen utvecklas. Prognoserna pekar på att elanvändningen ska öka kraftigt, och det är den utvecklingen som avgör om investeringar i ny elproduktion blir lönsamma, säger Anders Wickström.
Investeringar och ägande i svensk vindkraft
Från 2020 till 2026 beräknas investeringarna i vindkraftsprojekt uppgå till 140 miljarder kronor.
Installerad effekt 2020–2026 är 10,8 GW. Total installerad effekt för vindkraften i Sverige är 17 GW.
Enligt en sammanställning från Svensk Vindenergi 2024 ägs 76 procent av privata bolag, 12 procent av utländska statliga bolag, 9 procent av svenska staten, kommuner och regioner och 3 procent av storkonsumenter av el inom industrin. Det totala utländska ägandet beräknades till 66 procent 2024.
Källor: SVENSK VINDENERGI, SVT
Jens Nordberg lyfter både politiska beslut och marknadsförutsättningar som avgörande.
– Marknad och politik utgör de största riskerna, i form av stödregler och volatila elpriser. Samtidigt är elpris, räntor och nätanslutning avgörande i kalkylen för vindkraftsprojekt, säger Jens Nordberg.
Han varnar också för att det fattas för få nya investeringsbeslut i kraftproduktion, vilket kan få konsekvenser för elpriserna framöver.
– Det faktum att det under 2025 och 2026 fattats oerhört få investeringsbeslut i ny kraftproduktion gör att svenska elpriser riskerar att närma sig kontinentala nivåer inom fem år. Enda sättet att undvika det är att kraftigt öka takten i utbyggnaden av ny kraftproduktion, annars blir bara en bråkdel av den planerade elkonsumtionsökningen verklighet. Det skulle i sin tur vara ett tecken på att vi misslyckats i den gröna omställningen, säger Jens Nordberg.
Se även inslaget: Vindkraftens framtid i Sverige: “Vi kan behöva tre gånger så mycket”

Relaterat

Kommuner la in veto för landsbaserad vindkraft – nio av tio gånger

Danmark och Tyskland storsatsar – Sverige kvar på stranden

Vindkraften blev störst – sen tog det stopp

Försvarsmakten: ”Nja” till havsbaserad vindkraft

