Flygande träd nästa steg i skogsbruket
När en skog gallras i dag är det stora maskiner som gör jobbet. Skördaren fäller träden och skotaren transporterar ut virket. För att maskinerna ska komma fram krävs stickvägar genom skogen.
Men det har ett pris.
– Det är väldigt mycket träd som tas bort för att få in maskinerna. Där förlorar man värden och huvudstammar som skulle kunna bli värdefullt timmer i framtiden, säger Olle Gelin i EFN-podden Skogen och kapitalet.
20 procent försvinner i förberedelser
I vissa bestånd handlar det om omkring en femtedel av träden. Träd som hade kunnat stå kvar och fortsätta växa, men som i stället måste tas ned för att ge plats åt maskinerna. Det innebär också att en del av framtida virkesvärden försvinner.
De tunga maskinerna lämnar också avtryck efter sig. Körspår och skador på rötter är välkända utmaningar i skogsbruket. Det är just den typen av påverkan som drönartekniken är tänkt att minska genom att flytta arbetet från marken till luften.
I stället för att köra in maskiner mellan träden använder AirForestry stora batteridrivna drönare som fäller träd och flyger ut dem ur beståndet.
Drönarna har ett vingspann på omkring sex meter och kan lyfta upp till 200 kilo virke.
Hur säkert är det då att flyga omkring med träd i luften?
Säkerhetsarbetet är en central del av utvecklingen och fler tester återstår och flera myndighetsgodkännanden innan tekniken kan användas kommersiellt i större skala.
Samarbeten med största skogsbolagen
Intresset från skogsbranschen är redan betydande. AirForestry arbetar i dag tillsammans med SCA, Holmen, Stora Enso och Sveaskog för att testa systemen i skarpa miljöer. Bolaget grundades 2020 och har vuxit till närmare 50 medarbetare.
Men trots intresset återstår flera steg innan drönarna kan bli en del av vardagen i skogen.
Att få en drönare att hämta ett träd är en sak. Att göra det dag efter dag, året runt och till en kostnad som kan konkurrera med dagens skogsmaskiner är något helt annat. AirForestrys mål är att inleda kommersiell drift inom två till tre år. Först ska tekniken testas i verklig drift tillsammans med bland annat Sveaskog.
Vägen hit har finansierats genom en blandning av kundprojekt, innovationsstöd från Vinnova och Energimyndigheten, lån från Almi och privata investerare. Men kapitalbehovet är fortfarande en av bolagets största utmaningar.
– Det är svår teknik som ingen annan har gjort någonstans tidigare. Att få de resurser som krävs för att ta den här tekniken från idé till verklighet är inte det lättaste, säger Olle Gelin.
Finansieringsfrågan är också en del av förklaringen till varför tekniken ännu inte används kommersiellt. Vägen mellan fungerande prototyp och reguljär drift är både lång och kostsam.
De traditionella skogsmaskinerna väntas dock inte försvinna. Framför allt vid slutavverkningar kommer skördare och skotare även framöver att spela en viktig roll.
Slutet för kalhyggen?
Avverkning från luften har också väckt frågor om den skulle kunna bana väg för andra sätt att bruka skogen. Förespråkare för kontinuitetsskogsbruk har länge pekat på att dagens maskinsystem gör det svårt att plocka ut enskilda träd utan att samtidigt öppna upp beståndet.
Men drönarna innebär inte slutet för kalhyggesbruket.
– Nej, det tror jag inte. Jag tror på en mix av brukande av skogen. Kalhyggesbruk är väldigt effektivt för att få upp ny skog och bra virkesprodukter. Men den här tekniken öppnar upp för ett mer varierat brukande av skogen, säger Olle Gelin.
Enligt Olle Gelin finns det i dag inga andra företag som utvecklar ett system som både kan avverka och transportera ut träd med drönare. Förfrågningar kommer redan från Nordamerika, Sydamerika, Asien och övriga Europa.
Gallring är det första användningsområdet. Men på sikt ser bolaget möjligheter även inom andra typer av skogliga arbeten, bland annat röjning av kraftledningsgator.
Men innan drönarna kan ge sig ut i världen återstår arbetet hemma i den svenska skogen.
– Den här tekniken är anpassad för skogens villkor. Skogen kan diktera villkoren för hur den ska bli skött i stället för att man designar skogen för att passa de maskiner man har, säger Olle Gelin.
Se senaste avsnittet av Skogen & Kapitalet här:
