Flygbränslepriset rusar – då ställer Varopreem i Göteborg om från diesel

Varje år tillverkas omkring 23 miljoner kubikmeter bränsle i Sverige. Störst är Varopreems raffinaderi i Lysekil, som står för cirka 12 miljoner kubikmeter, följt av företagets raffinaderi i Göteborg med 6 miljoner kubikmeter. De återstående 5 miljoner kubikmetrarna raffineras av St1 i Göteborg.

Varopreem, som är en sammanslagning av Preem och Varo Energy, tillverkar främst diesel. Men när priset på flygbränsle på några veckor har fördubblats och fått flygbolag att ställa in tusentals flighter – då ställer bolaget om sin produktion.

– Ja, som en följd av störningar i de globala leveranskedjorna har vi ökat produktionen av flygbränsle vid vårt raffinaderi i Göteborg. Den här anpassningen speglar det aktuella läget i det samlade bränsleförsörjningssystemet, säger Mattias Holmqvist, presschef på Varopreem.

– Raffinaderiet är i första hand optimerat för produktion av svensk MK1-diesel och förnybar diesel. Men vårt flexibla produktionssystem gör det möjligt att justera balansen mellan diesel och flygbränsle utifrån marknadens behov, säger han.

Hållbart flygbränsle – på sikt

Det flygbränsle som nu produceras är traditionellt fossilt flygbränsle och inte SAF – hållbart flygbränsle. På sikt är däremot planerna att Varopreem ska tillverka just SAF. I november 2023 beslutade Preem för att bygga om en anläggning på raffinaderiet i Lysekil för att årligen kunna tillverka 600.000 kubikmeter SAF och lika mycket HVO100, men enligt Mattias Holmqvist har något slutgiltigt investeringsbeslut ännu inte fattats.

Han vill inte kommentera hur stor produktionsökningen av flygbränsle är i Göteborg och inte heller hur lång tid det faktiskt tar att ställa om produktionen.

– Ökad inhemsk produktion av flygbränsle är ju positivt. Här och nu hjälper all produktion av flygbränsle till att lindra effekterna av situationen i Mellanöstern, som ju kraftigt drivit upp priset på flygbränsle, säger Fredrik Kämpfe.

På längre sikt menar han däremot att fokus måste ligga på SAF och e-SAF – en typ av hållbart flygbränsle som tillverkas syntetiskt med hjälp av fossilfri el, vätgas och infångad koldioxid. Fredrik Kämpfe menar att problemet i första hand inte är att flygbolagen inte vill använda mer hållbart bränsle, utan att produktionen inte finns i tillräcklig skala.

– Det handlar ju om att produktionen måste komma igång, och det är inte flygbolagen utan raffinaderierna som producerar, säger han.

Tidigare handlade argumenten för SAF främst om klimatomställningen. Nu har även frågan om självförsörjning blivit nästan lika viktig, och Fredrik Kämpfe hoppas mycket på en utredning som presenteras inom kort. Det är Mattias Viklund, generaldirektör för Trafikanalys, som har fått regeringens uppdrag att ta fram en handlingsplan för ökad samordning och konkreta åtgärder för bättre tillgång till fossilfria drivmedel för sjö- och luftfart.

Krävs politiska åtgärder

Enligt Fredrik Kämpfe krävs politiska åtgärder för att få i gång produktionen av e-SAF. Han pekar särskilt på så kallade dubbelsidiga auktioner, där staten kan bidra till att minska risken mellan producenter och köpare. Producenterna behöver långa investeringshorisonter, medan flygbolagen arbetar i betydligt kortare cykler.

– Det finns en risk däremellan som gör att det är svårt att få tag på kapital. Den dubbelsidiga auktionen är till för att minska riskerna så att man kommer snabbare till finansieringsbeslut, säger Fredrik Kämpfe.

Till sist är frågan om det kan komma något positivt ur den nu aktuella flygbränslepriskrisen?

– Krisen visar att hållbart flygbränsle inte längre bara är en klimatfråga, utan också en fråga om försörjningstrygghet. Om den här krisen kan få politikerna att minska riskerna för investeringar i hållbart flygbränsle, då kan faktiskt något positivt komma ur den, säger Fredrik Kämpfe.