Förklaringen: Guldets märkliga reaktion på kriget
Förra årets tolvdagarskrig fick guldpriset att stiga kraftigt.
Men när samma länder nu dragits in i en eskalerande konflikt har ädelmetallen stått still.
Förklaringen grundar sig flera olika faktorer.
I tider av oro och geopolitiska konflikter brukar guldpriset stiga då investerare söker sig till de traditionella säkra hamnarna.
När Israel i juni förra året attackerade Iran – i det som senare blev känt som tolvdagarskriget – steg således guldpriset runt 3 procent på tre dagar. Efter besked om vapenvila dämpades prisuppgången för att sedan ta ny fart under hösten.
Men sedan USA och Israel slog till mot Iran i en attack som dödade Ayatollan har rörelserna i guldpriset varit betydligt lugnare. Kort efter attacken steg guldpriset visserligen 1,3 procent men föll tillbaka hela 4 procent dagen efter.
Under den hittills tolv dagar långa konflikten har guldpriset backat cirka 2 procent.
Därför backar guldpriset – trots Iran-kriget
Ross Norman, vd för ädelmetallsajten Metals Daily, menar att det är flera faktorer bakom guldprisets ovanliga rörelser sett till omvärldsläget. Han pekar på dels dollarförstärkningen, dels räntorna på amerikanska statsobligationerna som gått upp.
Han menar att de stigande oljepriserna riskerar att elda på inflationen som i sin tur kan resultera i högre räntor. Det leder därför investerare till att blicka mer mot räntebärande tillgångar, som till exempel statsobligationer.
– Prisrörelserna för guld och silver ser ganska svaga ut just nu, men det kanske är naturligt efter några episka rörelser de senaste månaderna, säger han till CNBC.
En annan faktor han menar spelar in är att investerare blivit mer ”nervösa” över att sitta på guld när ädelmetallen blivit allt mer volatil.
Samtidigt är bankerna positiva till guldet och ser uppsida. JP Morgan spår att priset når 6 300 dollar till slutet av 2026.
