Forskare: Riksbanken sänkte styrräntan för sent

Under 2024 sänkte Riksbanken styrräntan vid fem tillfällen mellan maj och december, från 4,0 till 2,5 procent. Överlag var sänkningarna väl avvägda, men borde ha kommit snabbare. Framförallt borde Riksbanken ha sänkt styrräntan också vid sitt junimöte. Det menar forskarna som ligger bakom rapporten Svensk penningpolitik 2024. Den ges ut av Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet, Cemof, på uppdrag av riksdagens finansutskott.

– I juni 2024 hade konjunkturen försvagats, vilket bland annat syntes i både Riksbankens och Konjunkturinstitutets prognoser. Och om det är så att resursutnyttjandet i ekonomin är lågt och inflationen konsekvent förväntas ligga under målet, ja då finns det ingen avvägning att göra för Riksbanken, för då är det sänka som gäller. Då ska man inte
ligga kvar med en åtstramande ränta, säger Roine Vestman, föreståndare på Cemof och professor vid Stockholms universitet, till EFN.

Han är rapportens författare, tillsammans med John Hassler från Institutet för internationell ekonomi, Per Krusell från Institutet för internationell ekonomi samt Karin Kinnerud vid Handelshögskolan BI i Oslo.

Undersökte argumentation och samhällskostnad

Förutom själva styrräntebesluten har forskarna även tittat närmare på argumentationen samt gjort en uppskattning hur stor samhällskostnaden blev på grund av att styrräntan inte sänktes i juni.

– Gällande samhällskostnaden så försökte vi att värdera den, men vi kunde inte ta fram någon specifik siffra. Helt klart blev det en kostnad, men eftersom styrräntan i slutet av året landade på 2,5 procent så var det nog inte så kostsamt ändå, säger Roine Vestman.

I Riksbankens protokoll under 2024 finns tecken på att man bedömde samhällskostnaden för att skifta mellan höjningar och sänkningar som betydande. Vid upprepade tillfällen nämns i protokollen att tajmningen för sänkningen av styrräntan är en svår fråga men att styrräntan ska börja sänkas redan innan inflationen är på målet.

"Problematisk argumentation"

– Ett argument som förekommer är att Riksbanken bör sänka lite grann och sedan se vad effekten blir, men en sådan argumentation är problematisk eftersom penningpolitiska effekter typiskt sett har en rejäl eftersläpning. Kort sagt så kommer man inte att kunna läsa ut något ur ekonomin på en enskild sänkning, säger Roine Vestman.

Han konstaterar att Riksbanken verkar väga mellan risken att göra två typer av fel; att sänka för sent och att sänka direkt men att senare behöva reversera och höja räntan igen.

– Det är dock inget unikt för Riksbanken, utan vi ser liknande resonemang hos andra centralbanker som också verkar se reversering av styrräntan som kostsam på grund av risken för förlorat förtroende. Men vi menar att den risken kan hanteras genom kommunikation, säger Roine Vestman.

Rådet: Kommunicera med scenarier

För att motverka eventuellt förtroendetapp vid reverserade styrräntor föreslår han och de övriga forskarna att Riksbanken kommunicerar att den kan komma att göra förändringar om ny information inkommer, och att detta företrädesvis sker i form av scenarier – något som tidigare års utvärderingsrapporter också har tagit upp.

– Vi tror att Riksbanken tjänar på att förbättra sin kommunikation kring styrräntor och bygga den på scenarier, där det går att presentera olika möjliga utvecklingsförlopp i ekonomin och hur penningpolitiken kan behöva anpassas beroende på hur läget förändras. Om Riksbanken gör penningpolitiken synbart mer logisk så begränsar de inte bara förtroendekostnaden vid en reversering av styrräntan, utan bidrar sannolikt även till generellt ökat förtroende, säger Roine Vestman.