Första marknadsreaktionerna: Börsen upp – oljan faller
Terminshandeln efter USA:s militära operation i Venezuela inleddes vid midnatt, svensk tid.
Oljepriset föll inledningsvis med 0,5 procent medan terminer för amerikanska börsindex rörde sig försiktigt uppåt.
Dollarn hade sent på söndagskvällen försvagats något gentemot euron och yenen när veckans handel inleddes i Australien och Asien.
De första marknadsreaktionerna på börsen i USA blev positiva medan oljepriset fortsatte nedåt och guldpriset steg. Den 10-åriga obligationsräntan var på söndagskvällen kvar på 4,19 procent.
Marknadsreaktioner i USA* | |
|---|---|
Råvaror | Utveckling (terminer) |
WTI-olja | -0,54 % (från 57,32 till 57,01 USD per fat) |
Guld | +0,8 % |
New York-börsen | |
S&P 500 | +0,1 % |
Nasdaq | +0,2 % |
Dow Jones | +0,15 % |
*Terminshandel, USA, kl. 00:10 den 5 januari 2026.
”Ur ett marknadsperspektiv skulle vi vara försiktiga med att trejda för mycket utifrån regimskiftet i Venezuela när marknaden öppnar på måndag”, skriver BCA Research-strategen Marko Papic enligt Bloomberg.
”Omfattande användning av marktrupper är högst osannolik. Penningpolitiska förutsättningar kommer inte påverkas och obligationsräntor bör inte stiga”.
Inte heller på oljemarknaden väntas prisförändringarna bli dramatisk när handelsveckan inleds.
– Trots att det här är en enorm geopolitisk händelse som normalt väntas trycka upp oljepriserna är grundläget fortfarande att det finns för mycket olja på marknaden, och därför kommer oljepriset inte att skjuta i höjden, sa Arne Lohmann Rasmussen, chefsanalytiker vid A/S Global Risk Management, till CNBC på söndagen och räknade med ett prislyft på 1–2 dollar per fat efter helgen.
Trump: ”Låt oss börja tjäna pengar”
USA:s president Donald Trump slog på lördagen fast att USA under den kommande tiden kommer att leda styret av Venezuela efter att presidenten Nicolás Maduro gripits av ett specialförband och förts till New York där han nu åtalas.
Venezuelas sittande vicepresident Delcy Rodriguez har utsetts till interimsledare av landets högsta domstol.
– Vi kommer att ha våra väldigt stora amerikanska oljebolag – de största i världen – som går in och spenderar miljarder dollar och åtgärdar den trasiga infrastrukturen, oljeinfrastrukturen ... låt oss börja tjäna pengar åt landet, sa Donald Trump enligt CNBC under en presskonferens vid hans bostad i Florida under lördagen.
– Vi kommer få oljan att flöda på det sätt den borde. Vi ska sälja stora mängder olja till andra länder, av vilka många använder nu, men jag skulle säga att många fler kommer att tillkomma.
FAKTA: Venezuelas olja
I Venezuelas Orinoco-bälte finns större oljereserver än i något annat land. 2023 uppgick de till 303 miljarder bekräftade fat, omkring 17 procent av världens samlade reserver.
Under 2025 producerade landet omkring 900 000 fat olja per dag – mindre än 1 procent av den globala tillgången. Under fjolåret uppgavs 95 procent av Venezuelas olja exporteras till Kina, enligt USA:s regering med hjälp av en skuggflotta och i strid mot amerikanska sanktionsbeslut. Amerikanska Chevron exporterade under 2025 års fjärde kvartal 140 000 fat per dag från landet.
Råoljan i Venezuelas Orinoco-bälte utmärks av att vara trögflytande med höga halter av svavel, vilket gör raffineringsprocessen särskilt krävande. Orinoco-oljan spelar samtidigt en viktig roll på världsmarknaden då den lämpar sig särskilt väl för produktion av bland annat diesel och flygbränsle. 2024 skickades omkring 40 procent av råoljan från landet till raffinaderier på USA:s gulfkust, som anpassats för raffinering av Venezuelas olja.
Källor: Reuters, Opec, EIA, Atlantic Council, Bloomberg, Kpler
Priset på Brent- och WTI-olja föll under 2025 med omkring 20 procent per fat. Bland analytiker bedöms ett överutbud på olja råda, samtidigt som Venezuelas exportvolymer står för mindre än 1 procent av den globala tillgången och på kort sikt därför bedöms ha marginell inverkan på råoljepriserna.
Opec Plus-länderna beslutade vid ett möte under söndagen att lämna oljetillgången oförändrad, enligt Bloomberg i väntan på mer klarhet kring konsekvenserna av helgens militära operation i Venezuela och gripandet av presidenten Nicolás Maduro.
Helgens reaktioner i USA på operationen i Venezuela
”Pratade om 'oljan' alldeles för mycket”
”Trump pratade om 'oljan' alldeles för mycket, vilket sänder en signal om att USA:s syfte till största del är att agera som legosoldater. Venezuela kommer att gynnas om amerikanska oljebolag moderniserar landets eftersatta produktionsanläggningr för olja. Men USA behöver inte olja från Venezuela.”
Wall Street Journals ledarsida den 3 januari
Amerikanska oljebolag vinnare – Kina förlorare
”Den amerikanska militärens avsättande av Venezuelas president Nicolás Maduro gör att det är upplagt för att omdirigera landets export av olja tillbaka till USA – och bort från Kina. Det kommer att ge amerikanska raffinaderier ett omedelbart lyft, men president Donald Trumps planer på att återuppliva produktionen i det latinamerikanska landet kan kräva längre tid för att bli verklighet.”
Reuters energikolumnist Ron Bousso den 4 januari
”Trumps taktik kan visa sig användbar mot Taiwan”
Länder i Latinamerika kommer säkerligen bli ännu mer försiktiga med att erbjuda Kina något som kan likställas med en bas, åtminstone tills vidare. Men Kina kommer att fortsätta söka ekonomiska, teknologiska och politiska band i regionen som del av en ambition om långsiktiga fördelar ... Trumps taktik – blockad av ett fientligt land, halshuggning av dess ledning – kan i slutändan visa sig användbar mot Taiwan.”
Bloomberg-kolumnisten Hal Brands, professor i internationella studier vid Johns Hopkins University