Förvaltarnas favoriter efter Askers ras: ”Det är nyckeln”
– De skulle kunna förvärva sig fördärvade utan att nettoskuldsättningen oroar, säger han i EFN:s Börslunch.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Serieförvärvaren Asker Healthcare rasade förra veckan efter en uppmärksammad analys av DNB Carnegie. Där riktade man skarp kritik mot bolagets redovisning.
”Vi noterade ett flertal av Askers redovisningsantaganden som hade kunnat vara mer försiktiga och som var avgörande för var bolagets resultat för 2025 hamnade; det gäller Askers sätt att aktivera investeringar i immateriella tillgångar, dess överdrivna användning av att klassificera kostnader som jämförelsestörande poster...”, hette det bland annat från analytikerna Johan Sundén och Carl Korsheden i investmentbankens analys.
Stort glapp mellan vinst och kassaflöde
Johan Agneman, förvaltare på Brock Milton Capital, menar att Askers redovisning som sådan kanske inte är fel utan att de snarare försökt försköna intjäningen.
– De har stora justeringar utav kostnader som kanske inte borde justeras. Vad man ser är ett stort glapp mellan vad de redovisar som vinst och det verkliga kassaflödet, säger han i EFN Morgon.
Det är tyvärr ett ganska vanligt fenomen, menar han. Asker är fortfarande ett relativt nynoterat bolag, och ju närmre ett bolag är en notering desto fler justeringar tror han ett bolag har. Det är också vanligare med ägare som kommer från en private equity-struktur där Johan Agneman menar att justeringar är vardagsmat.
– Vi ser väl att fler och fler europeiska bolag anammar detta också så det är väl tyvärr en trend.
När han analyserar bolag börjar han i stället med att antingen titta på rapporterad vinst eller bolagets kassaflöden och därefter titta på de justeringar som bolaget föreslår. Jonas Skilje, förvaltare på Prior Nilsson Fonder, tycker just att kassaflöde kanske är det mest relevanta vinstmåttet att följa.
– Men även det går ju att manipulera, säger han i Börslunch.
”Det är nyckeln”
Han lyfter Embracer som ett exempel och utvecklar resonemanget i att när bolag gör förvärv kan de i samband med köpet göra olika justeringar av exempelvis rörelsekapital.
– Är det mycket förvärv måste du ha ganska stort förtroende för ledningen, att man inte vilseleder investerare.
Förtroende för ledningen är otroligt viktigt för de båda förvaltarna när det kommer till serieförvärvarna och Johan Agneman tycker att man generellt sett bör vara ganska försiktig.
– Sen är det också viktigt i hur de arbetar och vilka nyckeltal de tittar på. Att de gör de här investeringarna till en rimlig multipel och det kommer mycket ner till ledningens förmåga gällande kapitalallokering. Det är nyckeln här, säger han.
De bästa av förvärvsbolagen är duktiga på både förvärv och på att lyckas integrera bolagen i deras portfölj. Att styra bolagen som behöver styrning utan att de integrerar alla hela tiden.
– Det fungerar mycket bättre med det decentraliserade, där man låter bolag som fungerar bra fortsätta sköta sig själva och sen ingriper man först när man märker att något inte går åt rätt håll, säger Jonas Skilje i Börslunch.
Han menar att förvärvshistorier som fungerat sämre är när bolag försökt konsolidera hela branscher.
– Instalco till exempel, de förvärvade för mycket och det blev aldrig riktigt bra. Det har funnits bolag som försökt konsolidera en bransch och det låter väldigt logiskt och bra, men det är mycket svårare i praktiken.
Förvaltarnas egna favoriter
Ett förvärvsbolag han i stället tycker gör det bra är OEM International, som han har i sin portfölj. Teknikhandelskoncernen har sedan i slutet av 2024 en huvudägare i EQT som klivit in i styrelsen och Jonas Skilje menar att bolaget under ganska lång tid varit ganska snåla på förvärvsfronten vilket gjort att de nu sitter med en nettokassa. Men i år har man redan gjort fler förvärv än vad de gjort de senaste 3 åren.
– Det som är intressant med dem är att de skulle kunna förvärva sig fördärvade utan att deras nettoskuldsättning kommer upp till någon nivå där man är oroade i det här läget, snarare är problemet att man undrar hur de ska kunna aktivera sin balansräkning i tillräcklig hög takt utan att bli besviken härifrån, man förväntar sig ett väldigt högt tempo, säger han.
Johan Agneman i sin tur äger Sdiptech som ett av hans större innehav. Enligt honom ”förvärvade de sig in i väggen”, men med ny ledning, ny vd, mer disciplinerad kapitalallokeringsstrategi och avyttrande av bolag bortom Sdiptechs kärna ser det nu bättre ut.
– Vid årsskiftet här kunde man plocka upp den till 11 eller 12 gånger det underliggande kassaflödet, och vad vi ser här är att vad de valt att behålla, core, växer fint organiskt. De har exponering mot trender som elektrifiering och säkerhet.
Han ser nu fina kassaflöden efter att bolaget omfinansierat sin skuld, de har gjort sig av med dyra preferensaktier och återigen ställt om för att göra förvärv.
– Samtidigt som de har fin accelererande organisk tillväxt. De har gjort en ordentlig omstrukturering vilket var det intressanta i bolaget, säger Johan Agneman i Börslunch.
