Från favoriter till förlorare – hajpade börserna faller tyngst
Under årets första månader var investering på tillväxtmarknader en av de hetaste trenderna på Wall Street.
Sen kom kriget och utflödena när stigande energipriser och en starkare dollar bedöms slå hårdast mot börser som fram till dess hade dragit ifrån Europa och USA med bred marginal.
En kapitalrusning till börsen i bland annat Sydkorea, Taiwan och Brasilien lade grunden för rekordartade uppgångar under årets början.
Den 27 februari hade världens tillväxtmarknader som helhet levererat en avkastning för året på 11,3 procent medan de etablerade börserna (Nordamerika, merparten av europeiska börser, Japan och Oceanien) stod och stampade på plus 2,3 procent för året.
I relation till amerikanska S&P 500 var rallyt det starkaste sedan 2008 med uppgångar under nio veckor i rad för indexet MSCI Emerging Markets för första gången sedan 2005.
Sen kom kriget.
– Jag skulle inte säga att narrativet förändrats fundamentalt, men det starka momentum som funnits har definitivt brutits i betydande utsträckning, säger Kamakshya Trivedi, valutachef och strateg för tillväxtmarknader vid Goldman Sachs Research i London, på onsdagen.
Stark medvind
Världens tillväxtmarknader har under det gångna året haft medvind i ryggen från flera håll som skapat utmärkta förutsättningar för avkastning, enligt Barclays kreditanalytiker Andreas Kolbe:
En svagare dollar och rotation ut ur högt värderade techaktier i USA
Finanspolitiska reformer i spåren av pandemin
Solida penningpolitiska beslut från centralbanker
Sedan kriget bröt ut har dollarn vänt uppåt efter en värdeminskning på 9 procent under 2025 och prischocken för olja och gas har slagit hårt mot nettoimportörer av fossil energi som Kina, Sydkorea och Indien – tre av de största ekonomierna i MSCI:s definition av tillväxtmarknader.
”(Tillväxtmarknader) har stått emot AI-drivna rörelser på riskmarknader i stort under februari ... utvecklingen i Mellanöstern och den energiprisökning den medfört har snabbt förändrat narrativet från en typ av 'guldlocksmiljö' till stagflation”, skrev Andreas Kolbe i förra veckan.
Hos Morgan Stanley var statistiken tydlig under inledningen av kriget enligt data från EPFR. Under sista veckan i februari flyttades 3,2 miljarder dollar till globala tillväxtmarknader. Veckan därpå flyttades 1,1 miljarder därifrån.
Energipriserna slår hårdare
– Många tillväxtmarknader, särskilt i Asien och också i delar av Östeuropa är importörer av energi, så de har ställts inför en direkt smäll mot sina importräkningar vilket på sikt kan leda till en chock för tillväxten, säger Kamakshya Trivedi.
Utmaningarna för de mindre ekonomierna beskrivs nu som större och investerare räknar med att räntehöjningar ligger närmare till hands.
– Effekterna kommer märkas över hela brädet, det här kommer förändra planerna för centralbanker (på tilväxtmarknader) avsevärt, säger Citi-strategen Luis Costa till Financial Times som dock beskriver dem som betydligt bättre rustade för situationen än under 2022 års energikris då stigande gas- och spannmålspriser eldade på inflationen.
Utifrån den premissen framstår utvecklingen för den brasilianska börsen som logisk. Uppgången förblev intakt för året efter att USA frihetsberövade Venezuelas president Nicolás Maduro i januari och har varit begränsad till knappt 4 procent under de senaste veckorna för oljelandet.
– Brasilien är ett bra exempel på ett land som exporterar energi och ändå drabbats av att investerare drar ned på riskerna överallt. När krutröken lagt sig, om konflikten trappas ned, skulle jag förvänta mig att marknader som exporterar råvaror som Sydafrika, som Brasilien, konsolideras och gör bättre ifrån sig igen, säger Kamakshya Trivedi.
