Fredrik Strage: Vad betyder 6–7?

Min tonårsdotter ger mig en skeptisk blick när jag säger att jag kanske löst mysteriet. ”Vet du vilket grundämne som har nummer 6–7 i det periodiska systemet?” frågar jag. ”Jag bryr mig inte!” säger hon. ”Måste du överanalysera saker som inte betyder något?” ”Holmium!” utbrister jag. ”En metall som upptäcktes av den svenske kemisten Per Teodor Cleve. Vet du hur holmium förkortas? Ho! Som när rappare säger hora. Kanske syftade Skrilla på det och inte på polisens kod för ...”

Min dotter suckar och slår igen dörren till sitt rum. Som många andra föräldrar har jag under det senaste halvåret hört mina barn uttala siffrorna 6–7. ”Six seven”, säger de och fnissar. Det är internetslang från Tiktok ungefär som fjolårets kryptiska uttryck ”skibidi rizz Ohio” och de hitte-på-italienska AI-klippen om figurerna Ballerina Cappuccina och Bombardiro Crocodilo. Om du googlar de memen och får huvudvärk så förstår du varför de brukar kallas ”brainrot”. Många tror att man får hjärnskador av att tänka på dem.

6–7 fick nyligen ännu större spridning av ett South Park-avsnitt där alla barn har roligt åt siffrorna – särskilt sociopaten Cartman som blir besatt och skrattar så att han spyr. 6–7 visar sig förebåda apokalypsen och antikrists födelse (i serien har Donald Trump gjort Satan gravid). Techmiljardären Peter Thiel (som i verkligheten beskrivit Greta Thunberg som djävulens avkomma) anlitas som exorcist och läser Uppenbarelseboken där kapitel 6, rad 7–8, handlar om hur döden rider in på en gulblek häst och låter svält och pest drabba jorden.

Men memet tycks inte ha bibliskt ursprung. Trenden verkar ha startat tidigt i år när Philadelphiarapparen Skrilla i sin låt Doot doot (6–7) nämnde polisens radiokod (10-6–7) för dödsfall. Den sluddrigt suggestiva refrängen inspirerade den unge basketspelaren Taylen Kinney till att svara ”like a six ... seven” när han i en video skulle betygsätta en frappuccino från Starbucks. Samtidigt vände han handflatorna uppåt som om han vägde något – en gest som i mars härmades av en ung man som ropade ”six seven” på en basketmatch och blev viral som The 6–7 Kid. Sedan spreds det över världen.

Men vad betyder det? ”Jag såg det här för att förstå 6–7-trenden och nu förstår jag ännu mindre”, skriver någon under Skrillas Doot doot (6–7)-video. ”Den här låten har skadat internet”, anser en annan. ”Internet har skadat den här låten”, invänder ett rapfan och får svaret: ”Att du kallar det här låt visar hur skadad du är.”

CNN intervjuar lingvisten Taylor Jones som påpekar att språkliga fenomen inte behöver betyda något för att fylla en funktion. Enligt honom är 6–7 en så kallad schibbolet, en språksociologisk markör som visar vilken grupp man tillhör. Den stärker banden mellan användarna och stänger ute folk som inte förstår den eller – som i mitt fall – inte förstår att det inte finns något att förstå.

Men jag kan inte släppa siffrorna. Det känns som om de bär på en djupare mening som kommer att uppenbara sig bara jag funderar lite till. Vissa blir så irriterade på 6–7 att de kastar fram teologiska teorier i kommentarfält på Youtube: ”Vi dog alla 2020 utan att märka det. Detta är helvetet.”

Till slut testar jag att multiplicera siffrorna och får 42. I den judiska kabbalamystiken är det talet med vilket Gud skapar universum. I Douglas Adams bok Liftarens guide till galaxen är det svaret som en superdator ger efter att ha fått den yttersta frågan om ”livet, universum och allting”.

Jag knackar på min dotters dörr och ropar: ”Älskling, nu vet jag!” ”Ingen bryr sig längre”, svarar hon. Och kanske är trenden redan död. Eller som Ulf Lundell skulle ha uttryckt det: ”67, 67, vart har du tagit vägen nu?”.