Fyra avgörande frågor inför rapportsäsongen

Nästa vecka går starten för den svenska rapportsäsongen, även om vi tjuvstartat den något med bolag som Dustin och H&M. Den förstnämnde blev som vanligt en besvikelse medan klädjätten överraskade positivt. 

Det senaste rapportperioden blev stökig med kraftiga reaktioner på rapportdag, även för större bolag. Fokus kommer som vanligt ligga på hur bolagen presterat i förhållande till förväntan och på det framåtblickande.

Men det finns några mer specifika frågor som känns extra relevanta just denna rapportsäsong: valuta, tullarna och dess effekter – och kan vi snart skåda vändningen? 

1. Vad får kronförstärkningen för konsekvenser?

Hur kommer valutan att ha påverkat bolagen och deras marginaler? Det är en fråga värd att ställa sig och som skulle kunna stöka till det i rapporterna eftersom det inte är helt lätt att räkna på alla rörliga delar. 

En dollar kostar i dag cirka 9,5 kronor och för ett år sedan var en en krona dyrare. Det kanske inte låter så mycket, men det är en förändring på cirka 10 procent. Det är framför allt viktigt för de svenska industribolagen eftersom de är stora exportörer och kan påverkas negativt. Samma intäkter i dollar i dag är helt enkelt värda mindre i kronor. Detta är vad som kan kallas omräkningseffekter och handlar helt enkelt om hur valutakursförändringar påverkar resultat och balansräkning när ett företag har verksamhet utomlands och siffrorna räknas om till svenska kronor.

Men det som kanske är ännu viktigare att hålla ögonen på, och svårare att beräkna på förhand, är transaktionseffekterna. Dessa uppstår när ett företag köper eller säljer varor i en annan valuta än den som används i det land där produktionen sker. För konsumentbolagen kan däremot valutautvecklingen vi sett vara gynnsam då de ofta är inköpare i dollar och säljare i en annan valuta.

Sen sker självklart inte all handel i just den amerikanska dollarn utan också andra valutor som euro och yen där svenska kronan inte rört sig lika starkt. Oftast är det även viktigare med hur stora rörelserna är på kort tid, snarare än specifika nivåer. Och stora rörelser har det varit.

2. Direkta och indirekta effekter av tullarna

Om tullarna består, hur kommer kostnadsbasen förändras och marginalerna påverkas? Hur kommer efterfrågan påverkas? Blir det prishöjningar?

Det har varit en hel del turer fram och tillbaka med tullar och nivåerna på dessa. Nu senast fick vi besked om ett handelsavtal mellan Vietnam och USA som landade i tullar på 20 procent. Det är dubbelt så högt som de 10 procent som gällt under tullpausen. Är detta den nya nivån vi kommer se? Och vad innebär det i så fall för företagen?

Ställer man om leveranskedjor? Vågar man ta investeringsbeslut bara man vet vad tullarna blir, eller blir kalkylerna något helt annat? Det är många och viktiga frågor som bolagen kommer få försöka besvara efter bästa förmåga för att göra marknaderna nöjda.

Det finns även en sannolikhet för att vi kommer ha något typ av svar när vi väl läser rapporterna eftersom tullpausen ska gå ut på onsdag nästa vecka, 9 juli. 

3. Ska vi skjuta på återhämtningen – igen?

”Nästa halvår ska efterfrågan börja komma tillbaka”. Så har det låtit i många kvartal och det där nästa halvåret har kommit och gått. Budskapet har varit detsamma, ibland har vi kunnat börja se det i orderböckerna men sen så har trenden brutits igen.

HMS är ett tydligt exempel på ett bolag som befunnit sig i detta limbo där man länge väntat på vändningen och ibland trott att den är här. Bolaget rapporterar på fredag nästa vecka och aktien brukar röra sig mycket i samband med kvartalssiffror.

Detta är inte bara fallet för industribolagen, utan även medicinteknikbolaget Arjo, konsultbolag som Lime och Exsitec och installationsbolaget Bravida som alla rapporterar på fredag. Samtliga har pratat om att de ser tecken på att återhämtningen ska ta fart.

Men det går långsamt och företag är fortsatt återhållsamma med beslut. Det gäller även konsumenter. Axfood och Byggmax gör fredagsskaran sällskap nästa vecka – är det äntligen dags eller kommer trenden börja peka åt fel håll igen?

4. Har börsen redan visat vägen?

Jag skrev tidigare i veckan om hur det första halvåret gått på index-, sektor- och aktienivå. Börsen är upp om än spridda skurar när vi kollar på enskilda aktier och branscher. Det är en gammal sanning att vinsttillväxten är det som driver aktiekurserna på längre sikt men på kort sikt finns det många andra faktorer som påverkar, till exempel sentiment, flöden, inlägg på Truthsocial och makrosiffror.

Det blir spännande att se om marknaderna haft rätt inför denna rapportperiod eller om vi kommer se lika stora kursreaktioner som förra perioden. Vissa bolag har gått väldigt starkt in i rapporterna vilket alltid drar upp förväntningarna. Ett exempel är Dustin där aktien var upp 20 procent inför rapporten, men som blev en besvikelse och aktien dök.

Inför nästa vecka är det framför allt fastighetsbolagen som sticker ut på uppsidan och som gått starkast senaste månaden. Kanske är det äntligen sektorns tur, nu när räntorna kommit ner och den finansiella risken känns hanterad? Fokus kommer nu i stället ligga på den operationella risken, hur ser det ut med nettouthyrningen och vakanserna?  

Börsens optimism den senaste tiden gynnar inte bara bolagen som redan finns på börsen utan även de utanför eller som är på väg in. Ett bolag som i sin tur borde gynnas av detta är Kinnevik som rapporterar på tisdag nästa vecka. Även Avanza som rapporterar på fredag borde ha gynnats av pessimismen som sedan övergick i optimism efter som det bör ha resulterat i högre aktivitet hos kunderna.

Så rapporterar EFN i rapportperioden

Vecka 28 blir bara startskottet på det som komma skall för den komprimerade rapportperioden som sen slår ut i full blom vecka 29–30. Självklart kommer EFN att följa det hela med stor entusiasm i form av vd-intervjuer, kommentarer och en rapportpodd som drar i gång den 14 juli. Svar på frågorna kommer vi få, frågan är om de är tillräckligt tydliga, om marknaden gillar dem och hur länge svaren är giltiga.