Handelsbazookan laddad – men vågar EU trycka av mot USA?
Donald Trumps tullhot mot europeiska länder för att tvinga fram en dansk överlämning av Grönland möjliggör användning av EU:s så kallade anti-utpressningsinstrument. "Handelsbazookan" är laddad – men att döma av kommissionens och ambassadörskällors uttalanden är det inte EU:s huvudspår – den här gången heller.
Det dröjde inte lång tid efter att president Donald Trump meddelat strafftullar mot åtta europeiska länder som utökat sin närvaro på Grönland, med målet att Danmark ska överlåta den arktiska ön till USA, innan uppmaningar hördes om att EU borde ta till sitt mest kraftfulla handelspolitiska vapen: Anti-utpressnings-instrumentet, ACI ("Anti-Coercion Instrument"). Vägen dit förefaller dock allt annat än spikrak.
ACI trädde i kraft 2023, efter en rad uppmärksammade fall av ekonomisk utpressning. Bakgrunden var bland annat Kinas inofficiella importstopp och hot om vedergällning mot Litauen, sedan Taiwan tillåtits öppna ett representationskontor i Vilnius. Även USA:s hot om tullar på stål, aluminium och bilar under Trumps första mandatperiod bidrog till att övertyga Bryssel om behovet av ett mer offensivt verktyg.
Sedan dess har EU ett formellt instrument för att slå tillbaka mot ekonomisk tvångspolitik. Det kan nyttjas både i händelse av att ett enskilt medlemsland eller unionen som helhet angrips och diplomatin misslyckas. Vapnet är potentiellt mycket kraftfullt, inte minst eftersom EU:s inre marknad är världens största. Ändå har ACI ännu aldrig använts, trots att det lyftes som en möjlighet under våren 2025 efter Trumps tullbesked.
Nu menar flera röster att gränsen är nådd.
Det är dags att sätta hårt mot hårt
Karin Karlsbro, europaparlamentariker för Liberalerna och medlem i parlamentets handelsutskott, hör till dem som öppet förespråkat att ACI aktiveras. Även Frankrikes president Emmanuel Macron har anslutit sig till den linjen.
"Vi har kommit till en punkt där det är dags att sätta hårt mot hårt och använda den så kallade bazookan, sade hon på söndagen", enligt TT.
En modulär bazooka
Handelsbazookan kan laddas med en rad olika åtgärder. Tullar, import- och exportrestriktioner, upphandlingsförbud samt begränsningar för finansiella och digitala tjänster är några av dem. ACI är utformat som en verktygslåda snarare än ett färdigt sanktionspaket, där EU kan skräddarsy ett åtgärdspaket mot det land som bedriver ekonomisk utpressning.
För att instrumentet ska aktiveras krävs kvalificerad majoritet i Europeiska rådet. Det innebär att enskilda länder inte har vetomakt och att minst 15 av EU:s 27 medlemsländer, som tillsammans representerar 65 procent av unionens befolkning, måste säga ja.
"Inget huvudspår"
Trots den upptrappade retoriken var ACI inte huvudspåret när EU:s ambassadörer möttes i Bryssel på söndagen inför torsdagens extrainsatta toppmöte i Europeiska rådet, där ett samlat svar på USA:s senaste utspel ska formas, rapporterar EU-nyhetssajten Euractiv.
"I nuläget är inte användning av ACI eller något annat handelsinstrument mot USA en fråga”, sade en EU-diplomat, enligt Euractivs källor.
Mönstret är med andra ord så här långt välbekant. Under fjolårets tullkris, som tog fart den 2 april när Trump lanserade globala tullar på den så kallade ”Liberation Day”, avfyrades inte handelsbazookan. I stället valde EU och USA förhandlingsvägen, vilket resulterade i ett avtal som i Bryssel av många uppfattades som asymmetriskt till EU:s nackdel.
Även denna gång ligger mildare åtgärder närmare till hands: att frysa delar av handelsavtalet eller återuppliva ett hämndpaket med tullar till ett värde av 93 miljarder euro, som förbereddes men aldrig aktiverades i den förra rundan.
ACI betraktas fortsatt som det ”nukleära alternativet”.
Ukraina väger tungt
EU:s utrikeschef Kaja Kalas förespråkade under helgen inte någon omedelbar användning av ACI. I stället betonade hon vikten av sammanhållning kring ett större strategiskt mål.
"Vi kan inte låta dispyten distrahera oss från vår kärnuppgift, som är att bidra till att få ett slut på Rysslands krig mot Ukraina", skrev Kaja Kallas på sociala medier.
Behovet av amerikanskt stöd till Ukrainas försvar, särskilt via underrättelseförmågor som inte några andra Nato-länder ännu kan bistå med, har lyfts återkommande som så kritiskt att handelsfrågor hamnar i andra rummet. EU-röster har vid upprepade tillfällen uttryckt oro över amerikanska hot om att ånyo strypa Ukrainas signalspaningsstöd, vilket skedde kortvarigt i början av mars 2025. Vissa analytiker har förklarat EU:s eftergifter i förhandlingarna om ett handelsavtal med USA, som blev klara i somras, med att just den oron gjorde sig påmind.
Oro för USA:s hämnd på hämnden
En ACI-åtgärd är samtidigt att betrakta som ett tveeggat svärd. Deutsche Bank lyfter i en analys att ACI-aktivering mest sannolikt skulle leda till snabba motåtgärder. En kraftfull sådan skulle kunna vara att Washington nyttjar det europeiska beroendet av amerikansk teknik. Det har man gjort mot Kina i form av exportstopp på halvledarteknik.
Vad avser Europa är de amerikanska teknikbolagens gränsöverskridande dominans över det tekniska ekosystemet stort. Europeiska, eller ens globala, alternativ till vissa av dem saknas. Framför allt på kort sikt. Det ger USA kraftfulla medel att slå tillbaka med. Det skulle kunna bidra till att handelsbazookan, trots sin närvaro i arsenalen, förblir ett oanvänt avskräckningsmedel som hittills visat sig otillräckligt mot USA.
EU:s högsta höns, kommissionsordförande Ursula von der Leyen, signalerade också hon återhållsamhet under helgen.
"Tullar skulle underminera de transatlantiska relationerna och riskerar leda till en farlig nedåtgående spiral", skrev hon på sociala medier.