Här är vinnarna på den nya modellen för elprishandel

Den 1 oktober införs så kallade kvartspriser på elhandelsmarknaden. Elpriserna sätts då var 15:e minut i stället för timvis. Förändringen drivs av ett EU-direktiv och syftar till att skapa en bättre europeisk elmarknad. EFN vet vem som blir vinnare respektive förlorare på den nya modellen.

Elpriser Foto: TT Nyhetsbyrån
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Vad betyder de nya kvartspriserna i praktiken för hushåll, företag och energisystemet i stort – och vilka blir vinnarna respektive förlorare? Daniel Lindén, medgrundare på elhandelsbolaget Tibber, ger EFN:s läsare svar på tal:

Daniel Lindén, medgrundare på Tibber

Varför införs kvartspriser just nu?

– Kvartspriser införs som en del av ett EU-direktiv för att skapa en mer enhetlig och flexibel elmarknad. Syftet är att bättre hantera variationerna från väderberoende energikällor som sol och vind. Genom att sätta priset var 15:e minut i stället för timvis blir prissignalerna mer precisa, vilket uppmuntrar till smartare elanvändning och gör det lättare att balansera elnätet, säger Daniel Lindén.

Kvartspriser skulle ha införts redan innan sommaren – varför blev det fördröjt?

– Förändringen sköts fram av tekniska och administrativa skäl. Det har bland annat handlat om att få alla mätare, IT-system och marknadsaktörer redo för att hantera den ökade mängden data som kvartspriser innebär.

Vem har drivit på förändringen?

– Införandet kommer från ett EU-direktiv, och i Sverige är det elhandelsbolagen som ska implementera kvartspris i sina avtal och lösningar, medan Energimarknadsinspektionen har tillsynsansvaret och ser till att reglerna följs.

Läs även: Därför blir det inga nya elområden

Läs även: Stockholmarna kan bli förlorare i nya elprisförslaget

Mer om elpriser på EFN.se

Vilka vinner och vilka förlorar på kvartspriser?

– De största vinnarna är hushåll med batterier, förutsatt att de har smart styrning. De kan reagera på de snabba prissignalerna och på så sätt utnyttja elprisernas volatilitet på ett helt unikt sätt. Övergripande kan man säga att alla hushåll som använder smart styrning av sin elförbrukning får möjlighet att sänka sina elkostnader.

De som riskerar att bli förlorare är framför allt hushåll som inte har tillgång till smart teknik som kan styra elanvändningen automatiskt. För dem kan kvartspris bli mer komplext och svårare att hantera. Risken är att många då väljer dyra fastprisavtal i stället, och därmed går miste om de besparingar och den flexibilitet som kvartspris egentligen erbjuder.

Läs även: Tysklands motsträvighet drabbar svenska elkunder

Läs även: Kärnkraft kan bli motor för svensk industri

Läs även: Nytt kraftvärmeverk för miljarder – nu får Skåne mer el

Hur påverkar kvartspriser företag?

– För många företag kan kvartspriser innebära en möjlighet att sänka sina kostnader genom att styra elanvändningen mer exakt till tider då elen är billigast. Det gäller särskilt energikrävande verksamheter som har flexibilitet i produktionen eller kan flytta delar av sin förbrukning. För industrin och större fastighetsägare kan mer precisa prissignaler bli ett verktyg för att både minska kostnader och bidra till ett mer stabilt elsystem.

Varför just kvartspriser och inte exempelvis minutpriser?

– Kvartspriser är en kompromiss mellan precision och praktisk hanterbarhet. Med 15-minutersintervall får vi tillräckligt tydliga prissignaler för att hushåll och företag ska kunna styra sin elanvändning smartare, samtidigt som marknadens system och mätinfrastruktur klarar av datamängderna. Att gå ner till fem minuter eller minutpriser skulle tekniskt kunna ge ännu mer precisa signaler, men det skulle kräva betydligt större systemkapacitet och riskerar att skapa en nivå av komplexitet som blir svår att hantera i praktiken.

Se även: Stopp för havsbaserad vindkraft

Vindkraft

Hur påverkar kvartspriser elmarknadens funktionssätt och prisbildningen generellt?

– Kvartspriser gör att prissättningen blir mer dynamisk och nära kopplad till den faktiska balansen mellan utbud och efterfrågan. Det innebär att elpriset bättre speglar variationerna under dagen – till exempel när det blåser mycket och vindkraften producerar mer, eller när efterfrågan stiger kraftigt en kall vintermorgon.

För marknaden innebär det en effektivare resursanvändning: el används när den är billigast, systemet avlastas när det är som mest ansträngt, och behovet av dyrare reservkraft minskar. På sikt kan det leda till lägre totalkostnader och en mer robust marknad, samtidigt som det ger starkare incitament för både företag och hushåll att investera i flexibilitet och smart teknik.

Vad betyder förändringen för Sveriges energiförsörjning på längre sikt?

– På längre sikt innebär kvartspriser en mer flexibel och motståndskraftig energiförsörjning. När fler hushåll och företag kan styra sin elanvändning efter mer precisa prissignaler minskar belastningen vid effekttoppar, vilket gör att systemet klarar en större andel förnybar energi. Det stärker energisäkerheten, minskar behovet av fossil reservkraft och gör omställningen mer kostnadseffektiv. Sverige får helt enkelt ett elsystem som är bättre rustat för framtiden.

Läs även: Från 1 oktober – elpriser per kvart

Prognoserna talar för att vi kommer att dubblera elkonsumtionen på 20-25 år. Då kommer det behöva byggas otroligt mycket produktion, det säger Jens Nordberg på Varberg Energi.

Kommer detta leda till nya affärsmodeller?

– När prissignalerna blir mer precisa öppnas möjligheter för nya tjänster och affärsmodeller som bygger på flexibilitet. Det kan handla om att företag erbjuder automatiserad styrning av elanvändning, lösningar för att kombinera solceller, batterier och elbilsladdning eller nya typer av dynamiska avtal där kunden aktivt delar sin flexibilitet mot lägre kostnader.

Vilka nya typer av aktörer eller tjänster tror du att kvartsmarknaden kommer att gynna?

– Kvartsmarknaden gynnar aktörer som kan erbjuda teknik och tjänster som gör det enkelt för hushåll och företag att hantera komplexiteten. Det kan vara energibolag med smarta plattformar, techföretag som utvecklar styrsystem för elbilsladdning, värme och batterier, eller aggregatorer som samlar kundernas flexibilitet och säljer den tillbaka till marknaden. Även fastighetsbolag och industrier med stora lastresurser kan få nya intäktsströmmar genom att delta i flexibilitetsmarknaden, säger Daniel Lindén.

Se även: "Därför är effektavgifter ett nödvändigt ont"

Följ taggar

Anders FrickRedaktör och reporter EFN[email protected]
Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;