Hård ägarkritik efter börschefens förslag om riktade återköp
En av Stockholmsbörsens tyngsta ägare, Alecta, riktar nu skarp kritik mot börschefen Adam Kostyáls förslag att tillåta riktade återköp.
“Det riskerar att öppna en gräddfil för riskkapitalbolag”, uppger Daniel Kristiansson, ägarstyrningsspecialist på pensionsjätten.
Intresseorganisationen Aktiespararna ställer å sin sida tydliga krav för att acceptera riktade återköp.
På onsdagen kunde EFN avslöja att Stockholmsbörsens vd Adam Kostyál lobbar för tydliga regelförändringar som ska locka fler bolag att notera sig i Sverige.
Nu får förslagen kritik från Alecta, som är Stockholmsbörsens åttonde största svenska ägare, enligt ägardatatjänsten Holdings.
“En gräddfil för riskkapitalbolag“
Pensionsjätten slår i synnerhet hårt mot förslaget att tillåta så kallade riktade återköp, det vill säga där ett bolag kan återköpa aktier direkt från en ägare istället för i marknaden.
“För oss är riktade återköp en sak som riskerar att öppna en gräddfil för riskkapitalbolag. Det är svårt att se hur det skulle vara bra för Alectas sparare. Vi ser snarare en ökad risk för kortsiktighet hos riskkapitalbolagen som är dåligt för såväl berörda bolag som för våra sparare”, skriver Daniel Kristiansson, ägarstyrningsspecialist på Alecta.
Adam Kostyál var i intervjun med EFN tydlig med att förslaget om riktade återköp, som enligt börschefen är tillåtet i alla andra europeiska länder, läggs för att sänka ribban för riskkapitalbolag att notera bolag på Stockholmsbörsen.
Även Aktiespararnas chefsjurist Sverre Linton är tveksam till förslaget.
“Jag ställer mig frågande till att möjliggöra exit med hjälp av bolagets egen kassa. Jag ser en risk för missbruk, särskilt när det nu är på gång med möjlighet till aktieåterköp även på småbolagslistorna”, skriver han i ett mejl till EFN.
Kräver tuffa krav
För att skydda minoritetsägarnas intressen vill chefsjuristen se tuffa krav för att tillåta riktade återköp.
“Om det ska tillåtas bör det regleras hårt och kräva ett stämmobeslut med höjt majoritetskrav i varje enskilt fall. Det vill säga att det inte ska räcka med ett vanligt mandat om återköp för att få göra ett riktat återköp”, skriver han.
I intervjun öppnade Adam Kostyál för att ta bort budpliktsgränsen vid 30 procent. Även det är ett förslag som Aktiespararna är tveksamma till.
“Jag frågar mig hur betungande budpliktsgränsen egentligen är. Det typiska budpliktsbudet, om det läggs enbart med anledning av uppnådd budpliktgräns och inte för att man faktiskt vill köpa upp bolaget, läggs på en låg nivå och accepteras bara av ett fåtal procent”, skriver han.
Aktiespararna anser snarare att diskussionen bör handla om att införa fler budpliktsgränser.
“Efter att man klarat av budpliken vid 30 procent så står det egentligen en ägare fritt att shoppa hur mycket som helst tills att denne når 90 procent av ägandet. Egentligen kanske frågan är om det istället bör införas ytterligare en hållplats mellan 30 och 90 procent där aktieägare ges en möjlighet att kliva av?” skriver han.
“Stockholmsbörsens egenart inte en nackdel“
Enligt Alecta är Stockholmsbörsens konkurrenskraft en viktig fråga även för Alecta och dess sparare.
“Men i den här frågan måste man takta noggrant. Utveckling innebär inte att man måste ta bort alla skillnader jämfört med andra börser. Stockholmsbörsens egenart har inte varit en nackdel historiskt. Det finns fog för att säga att just egenarten har bidragit till att Stockholmsbörsen anses vara en av de mest framgångsrika och dynamiska i Europa”, skriver Daniel Kristiansson.
Även Sverre Linton pekar på Stockholmsbörsens särart som en faktor till dess framgång. Den höga andelen småsparare som direktäger aktier är en stor del av framgången, enligt chefsjuristen.
“En viktig ingrediens i att den blivit så stark är att spararna känner sig trygga i att marknaden fungerar och att det finns ett väl fungerande skyddsnät för minoritetsägare. Jag tror att det vore ett misstag att försvaga det, sedan kan man såklart diskutera enskilda delar”, skriver han.
I intervjun uppger Adam Kostyál att det skulle gynna Stockholmsbörsen om svenska placerare var mer öppna för avvikelser mot koden för svensk bolagsstyrning. Koden följer principen “följ eller förklara” och börschefen tror att acceptansen för förklaringar behöver öka för att locka fler bolag med ett starkt utländskt ägande till börsen.
Daniel Kristiansson påpekar dock att helheten i regelverket spelar stor roll.
“Vi tycker att det finns ett stort värde i att stå upp för den kod och självreglering som varit gynnsam för svensk tillväxt och därigenom våra sparares avkastning och framtida pensioner”, skriver han.
EFN har sökt flera av de största institutionella ägarna på Stockholmsbörsen. Skandia och SEB avböjer att kommentera börschefens förslag. AMF och Swedbank Robur har i skrivande stund inte återkopplat.
