Henrik Mitelman: Konsumenten gör comeback

Ekonomi och finansmarknader är fascinerande. Jag är besatt av dem för att de handlar om vårt beteende, som styrs av våra tankar om framtida möjligheter och hot. Man kan ha Excelark och med några siffror konkludera att det är dags för konsumentens revansch efter år av sparande. Man kan också fundera på hur den tongivande familjen resonerar, eller hur företagsledningar agerar. Någon exakt vetenskap är det, som bekant, inte. Dessutom är det en mängd olika parametrar som styr alla konjunkturella äventyr.

Vart är vi då på väg?

Företagen är försiktiga. Under de kommande veckorna samlas styrelser och ledningsgrupper för att lägga upp en strategi för kommande år. Osäkerheten med tullar, krig och allmänt stök gör att de kommer att vara försiktiga. Det handlar om att hoppas på det bästa och planera för det värsta. Det kan låta lite småtrist och inte särskilt expansivt, men tänk själv – styrelseledamöterna och ledningspersonerna är vanliga kloka människor som i detta läge inte är villiga att ta alltför mycket risk. Det är inte nu de högtflygande planerna om att erövra nya marknader sjösätts.

Samtidigt är börshumöret fantastiskt. I USA slås nya rekord och nya värderingstoppar. Kollegan Martin Blomgren djupdök häromdagen i detta och konkluderade att den amerikanska börsen är dyr. Mätt som p/e-tal (pris/vinst) för den kommande tolvmånadersperioden ligger värderingen nu på knappt 23. Det är klart över femårssnittet på 20 och över tioårssnittet som ligger på 18,5.

Martin Blomgren studerade också så kallade Shillerska p/e-tal, alltså priset på börsen delat med historiska vinster. Då handlar det om multiplar på 39,5, den högsta värderingen sedan it-bubblan år 1999. Konservativa analytiker, som er krönikör, blir oroliga, men man ska också ha i åtanke att toppar ofta följs av nya toppar, och det är alls inte självklart att man ska springa bort från en bubbla. Kanske ska man springa till den.

Det glada börshumöret smittar av sig och ger positiva effekter. Nya bolag kommer till börsen och riskaptiten leder till att företag får lättare och billigare att låna pengar. Det kan i sin tur få positiva ringar på vattnet, även om företagsledarna är försiktiga generaler. Med tillgång till allt billigare krediter ökar riskaptiten. Tillräckligt här och nu för att förmå bolagen att initiera större investeringar? Jag tror inte att vi är där än.

Den avgörande frågan blir vad den tongivande konsumenten väljer att göra. År av sparande har gjort att de har ganska fina finanser. I Sverige är arbetslösheten hög, men det beror primärt på bristande integration av invandrare, inte på konjunkturen. De anställda upplever situationen som ganska trygg, visar Konjunkturinstitutets data. Det bådar gott, framför allt när det kombineras med lägre boräntor, aktiekurser på topp och tecken på att bostadsmarknaden har bottnat efter flera år med svagt fallande priser, samtidigt som den generella prisökningstakten, inflationen, varit hög.

I resten av Europa är det ungefär samma situation. Arbetslösheten i euroområdet är faktiskt nere på sin lägsta nivå någonsin. Nog finns det möjligheter att konsumenten äntligen vaknar till liv.

Den egentliga huvudrollen spelas alltid av slutkonsumenten som med sin takbox från Thule – på väg till Skistarsemester i Sälen – sätter tonen. I ett par år har vi skjutit fram konsumentens comeback. Nu kommer den.