Henrik Mitelman: Sveriges nya ekonomiska under – drivet av börsen

För 30 år sedan var Sverige på dekis. Under ett par decennier hade företagare flytt landet för att undkomma konfiskatoriska skatter. Parallellt växte den offentliga sektorn och tvingade fram ett ännu högre skattetryck. Den negativa spiralen blev tydlig – statsskulden ökade och med den lyfte räntor för både hushåll och stat. Och nog fanns det till och med skäl att vara bekymrad över de företag som var kvar i landet. Lite för många av dem var födda på slutet av 1800-talet, som Atlas Copco, Alfa Laval, Ericsson och bankerna Handelsbanken och SEB. En del av dem gick bra, andra inte. Men det riktigt allvarliga var att det inte skapades särskilt många nya företag. Det talades om att Sverige höll på att bli ett industrimuseum.

30 år senare är storyn en helt annan med nya, framgångsrika och lönsamma bolag som i vissa fall är världsledande: EQT, Spotify, Klarna, Izettle (uppköpt och inlemmat i Paypal), King (såldes för 50 miljarder kronor), Evolution, Bioarctic, Bonesupport med flera.

Avskaffandet av förmögenhets- och arvsskatten på 1990-talet gjorde under för kapitalförsörjningen i Sverige. För plötsligt fanns det kapital som inte flydde till lågskatteländer eller skickades in till Skatteverket. De pengarna har satts i arbete i Sverige och möjliggjort att nya företag har kunnat växa (att jämföra med Norge som gör allt för att kopiera våra misstag från 1970- och 1980-talen). Och med de sänkta skatterna och den ökade tillväxten har skatteintäkterna ökat, inte minskat.

Parallellt med framväxten av nya företag har de gamla 1800-talsbolagen förnyat sig för att följa med sin tid. Atlas Copco, i dag den klarast lysande stjärnan, hade flera tuffa decennier i början av sitt liv med frekventa nyemissioner, men har under de senaste decennierna ständigt förnyat sig och levererat både till kund och aktieägare. Och av det där gamla Lundabolaget Alfa Laval, som på 1800-talet skilde grädde från mjölk, har det vuxit fram ett världsledande miljöteknikbolag. På samma sätt har Investor – som så ofta – följt med sin tid genom EQT som under sina tre decennier (31 år för att vara exakt) gått från ingenting till att i dag vara ett av världens ledande private equity-hus. Extra glädjande är att EQT inte bara lyft företag som de har finansierat, utan att det har lett till tydliga ringar på vattnet med ett ekosystem av bolag runt EQT. Dessutom har nya förmögenheter genererats, vilket skapat ännu fler arbetstillfällen och skatteintäkter.

Lärdomen är att företag måste förnya sig och att de politiska spelreglerna ska gynna näringslivet, eller åtminstone inte hindra det. Vi ska helt enkelt bejaka förändring.

Även makroekonomiskt finns det all anledning att se framtiden an med tillförsikt. Statsskulden i Sverige är motsvarande 30 procent av bnp, att jämföra med cirka 120 procent i USA och 90 procent i EMU. Fördel Sverige.

Problem saknas inte, som bekant. Vi har hög arbetslöshet på grund av den tidigare så omfattande invandringen, och kriminaliteten sticker ut. Det är också en del av Sverige. Och jag ogillar utländska uppköp av alltför många svenska företag. Inte heller höstvädret är särskilt kul. Svart eller vitt är ingenting.

Men hylla den som hyllas bör. Det svenska näringslivet och stora delar av den svenska ekonomin är en framgångssaga som få kan stoltsera med. ”För Sverige i tiden” är kungens valspråk. Vi lever som kungen lär. Heja Sverige!

Ps. Det är inte bara bolag som ständigt måste förnya sig för att nå nya framgångar. Lyssna på Rosalías nya album: en flamencoartist som nu mixar allt – olika språk, opera, pop och flamenco i en blandning som kollegan Fredrik Strage säkert har klokare saker att berätta om. Jag kanske ska bli vid min läst, men tänker att Rosalías framgång är symtomatisk. Man kan inte bli vid sin läst och producera skåpmat varje dag, varken som musiker, bankir, ingenjör, kock eller finanskrönikör. Plötsligt kommer det någon som har tänkt nytt – en ung spanjorska som tar världen med storm, precis som Apple gjorde med sin Iphone och Spotify lyckades med när en helt ny tjänst revolutionerade världen.