Hopp om avkylning på stekheta räntemarknaden
Joakim RönningReporter
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
USA:s tioårsränta har varit uppe över 5,3 procent, Frankrikes har närmat sig 5 procent och i Storbritannien har 30-årsräntan varit över 6 procent. Obligationsmarknaden är under press på båda sidor av Atlanten.
Trycket uppåt har sammanfallit med kraftiga uppgångar i energipriser och en medföljande inflationsoro som började i februari, när kriget i Iran låste fast stora mängder världsmarknadsolja i Persiska viken. Samtidigt har flera av världens största ekonomier oroande höga och räntekänsliga statsskulder.
Enligt Roger Josefsson på hedgefonden Brummer & Partners finns det dock en annan huvudförklaring.
– Ränteuppgången verkar mestadels kunna förklaras av stigande reala räntor, säger han till EFN.
Realräntan är ränteavkastningen som blir kvar för obligationsinvesterare när den förväntade inflationen skalats bort, och den brukar stiga i samklang med tillväxten och produktiviteten.
När tillväxten och produktiviteten går upp tenderar avkastningen på investeringar och efterfrågan på kapital att öka – och med det också räntorna. USA:s ekonomi har överraskat positivt, med stora investeringar i AI-infrastruktur som en av drivkrafterna, men Josefsson noterar även europeiska styrketecken. Tysk industri visar livstecken, euroområdets sammanvägda inköpschefsindex är på högsta nivån sedan 2023 och bnp-tillväxten har överraskat positivt.
Kostsam kapitalhunger
Vid sidan av växer samtidigt utbudet av statsobligationer, som emitteras för att försörja fortsatt höga nationella budgetunderskott. Det kan också driva upp realräntan.
– Kapitalförvaltare behöver få högre avkastning för att absorbera statsobligationsutbudet, säger Darrell Duffie, finansprofessor vid Stanford University, till EFN.
Bland enskilda länder sticker Frankrike ut. Politiska låsningar försvårar åtgärder för att stabilisera statsfinanserna och räntorna. Ränteskillnaden mot Tyskland har överstigit 150 punkter – tre gånger högre än normalt och i nivå med eurokrisen.
Roger Josefsson tonar dock ned farhågorna om en ny eurokris och jämför med turbulensen i Italien 2018. Tre år senare tillträdde den reforminriktade teknokratregeringen under tidigare ECB-chefen Mario Draghi.
Realräntan: Klättringen sedan 2021
Den 10-åriga amerikanska realräntan har klättrat upp mot 3 procent, en nivå som stärker bilden av
att ränteuppgången i stor utsträckning drivs av något annat än bara högre inflationsförväntningar.
Så här höga realräntor innebär att obligationer blir ett alltmer attraktivt alternativ till den mer riskfyllda aktiemarknaden. Det kan bidra till att förklara den osedvanligt höga efterfrågan vid förra veckans auktioner av långa statsobligationer hos amerikanska finansdepartementet.
Obligationsköparnas vittring
Ränterusningen har gått snabbt och frågan är hur höga räntor världens alltmer skuldsatta stater ska få vänja sig vid. Inflationsbekymren och de växande lånebehoven kan absolut fortsätta driva avkastningskraven ännu högre.
Det finns dock tecken på att de högre räntorna börjar locka fram den efterfrågan som kan få uppgången att plana ut i världens djupaste marknad: Den för amerikanska obligationer.
När det amerikanska finansdepartementet auktionerade ut tioåriga statsobligationer den 7 oktober var efterfrågan ovanligt stark. Dagen efter möttes även en försäljning av 30-åriga statsobligationer av god efterfrågan.
Darrell Duffie pekar på att detta kan bidra till att stabilisera marknaden.
– Högre räntor lockar större efterfrågan, konstaterar Stanfordprofessorn krasst.
Han framhåller att det finns en stor grupp investerare som är beredda att köpa ytterligare amerikanska statsobligationer om räntorna fortsätter vidare uppåt – en motkraft som kan bromsa uppgången.
Tre signaler att hålla koll på
1. Realräntor och obligationsutbud. När långräntorna stiger snabbare än inflationsförväntningarna ökar realräntan, vilket kan spegla stark tillväxt och produktivitet. Samtidigt kan ett växande utbud av statsobligationer driva upp räntorna när investerarna kräver högre avkastning för att absorbera utbudet.
2. Frankrikes riskpremie. Skillnaden mellan franska och tyska tioårsräntor har överstigit 150 punkter och hårdbevakats de senaste veckorna. Den akuta oron bedarrade, men de statsfinansiella problemen och den politiska turbulensen finns kvar, liksom de historiskt höga riskpremierna.
3. USA:s obligationsauktioner. Amerikanska finansdepartementets auktioner av 10- respektive 30-åriga obligationer i förra veckan mottogs av högre efterfrågan än normalt, vilket visar att de höga räntorna lockar fler och fler investerare.
