”Många kriser startar på räntemarknaden”
– Jag är som många andra orolig för de här kraftigt stigande räntorna, säger Maria Qundos, allokeringschef på Skandia.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Varje investeringsboom slutar när räntor går upp och håller sig uppe länge, säger Anuj Arora, investeringschef på JP Morgans kapitalförvaltning, apropå att priset på pengar klättrat markant i världen.
Ett underliggande inflationstryck, pådrivet av dyrare olja och stark tillväxt, pekas ofta ut som förklaringar, tillsammans med stora statsskulder.
– De fem största ekonomierna i världen – USA, Kina, Japan, Tyskland och Indien – kör alla med omkring 5 procents budgetunderskott varje år, fortsätter Anuj Arora vid ett besök i EFN-studion.
Han tror att en stark industrikonjunktur, driven av AI, kan fortsätta trots att statslåneräntor stigit.
Flera bedömare påpekar att nivåer strax över 5 procent för en amerikansk obligation med 10årig löptid i sig är hanterbara.
Det är i stället hastigheten i uppgången som är problematisk.
En drivkraft bakom ränteuppgången är att Europeiska centralbanken har höjt och signalerat att fler höjningar väntar.
– Centralbankerna är nervösa i den här miljön och vill hellre signalera för mycket än för lite, säger SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman apropå att marknaden nu spår en rad höjningar från Fedchefen Kevin Warsh.
Gör jobbet åt centralbankerna
Å andra sidan kan snabbt stigande marknadsräntor göra jobbet åt centralbankerna, eftersom de är åtstramande till sin natur. Maria Qundos, allokeringschef på försäkringsjätten Skandia, beskriver just den typen av snabba krängningar i den senaste tidens ränteuppgång som problematiska.
– Jag är som många andra orolig för de här kraftigt stigande räntorna, svarar hon på frågan om vad som bekymrar henne mest på marknaden just nu.
Kraftig utbyggnad inom AI är ett annat centralt vedträ i räntebrasan. Allt fler energibolag och så kallade hyperscalers, alltså jättar inom datacenter som Amazon, Microsoft och Alphabet, finansierar sig genom företagsobligationer. Det skapar en ny stor utgivare av lån som konkurrerar om ränteinvesterares uppmärksamhet och pengar.
– När AI-bolagen ska låna så mycket kapital så blir det en väldig tävling med att få kapitalföden. Det trycker upp räntenivån överallt, säger Maria Qundos.
– Nu är det lite hets om kapitalet.
Ett eget problemområde
Förutom att bidra till högre statslåneräntor så utgör segmentet ett potentiellt eget problemområde. Spreadar, eller riskpremier, för krediter från den här typen av bolag har nämligen stigit markant. Det förklaras av en växande oro kring en stor investeringsvåg med hög belåning, negativa kassaflöden och frågetecken kring osäkra panter i form av chip och processorer som snabbt kan minska i värde.
Än så länge har aktiemarknaden inte tagit så stort intryck av ränteoron, påpekar Maria Qundos. Men företagsobligationer kan vara en varningsklocka, resonerar allokeringschefen.
– Man brukar kunna kika på kreditmarknaden. Om det börjar dra i väg där så kan det kanske bli något materiellt, säger hon och fortsätter:
– Många kriser och okontrollerade börsfall startar på räntemarknaden.
Tre faktorer som kan oroa marknaden
Bolåneräntan klättrar i USA
Amerikanska bolåneräntor har klättrat och noterade nyligen sin största ökning på 4 år. Ett bolån med 30-årig bindningstid, som är vanligt i USA, har klättrat från 7,03 till 7,28 procent enligt bolånejätten Freddie Mac. Uppgången går hand i hand med färre ansökningar om nya bolån, enligt Wall Street Journal.
Uppåt sju månader i rad
10-åringen, alltså amerikanska statspapper med 10 års löptid som är den flitigast åberopade räntan på marknaden, fortsatte sin uppgång i september. Därmed summeras sju raka månader av uppgång, enligt analysfirman Bespoke som noterar att så långa uppgångssviter är ovanliga. I modern tid har det bara inträffat 2011 och 1978.
Höjningar att vänta i Sverige
Sveriges Riksbank har skärpt tonen och antyder numera att flera höjningar kan vänta under kommande månader. En svagare svensk krona, i kombination med att andra centralbanker höjer sina styrräntor, talar för att priset på pengar blir högre vid nästa Riksbanksmöte i november. Japanska storbanken Nomura tror att flera höjningar följer, sannolikt i februari samt i maj 2027.
Följ taggar
