Höstprognos: Sveriges ekonomi tar fart i år

Den ekonomiska aktiviteten i Sverige väntas ta fart från andra halvåret 2025, främst drivet av en återhämtning i den privata konsumtionen. Det skriver EU-kommissionen i sin höstprognos.

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

BNP väntas öka med 1,5 procent i år, 2,6 procent nästa år och 2,3 procent år 2027.

I majprognosen spåddes +1,1 respektive +1,9 procent för i år och nästa år.

Under 2026 väntas hushållens reala disponibla inkomster stärkas av finanspolitiska åtgärder, inklusive skattesänkningar och sänkt moms på livsmedel, reala löneökningar, lägre räntor och fallande inflation, faktorer som bedöms bidra till ökad privat konsumtion.

Även bruttoinvesteringarna väntas bidra till uppgången, bland annat genom ökade offentliga investeringar, inklusive försvarsinvesteringar, samtidigt som nedgången i bostadsbyggandet ser ut att bottna.

"Med förbättrat företags- och konsumentförtroende väntas BNP-tillväxten nå 2,6 procent 2026. År 2027 väntas fortsatt, men något svagare, inhemsk efterfrågan i kombination med en viss exportåterhämtning bidra till en real BNP-tillväxt på 2,3 procent", skriver de. Riskbilden är fortsatt nedåtriktad och beror på hushållens och företagens vilja att konsumera och investera i ett volatilt globalt läge.

Arbetsmarknaden har förblivit relativt motståndskraftig trots den svaga konjunkturen under första halvåret 2025. Sysselsättningen väntas gradvis återhämta sig över prognosperioden i takt med den ökande tillväxten. Arbetslösheten väntas sjunka från en topp på 9,0 procent 2025 till, 8,4 procent 2026 och till 7,9 procent 2027.

Den strukturella arbetslösheten bedöms dock förbli relativt hög på grund av utbildnings- och kompetensutmaningar.

KPI-inflationen (HIKP) väntas falla kraftigt, från 2,5 procent 2025 till 0,6 procent 2026. Minskade leveransstörningar, god produktionskapacitet efter en längre period av svag konjunktur, måttliga löneökningar och den fördröjda effekten av en starkare krona väntas dämpa prisökningarna.

Den tillfälliga sänkningen av livsmedelsmomsen från 12 till 6 procent, som ska gälla från april 2026 till 1 januari 2028, väntas bli den enskilt största faktorn bakom nedgången i inflationen. 2027 väntas inflationen stiga till 1,6 procent.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;