Hur länge varar danska dominansen?
Danska Novo Nordisk är Europas näst största företag, med ett börsvärde som i somras översteg Danmarks BNP. Det är inte olikt Nokias dominans i Finland för femton år sedan. Kommer historien att upprepa sig?
Mobilspelet ”Snake” är numera nostalgi. Det lanserades av Nokia 1997 och blev omåttligt populärt. Flera hundra miljoner mobiltelefoner med spelet såldes under mobiltelefontillverkarens storhetstid. Sedan kom Iphone.
Samma år som Steve Jobs introducerade Apples telefon kontrollerade Nokia hälften (49,4 procent) av den globala smartphonemarknaden. Företaget var världsledande inom mobiltelefoni (före giganter som Motorola, Samsung och Ericsson). Ännu anade ingen vart det var på väg. Apples telefon ansågs tekniskt underlägsen och knappast något hot.
Men framgångssagan fick ett abrupt slut. Likt Snake bet företaget sig självt i svansen. Nokia kollapsade och numera fördriver vi tiden med Tiktok och ”Block blast”.
Varför gick det så illa? Och kan det hända igen? Det finns fler företag som är osunt dominerande i små länder. Läkemedelsjätten Novo Nordisk i Danmark har nämnts som ett exempel.
På de senaste sex månaderna har kursen fallit 44 procent. I förra veckan sänkte investmentbanken Jefferies riktkursen för det danska bolaget från 515 till 450 danska kronor. Aktiekursen har särskilt drabbats efter en studie som visar att en kommande behandling inte når upp till förväntningarna.
"Närmast en naturlag"
Kommer historien att upprepa sig?
– Ja, nog lär det hända igen. Det är väl närmast en naturlag, säger Carl-Gustav Lindén.
Han är professor vid universitetet i Bergen. Hans avhandling ”National champions in combat: Nokia, Ericsson and the sensemaking of business news” beskriver hur telekomjättarna i Norden behandlades av ekonomijournalistiken. Den följdes av en bok som på engelska fick titeln ”Kingdom of Nokia – how a nation served the needs of one company”.
Som exempel på ”kungadömet Nokia” pekar Carl-Gustav Lindén på hur Nokia påverkade allt från forskning, utbildning och industripolitik till Finlands närmande till Europa, med medlemskap i EU och införande av euro:
– Frågan är om vi haft euro i Finland utan Nokia. I dag har landet åter slutit sig och ser helt annorlunda på omvärlden, säger Carl-Gustav Lindén.
Nokia hade ett enormt inflytande i Finland. Företaget bidrog med en fjärdedel av Finlands tillväxt under de tio mest framgångsrika åren, 1998 till 2007. Det stod för en femtedel av landets export och 30 procent av utgifterna på forskning och utveckling. Under samma tid betalade Nokia en fjärdedel av all finsk bolagsskatt.
När Nokia började gå dåligt påverkades Finlands ekonomi kraftigt. Nokias nedgång, tillsammans med finanskrisen 2008 och problem inom pappersindustrin, ledde till ett BNP-fall på 8,5 procent år 2009. Företagets kollaps minskade skatteintäkter och höjde arbetslösheten, särskilt bland högutbildade ingenjörer.
Ett börsvärde på 330 miljarder dollar
Det kallas Nokiaeffekten. Och nu är frågan om den kan drabba Danmark.
Läkemedelsföretaget Novo Nordisks börsvärde är 330 miljarder dollar. Det var förra året större än danska statens BNP och trots en nedgång placerar sig bolaget nu på andra plats bland alla bolag i Europa (fram till nedgången var det störst, nu är det lyxprodukter som regerar).
Enligt Danske Bank bidrar Novo Nordisk med 2 procent av Danmarks BNP-tillväxt. Vart femte nytt jobb i landet tillskrivs läkemedelsjätten. Hela 6 500 forskare i Danmark finansieras av Novo Nordisks forskningsfond, den största i världen.
Det är fantastiskt, men också riskabelt, för ett land att vara så beroende av ett enda bolag. Särskilt som bolagets framgång på senare tid är så starkt förknippat med läkemedel som bygger på en enda substans.
Kanske är det skälet till att bolaget tappat drygt 40 procent av sitt börsvärde sedan förra sommaren. Ser vi ett nytt Nokia som möter Iphone?
Liknande farhågor ställs i andra länder som är starkt beroende av en enda industri eller ett enda bolag. Om Danmark, med sitt stora beroende av läkemedelsindustrin, kan kallas för en pharmastate, ligger det nära till hands att jämföra med stater som har andra typer av beroenden, till exempel export av olja och naturgas. De kallas sammantaget för petrostates. Det är länder som Algeriet, Kuwait, Qatar, Ryssland, Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Norge.
Finns betydande skillnader
De flesta av dem är inte bara beroende av fossila råvaror, utan de har också bristande demokrati och stor korruption. Det gäller inte Norge, men Norge räknas ändå som en petrostate, på grund av den stora påverkan som oljan och gasexporten har på den norska ekonomin. Norge har i studier visat sig tappa i produktivitet på grund av sitt beroende av oljan. Förändringstrycket på andra branscher blir inte lika stort.
Både Danmark och Norge har ekonomier som domineras inte bara av en specifik sektor – läkemedelsindustrin respektive olje och gasindustrin – utan också av en huvudaktör. Danmarks ekonomi är starkt beroende av Novo Nordisk, medan Norges ekonomi är beroende av det statliga oljebolaget Equinor (tidigare Statoil).
Båda länderna har upplevt betydande ekonomisk tillväxt tack vare sina dominerande industrier. Båda ekonomierna riskerar att bli sårbara för förändringar i sina respektive huvudindustrier.
Men det finns också betydande skillnader. Danmarks läkemedelsindustri baseras på kunskap och innovation, medan Norges oljeindustri är beroende av en ändlig naturresurs. Norge har historiskt haft en mer direkt statlig inblandning i sin oljeindustri jämfört med Danmarks mer indirekta roll i läkemedelssektorn.
Till Norges fördel kan sägas att man aktivt arbetat för att diversifiera sin ekonomi bort från oljeberoendet, medan Danmark nyligen börjat uppmärksamma riskerna med sitt beroende av läkemedelsindustrin.
Sverige mer kapitalrikt
Av de nordiska länderna anses Sverige vara både mer diversifierat och mer kapitalrikt och därför inte i farozonen när en bransch eller ett stort företag drabbas, till exempel om priset på en viss råvara sjunker eller teknikskiften sker. Ändå finns det relevanta paralleller att dra mellan Danmark och Sverige, mellan Novo Nordisk och Astrazeneca. Det senare utsattes för en tuff prövning när bakterien Helicobacter pylori upptäcktes.
Att Helicobacter pylori kan orsaka magsår var ett forskningsgenombrott som belönades med Nobelpriset och ledde till en helt ny behandling. Plötsligt fanns det en konkurrerande behandlingsmetod som hade potential att göra magsårsmedicinen Losec värdelös.
Framgångssagan med den svenska magsårsmedicinen Losec påbörjades i Mölndal och Göteborg på 1960-talet. Då hette företaget Astra Hässle och forskarna studerade kopplingen mellan syrasekretion och magsår, vilket ledde till framställningen av substansen omeprazol i slutet av 1970-talet. År 1988 godkändes Losec i Sverige och flera andra länder. Tio år senare blev det världens mest sålda läkemedel.
Vägen till framgång var inte rak – flera gånger var projektet på väg att läggas ner – och med bakterien Helicobacter pylori kom konkurrens från en helt annan typ av behandling. Australiska forskare upptäckte att magsår orsakas av en bakterie. Det ledde till att magsår kunde behandlas med antibiotika i stället för Losec, som minskar produktionen av magsyra i magsäcken. En period av konkurrens mellan förespråkare för Losec och antibiotikabehandling följde. Numera används behandlingarna parallellt.
Historia med framgångar och bakslag
Det är inte olikt Ozempics delvis krokiga historia med framgångar och bakslag. På 1970-talet studerade den danske forskaren Jens Juul Holst hormoner som frisätts vid måltider och deras effekt på bukspottkörteln. På den tiden var Novo och Nordisk konkurrenter, båda med egna forskningsstiftelser som finansierade dansk forskning. Numera är bolagen sammanslagna, liksom forskningsstiftelserna.
Under 1980-talet publicerades studier som visade på hormonet GLP-1:s förmåga att stimulera insulinutsöndring och hämma glukagon, vilket är avgörande för att reglera blodsockernivåer. Och ytterligare tio år senare kunde man visa att man genom att tillsätta GLP-1 kunde normalisera blodsockernivåer hos personer med typ 2-diabetes. Men dess korta halveringstid gjorde det opraktiskt som behandling.
För att överkomma begränsningarna började forskare, finansierade av Novo Nordisk, utveckla nya ämnen som skulle vara stabilare. Den första framgången var liraglutid, som godkändes 2009, därefter kom semaglutid som var ännu mer långverkande. Det räckte med dosering en gång i veckan.
Semaglutid godkändes först för behandling av typ 2-diabetes under varumärket Ozempic år 2017 och senare för viktminskning som Wegovy.
Likt Astra hade sin konkurrent i antibiotikabehandlingen av magsår, har Novo Nordisk sin motståndare i Mounjaro och Zepbound. Det är läkemedelsföretaget Eli Lillys varumärken för att behandla diabetes respektive obesitas. Eli Lilly är världens största läkemedelsföretag.
Den konkurrerande behandlingen påverkar GLP-1, men har dessutom ytterligare en mekanism, GIP, vilket ger en mer potent effekt på både blodsockerkontroll och viktminskning. Studier visar att Mounjaro sänker blodsockernivån effektivare än Ozempic, och Mounjaroanvändare tappade i genomsnitt mer av sin kroppsvikt jämfört med Ozempicanvändare.
Novo Nordisk arbetar förstås på att utveckla och förbättra sina behandlingar. Företaget presenterade förra året tidiga kliniska prövningar av en ny viktminskningsbehandling i form av ett piller, som var snabbare och mer effektivt än deras nuvarande injektionsbaserade behandlingar. Företaget investerar också i utökad produktionskapacitet, bland annat genom att förvärva underleverantörer och bygga nya anläggningar.
"Alla slöt ögonen"
Trots att Eli Lillys produkter visat sig vara mer effektiva i kliniska prövningar, behåller än så länge Novo Nordisk sin ledande position, mycket tack vare framgångsrik marknadsföring. Frågan är hur länge det håller.
Förhoppningarna på det kommande läkemedlet Cagrisema är stora, men de har ännu inte infriats. Novo Nordisks aktie har fallit med varje presentation av resultat från studier mot olika patientgrupper.
Medan Eli Lilly har en fördel i form av en mer diversifierad produktportfölj är Novo Nordisks framgångar främst knutna till diabetes och metabola sjukdomar. Även om Novo Nordisk också satsar på andra behandlingar finns det paralleller till Nokia, som var alltför beroende av försäljningen av mobiltelefoner. Konkurrenter som Samsung och Ericsson hade betydligt bredare portföljer.
Efterfrågan på olja tycks ännu inte mättad, världens behov av behandling av diabetes och obesitas är lika omättligt. Det borde betyda att Novo Nordisk – och norska Equinor – lever säkert.
Men Nokia visar att även om behoven tycks eviga så väljer vi nya vägar för att tillfredsställa dem. Det fick den finska telekomjätten, en gång störst i världen på mobiltelefoni, på fall.
– Problemen var kända internt inom Nokia, och till viss del utåt också, säger Carl-Gustav Lindén.
En kritisk rapport om Finlands problematiska framtid togs 2008 fram av den statliga innovationsfonden Sitra. Men Carl-Gustav Lindén menar att man struntade i den:
– Alla slöt ögonen.
Vårt behov av tidsfördriv och att spela ”Snake” räddade inte Nokia. Användarna hittade nya vägar. Frågan är om nya läkemedel och behandlingar kommer bita Novo Nordisk i svansen eller om företaget lyckas växa utanför spelplanen och slipper game over.