Hyfsad spannmålsskörd räcker inte: "En varningssignal"

5,8 miljoner ton, så stor blev den svenska spannmålsskörden 2026 enligt Jordbruksverkets skörderapport för året. Det är 11 procent mindre än 2025 års rekordskörd men 8 procent mer än snittet för de föregående fem åren. Att det inte blev en ny toppskörd berodde framför allt på att stora delar av höstsådden utvintrade (frös sönder). Då hjälpte det inte att vårsådden generellt blev en succé. Skörden av havre blev den största någonsin med ett snitt på fem ton per hektar.

LRF: Strukturellt problem

Men odlarna har problem på ett annat plan. Som EFN rapporterat flitigt om är kostnaderna för insatsvaror höga samtidigt som spannmålspriserna inte hängt med, vilket gör det svårt att få verksamheten att gå runt. Eftersom läget i stort sett varit oförändrat i fyra år trots normala eller bra skördar är problemet att betrakta som strukturellt, enligt Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

– Sverige har höga ambitioner om ökad livsmedelsproduktion och stärkt beredskap. Men då måste det också vara ekonomiskt möjligt att producera maten. Fyra raka förlustår är en varningssignal. Nu krävs politiska beslut som stärker konkurrenskraften i stället för att öka kostnaderna, säger Fredrik Andersson i ett pressmeddelande.

LRF vill bland annat se åtgärder för minskade drivmedelskostnader och att mineralgödsel tillfälligt undantas från EU:s klimattull CBAM.

Högre spannmålspriser önskas

Gödselkostnaderna har ökat med 11 procent under året och bränslekostnaderna med 26 procent, enligt LRF. Samtidigt har terminspriserna på kvarnvete på råvarubörsen Matif i Paris stigit med 17 procent, men eftersom kalkylen inte gick ihop i utgångsläget har den prisökningen inte hjälpt. För LRF:s mellansvenska typgård skulle det med nuvarande prisbild på insatsvaror krävas att spannmålspriserna höjdes med ytterligare 20 procent för ett nollresultat. Ett femte förlustår skulle vara förödande, menar Fredrik Andersson.

– Marginalerna äts upp och möjligheten att investera och utveckla företaget försvinner. Det drabbar också framtidens matproduktion, när nödvändiga klimatanpassningar och andra investeringar måste skjutas på framtiden.

Visst ljus 2027

Prognosen för 2027 är dock inte nattsvart. Priserna på grödor förväntas fortsätta upp medan priserna på diesel och gödning är svårare att förutse.

– Ett faktum som stärker svensk växtodling är att internationella jämförelser visar att våra produktionskostnader för spannmål är konkurrenskraftiga jämfört med våra konkurrenter på världsmarknaden. Om marknadskrafterna får råda så kommer lönsamheten i odlingen att stärkas på sikt, ingen kan i längden producera med förlust, säger Fredrik Andersson.