”Vi kan inte förlita oss på södra Europa”

Spannmålsodlarna har haft det tufft under flera år i rad till följd av höga priser på insatsvaror och låga på spannmål. Det har EFN rapporterat flitigt om. I år väntas en betydligt lägre skörd än förra året till följd av sommarens torka och i Sverige även på grund av sönderfrusna höstgrödor på flera håll i landet. EU:s prognos för unionens 27 medlemsländer plus Storbritannien har reviderats nedåt under hösten och det senaste beskedet är en skörd på 279 miljoner ton. Det skulle innebära en nedgång på 9 procent jämfört med förra året. I Sverige blir fallet ännu större, ner 20 procent till 5 miljoner ton, enligt Lantmännens prognos. Det beror delvis på nämnda frostskador men också på att förra året gav en rekordskörd.

Dieselpriset har till följd av tillfälliga skattelättnader varit lågt i Sverige under våren och sommaren men är nu på väg upp igen när lättnaderna fasas ut. Dessutom råder osäkerhet kring nedsättningen av dieselskatten för lantbrukare, dels gällande nivån för andra halvåret 2026, dels gällande om det blir någon fortsättning 2027. 

Välfyllda lager dämpar prisuppgång

Med höga priser på insatsvaror och sämre skörd i hela Europa, liksom begränsade transportmöjligheter genom Svarta havet till följd av kriget i Ukraina, finns förutsättningar för att spannmålspriserna ska vända upp. Det har de också gjort men givet nämnda förutsättningar relativt långsamt och lite. Bland annat har välfyllda lager från förra årets toppskörd bromsat uppgången.

– Däremot sätter sommartorkan fingret på något annat och det är ju att lantbruket behöver rusta för klimatförändringar och för att det troligen kommer att bli svårare att odla i södra Europa. Vi kommer inte att kunna förlita oss på södra Europa i vår livsmedelsproduktion på samma sätt, säger Jenny Bengtsson i EFN Morgon, och fortsätter:

– Vi har goda möjligheter att öka vår livsmedelsproduktion i Sverige. Vi har gott om mark, vi har vatten och vi har väldigt kunniga och duktiga lantbrukare. 

Kärvare även för animalieproduktionen

För att det ska kunna ske behöver dock lantbruket bli mer lönsamt, menar hon. Inom animalieproduktionen har lönsamheten varit bättre de senaste åren än inom växtodlingen men även där finns nu tecken på att kärvare tider är på väg.

– Där är man ju också beroende av drivmedel så klart och där har vi också sett lite fallande avräkningspriser, både på nötkött och griskött.

Hur summan av utbud, efterfrågan och produktionskostnader kommer att påverka livsmedelspriserna återstår att se. Men Jenny Bengtsson har sin uppfattning klar.

– Livsmedelspriserna behöver gå upp som jag ser det för de här kostnaderna som läggs på branschen just nu kan inte vi absorbera själva.