Indexrekordet: Största osäkerheten någonsin
Osäkerheten kring det ekonomiska världsläget har nått en historiskt hög nivå, enligt Economic Policy Uncertainty Index.
Modellen för att mäta osäkerhet kring ekonomisk politik är framtagen av professorer i ekonomi vid tre amerikanska universitet. Det inkluderar data från 21 länder runt om i världen, bland annat Sverige. Mätningen publiceras bland annat av den amerikanska centralbanken Federal Reserve.
Det tidigare högsta indexvärdet registrerades i maj 2020, månaderna efter att pandemiutbrottet, följt av tidpunkten för Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.
Sedan Donald Trumps valseger i november 2024 och en mandatperiod som inledningsvis bland annat innehållit omfattande löften om tullar och en förändrad relation till omvärlden har det rört sig allt högre, och efter de senaste veckornas händelseutveckling nått den högsta nivån någonsin.
Revisionsgiganten Deloitte ser samtidigt osäkerhet som den främsta avgörande faktorn för enskilda länders ekonomiska riktning under 2025 i en global prognos för året.
Toppar vid kriser
Historiska toppar har inträffat vid bland annat recessioner, finanskriser och andra omvälvande händelseförlopp i världen. It-bubblan 2000, finanskrisen 2008 och de efterföljande åren utgör tydliga exempel. De senaste månaderna sticker i den bemärkelsen ut.
– Vanligtvis inträffar kraftiga toppar efter negativa händelser i världen. I det här fallet framstår det nästan som en avsiktlig rörelse mot ökad osäkerhet, sa Nicholas Bloom vid Stanford University, en av upphovspersonerna för mätningen, till New York Times i förra veckan.
Enligt kollegan Gregory Brown, professor vid University of North Carolina tenderar osäkerhet kring hur politiken påverkar ekonomin att leda till avstannande investeringsaktivitet. Han beskriver effekten av osäkerhet som en skatt i bemärkelsen att den förändrar beslutsprocesser samtidigt som den allmänna effektiviteten för ekonomin påverkas negativt.