Inifrån AfD – 48 dramatiska timmar i Berlin

BERLIN. Michael Gleichmann tänder en cigarett i Berlinsolen. Det är lördag förmiddag i stadsdelen Grünau i sydöstra Berlin och det är mindre än ett dygn kvar tills dess att vallokalerna öppnas.

Tyskland – som haft en turbulent politisk tid bakom sig – går då till nyval.

Den 35-åriga tyska mannen har på sig flera lager. Det är kallt ute och valspurten har tagit hårt på honom. Michael Gleichmann från högerradikala AfD, Alternativ för Tyskland, är ute i dag och träffar väljare, trots en ihållande förkylning och feber.

– Jag är sjuk, så kan inte skaka hand! säger han till personer som kliver fram till honom för att prata.

Michael Gleichmann står relativt högt på partiets lista från Berlin och hoppas komma in i Förbundsdagen efter valet. Trots att partiet ser ut att ta dubbelt stöd enligt mätningarna är det på håret att han kommer in.

– Jag har alltid varit konservativ och högerorienterad, säger han.

Det var 2015 som han blev medlem i partiet, bland annat som en följd av hanteringen av flyktingkrisen i Europa.

Han har en bakgrund i den tyska försvarsmakten och jobbar nu åt partiets försvarspolitiska talesperson för AfD:s parlamentariska grupp, Rüdiger Lucassen. Han lägger stort fokus på frågor som rör Tysklands militär, migrationspolitik och ekonomi.

– Vår ekonomi är inte konkurrenskraftig längre, på grund av energikostnaderna och höga skatter, säger han.

Die Ampel-koalitionen föll

Nyvalet i Tyskland har kommit att handla mycket om landets ekonomiska vattentrampande. För tredje året i rad riskerar ekonomin att gå tillbaka och det har flaggats för att många tusen arbetstillfällen kommer att försvinna från den kämpande fordonsindustrin.

Dyra energipriser tillsammans med kriget i Ukraina pekas ut som orsaker.

Regeringskrisen kulminerade i slutet av 2024 när förbundskanslern och SPD-ledaren Olaf Scholz sparkade sin finansminister, Christian Lindner, från det liberala partiet FDP.

Olika syner på de ekonomiska problemen var en av orsakerna till att det blev nyval i landet. Die Ampel – den så kallade trafikljuskoalitionen bestående av röda SPD, gröna De Gröna och gula FDP – hade spruckit.

En kris som bland annat gynnat högerradikala AfD.

Klassas som extrema

I diskussionerna om sina politiska åsikter har Michael Gleichmann längre utläggningar om påstådda skillnader mellan homogena och heterogena samhällen, om migrationsvågen 2015 och att man måste skydda tysk kultur. Enligt honom kan man spåra just migrationen till alla problem i Tyskland.

– Jag vill verkligen definiera fraserna. Vad är extremism?

AfD klassades som en misstänkt extremistgrupp 2021 av Tysklands inhemska underrättelsetjänst, enligt Washington Post. Samma underrättelse har även anklagat delar av partiet för spridning av rysk propaganda.

Partiet grundades först 2013 som en reaktion på tyska räddningsaktioner under den europeiska skuldkrisen. Partiet fick snabbt ett ökat stöd och antog en stark migrationskritisk politik.

AfD har också gett upphov till stora demonstrationer i Tyskland. I början av 2024 gick över en miljon människor ut på landets gator efter att det avslöjats i en utredning hur partimedlemmar bland annat träffat högerextremister och diskuterat planer över massdeportationer.

Michael Gleichmann säger att extremistetiketten bara är något partiets motståndare använder sig av i syfte att svartmåla dem.

– Jag fick lära mig att man (som extremist) använder våld och organiserar ett motstånd för att störta statsmakten. Det är den definitionen jag lärde mig. Nu är det extremism att säga att man är stolt som tysk. Jag känner mitt parti och vi är inte extremister.

Många håller dock inte med honom. Något som den så kallade brandmuren mot AfD visar, som går ut på att andra partier inte ska samarbeta med dem.

Men kommer die Brandmauer att hålla nästa mandatperiod?

På lördagseftermiddagen, dagen innan valet, håller AfD sitt sista stora väljarmöte i Hohenschönhausen i nordöstra Berlin. Flera hundra motdemonstranter har tagit sig till köpcentret där flera partitoppar – bland annat medgrundaren Beatrix von Storch – ska tala. Mellan avspärrningarna till publiken och de skanderande massan är det tätt med poliser.

Det är partiets sista chans att locka väljare. I en gul väst – som signalerar att han jobbar med att hålla ordning på evenemanget – går Christopher Wiedenhaupt, 25, och pratar med människor i publiken.

Han är viceordförande för AfD:s ungdomsorganisation och jobbar som it-chef för ett medelstort tyskt företag.

– Folket har ett behov av ett parti som representerar alla konservativa och alla som bott här i generationer och vill att Tyskland fortsätter vara det Tyskland som funnits tidigare.

Han gick med i AfD efter att han tyckt kristdemokratiska CDU gått för långt i från sina traditionella konservativa värderingar. Han betonar, som många av sina partikollegor, även migrationspolitiken. Men han lyfter även fram det som Elon Musk gör i den amerikanska politiken, med att "kapa kostnader", som en god idé.

– Vi har många tyska finansmän som är riktigt duktiga. Jag tror att komma i kontakt med dem är nödvändigt. Detta för att se vad företagen vill för att de är de som stabiliserar vår ekonomi. De är de som tjänar pengar åt Tyskland, utan dem kan inte Tyskland bli som bra som det varit.

Publiken, som entusiastiskt viftar med tyska flaggor, applåderar åt talarna. Inte minst åt Beatrix von Storch – vars morfar var Adolf Hitlers finansminister – när hon pratar om hur det är kärlek på deras sida av avspärrningarna och hatet på andra sidan.

Hela evenemanget avslutas med att alla besökare stämmer in i den tyska nationalsången.

"Det är viktigt att vi fixar det snabbt"

Jublet från alla våningar i den stora lokalen avtar snabbt. Det är kväll, vallokalerna i Tyskland har nyss stängt och den första vallokalsundersökningarna har precis presenterats.

Valvakan hos CDU är både spännande och ospännande på samma gång. Att partiet skulle bli störst och tidigt kunde utropa sig som segrare var mer eller mindre klart.

Men med hur stort skulle CDU vinna? Och hur stora skulle AfD – som vuxit som det knakat – bli?

När siffrorna som presenterades för CDU inte var över 30 procent, vilket partiet hade hoppats, blev applåderna inte långvariga. Eftersmaken var för bitter, särskilt med tanke på att AfD blev näst största parti med 9,5 procentenheters marginal.

Och det avståndet skulle komma att krympa allteftersom rösterna räknades under natten.

– Det är viktigt att vi fixar det här snabbt. Kan vi inte lösa det på fyra år så kommer de extremistiska partierna på både höger- och vänstersidan att öka, säger Jessica Steiner, delstatspolitiker från CDU, om landets ekonomi.

Valfest i utkanterna av Berlin

I utkanterna av nordöstra Berlin, i området Pankow, skålar flera AfD-politiker med varandra och med glädje följer de rösträkningen på en stor projektorsduk inne i en liten pub.

Här håller partiet sin alternativa valvaka – eftersom gästlistan på den officiella valfesten i centrala stan var begränsad. Arrangemanget påminner om en klassisk svensk bygdegårdsfest. Utanför håller sig gästerna varma framför eldfat, äter nygrillad korv och pratar om valresultatet i den kolsvarta Berlinnatten.

Bland besökarna finns partitoppar, väljare, ungdomspolitiker och medierepresentanter – bland annat från den högerpopulistiska sajten Breitbart.

Efter att den officiella valfesten inne i stan avtagit tar sig även Christopher Wiedenhaupt hit för att fira valframgången. CDU hade redan innan valet gjort klart att de inte kommer samarbeta med AfD och Christopher Wiedenhaupt tror att det blir så, att brandmuren kommer att hålla.

– Vi kommer att vara i opposition, CDU vill inte samarbeta med oss. De tolererar inte oss och kommer blockera all kommunikation, säger han.

Enligt honom är den stora frågan nu om CDU:s nya koalition kommer att hålla. Vissa i AfD tror att ett nytt nyval förr eller senare kan vänta, medan andra redan blickar framemot nästa val om fyra år, med hopp om att bli störst.

– Jag hoppas det, om allt går rätt. Även om vi inte skulle blir det, skulle det vara stort om CDU skulle komma i kontakt med oss.

Huruvida CDU eller SPD styr tycker han är som att välja mellan pest eller kolera.

– Men jag tror att CDU skulle vara den bästa partnern för oss. Samarbetar de med SPD kommer de inte få några ekonomiska fördelar som de vill ha. Men kan Tyskland överleva fyra år med CDU?

Sent inpå valnatten uppspelar sig en rysare som kan bli avgörande för hur lätt eller svårt det skulle bli för CDU att bilda en ny regering. Både tidigare samarbetspartnern, liberala FDP, och nybildade vänsterkonservativa BSW, ligger strax under femprocentsspärren.

Om ett eller båda partierna klarar gränsen räcker det inte att CDU och SPD bildar koalition själva.

Vid 23-snåret ser det mörkt ut för partiledaren Christian Lindner, som på X meddelar att han avgår. Senare visar det sig att att båda partierna inte når upp till fem procent och BSW missar förbundsdagen med minsta möjliga marginal: 13 000 röster.

Därför pekar mycket på en koalition CDU och SPD, om de kan komma överens.

På morgonen efter haglar kommentarerna och analyserna om valet. AfD:s framgång är en av huvudrubrikerna, samtidigt som rösträkningen visar på ett delat Tyskland. Der Osten ist dunkelblau! skriver tyska tidningen Bild och visar på hur AfD gjorde riktigt starka resultat i forna Östtyskland, till skillnad från CDU och SPD:s stöd i andra delar av landet.

På eftermiddagen bekräftar CDU-ledaren Friedrich Merz att han siktar på ett samarbete med SPD, som väntat.

Frågan är om det räcker för att hålla AfD undan att växa mer?

– Jag tror att koalitionen är dömd att misslyckas, säger Christopher Wiedenhaupt och fortsätter:

– Vi, AfD, är det enda partiet som inte står för en koalition, utan för Tyskland. En koalition mellan SPD och CDU kommer inte att förbättra den ekonomiska situationen, utan snarare förvärra den.