TOPPNYHETER:

Jättefonderna oroar Wall Street: “Orsakar kursinflation”

De passiva investerarnas andel av Wall Street ökar, och den största fonden passerade nyligen en biljon dollar. Experter varnar för riskerna.
Futuristisk illustration av ett ansikte i profil mot mörk bakgrund med blå ljuseffekter.
En växande del av aktierna på Wall Street ligger i händerna på passiva investerare, framför allt via börshandlade fonder (ETF:er) och indexfonder. Foto: TT Nyhetsbyrån

En växande andel av den amerikanska aktiemarknaden ägs av passiva investerare, främst noterade indexfonder, ETF:er.

– En källa till oro är att vi börjar se företag driva på för att förändra hur passiva fonder investerar. Det tyder på att det finns mycket att vinna på att ändra spelreglerna, och därmed betydande ineffektivitet på marknaden, säger Valentin Haddad, docent vid UCLA Anderson School of Management.

Inför SpaceX:s börsnotering införde Nasdaq en snabbregel för Nasdaq-100 som kan ge stora nya bolag snabbare indexinträde och därmed ökad efterfrågan från passiva fonder.

Chefsstrategen: Blåser upp värderingar

Michael W Green, chefsstrateg på Simplify Asset Management, har länge varnat för riskerna med den ökande andelen passiv handel på Wall Street.

– Jag är inte så oroad över AI:s påverkan på aktiemarknaden, vare sig det gäller värderingar eller något annat. Passivt sparande är en betydligt större risk, sade han i en intervju med Business Insider för ett par månader sedan.

Enligt Michael W Greens egna beräkningar bidrar passiva fonder till att blåsa upp värderingarna på den amerikanska aktiemarknaden med omkring 15 procent per år.

“Kapitalet förvaltas inte av människor som väljer vinnare och förlorare. I stället styrs investeringarna av regeln att fonderna ska äga alla bolag i index proportion till hur stora de redan är,” skriver han i ett blogginlägg.

Green varnar även för att utvecklingen snabbt kan vända åt andra hållet om inflödet till passiva fonder bromsar in eller blir negativa, exempelvis vid stigande arbetslöshet. Eftersom de stora bolagen har gynnats mest av de passiva kapitalflödena kan ett sådant omslag leda till kraftiga kursfall i dessa aktier.

Hur stor den passiva andelen är beror på definitionen. Räknas bara indexfonder och ETF:er landar siffran kring 30 procent, enligt den amerikanska branschorganisationen ICI. Det ska jämföras med 8 procent i början av 2000-talet. Men omfattningen är betydligt större än så. Inom forskningen, som även inkluderar institutioner som i praktiken handlar passivt, uppskattas andelen passiva investerare på Wall Street till runt 50 procent.

Handelsgolvet på New York Stock Exchange med handlare vid sina arbetsplatser och amerikanska flaggor.
Amerikanska passiva fonder passerade de aktivas andel redan för ett par år sedan. Foto: TT Nyhetsbyrån

Forskaren: Möjligt att vi inte ser problemen förrän det är för sent

Valentin Haddad har forskat kring hur den stigande andelen passiva investerare påverkar den aktiva handeln.

– En teori var att när antalet passiva investerare blir fler så ökar också möjligheterna för aktiva investerare som följer marknaden, säger han.

Genom att aktiva investerare utnyttjar tillfälliga felprissättningar som uppstår när passiva aktörer tvingas följa index kan kursernas snabbt korrigeras så att de mer avspeglar fundamenta.

– Vår forskning visar dock att det inte sker i tillräcklig omfattning för att fullt ut motverka den växande andelen passivt kapital, säger Haddad.

Hur oroande är den här utvecklingen?

– Vissa forskare menar att det redan finns skäl till oro. De pekar på områden med ökad volatilitet och hävdar att marknadens upp- och nedgångar blir allt mer extrema. Själv har jag en mer nyanserad syn i dagsläget. Vi har ännu inte sett någon kraftig nedgång som tydligt kan kopplas till den växande andelen passivt kapital, men det är möjligt att vi inte inser problemen förrän det är för sent, säger Valentin Haddad.

Torsten Slok, chefsekonom på Apollo Global Management, skickade nyligen ut ett nyhetsbrev med rubriken “När marknaden blir tre fonder”.

Slok pekar på att de tre största passiva S&P 500-fonderna nu tillsammans förvaltar över 2,6 biljoner dollar. Den största ETF:n, Vanguards VOO, passerade milstolpen en biljon dollar i början av juni. 

Därmed sätts aktiepriserna, skriver han, i allt högre grad av mekaniska kapitalflöden snarare än av investerare som bedömer vad företagen faktiskt är värda. 

Amerikanska passiva fonder passerade de aktivas andel redan för ett par år sedan.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel