Joakim Rönning: USA:s rävsax kan skaka världens marknader
EFN:s makroreporter, Joakim Rönning, reder ut varför och vad oron handlar om.

De långa amerikanska räntorna har stigit kraftigt, inte minst 30-åringen. Vad är det marknaden oroar sig för?
Donald Trump för en expansiv finanspolitik samtidigt som skatterna sänks, och då tvingas amerikanska staten låna mer och bygga vidare på en redan rekordhög statsskuld. Det här sker också samtidigt som inflationen ligger högt över målet. Nu oroar sig marknaden för att det ska bli jobbigt för USA att betala tillbaka och då kräver investerarna bättre betalt för att låna ut pengar genom att köpa obligationer… och då går räntorna upp.
Finns det en risk att turbulensen på ränte- och valutamarknaderna blir problematisk för världsekonomin?
Ja. Eftersom Japan är en så stor innehavare av amerikanska obligationer skulle det teoretiskt kunna bli en situation där Japan dumpar statspapper för att få dollar att stödköpa yen för, så att växelkursen stärks. Då skulle de amerikanska marknadsräntorna rusa. Därför har Washington utvecklat mekanismer för att minska den risken. Det syntes för några veckor sedan när man samverkade med Tokyo för att möjliggöra ordnade stödköp av yen.
Men vad är det egentligen som pressar yenen så hårt – handlar det mest om USA eller om Japans egna problem?
Jag tror att Japans egna problem spelar störst roll, men de amerikanska räntorna bidrar också till att pressa yenen. Höga räntor i USA gör dollarplaceringar mer attraktiva och då ökar nyttan av yenens så kallade “carry trade”-funktion, den som gör yenen särskilt väsentlig för globala kapitalflöden. Det innebär att investerare lånar i japansk valuta till låg ränta, växlar och investerar i dollar till högre avkastning. Ränteskillnaden mellan Japan och USA är fortfarande stor. Yenen har dock försvagats även när ränteskillnaden mot USA minskat, vilket jag tycker antyder att det är Japans egna inre bekymmer som spelar störst roll i det här.

Varför är en svag yen problematisk för Japan?
Just nu för att det gör importerade varor dyrare. Nu har det blivit en chock via energimarknaden, eftersom Japan är så beroende av oljeimport via Hormuzsundet. Sen är effekten av svag yen inte entydigt negativ. Stora japanska exportföretag som Toyota och Sony gynnas när deras utländska intäkter blir mer värda i yen, men kostnaderna för hela ekonomin väger tyngre än fördelarna och då har japanska myndigheter intervenerat genom att stödköpa yen. Det har man gjort kring nivån 160 yen per dollar, och den nivån har vi varit vid ett tag nu.
Vad är det för egna problem Japan har?
Japan har haft en lång period av mycket låga räntor och svag tillväxt, vilket gjort företag och hushåll försiktiga med investeringar och konsumtion. Nu har man också eskalerande demografiska bekymmer och en mycket hög statsskuld och då blir det svårt att hitta alternativ att stimulera ekonomin med. Alla önskar att det hade gått lätt för Bank of Japan att bara höja styrräntan tvärt för att stoppa yen-raset, men det vill man helst inte heller.

Varför inte då?
Därför att Japan redan har problem med tillväxten, som sackat in mer än väntat de senaste månaderna. Om centralbanken då höjer räntan riskerar inbromsningen att bli hård och jobbig. Det är ett dilemma där Bank of Japan å ena sidan vill stärka yenen, men där en bestämd räntehöjning för ändamålet riskerar att försvaga ekonomin. Jag tror dock att Bank of Japan kommer höja styrräntan för att få mer strukturell ordning på yenproblemet och att vi får se en svagare japansk ekonomi ett tag framåt, vilket bådar illa för den nytillträdda regeringens stora reformplaner som skulle dra Japan upp ur decennier av strukturell stagnation.


