Källor: CCS-projektet på Gotland kan läggas ner

Mark- och miljööverdomstolen meddelade nyligen att Heidelberg Materials täkttillstånd på Gotland inte tas upp till ny prövning, vilket gör att bolaget kan andas ut. Om inte det beslutet överklagas innan den 18 december så innebär det att cementfabriken i Slite får fortsätta bryta kalk i ytterligare tre decennier – en förutsättning för att verksamheten över huvud taget ska kunna fortsätta.

Men samtidigt som företaget säkrar sin långsiktiga råvarutillgång kommer ett annat besked: arbetet med den planerade anläggningen för koldioxidinfångning, CCS, pausas tills vidare.

– Vi jobbar intensivt med att säkra förutsättningarna för att kunna investera i Sverige. Men det kräver att politiken är med och delar den finansiella risken, säger Karin Comstedt Webb, vice vd på Heidelberg Materials Sweden, till EFN.

Vill ha 8 miljarder från staten

Enligt en ansökan som bolaget skickade till Energimyndigheten begär Heidelberg Materials 7,93 miljarder kronor i statligt stöd från Industriklivet för att kunna bygga anläggningen i Slite. Den totala kostnaden för projektet uppskattas till 16,75 miljarder kronor, vilket innebär att nästan hälften av finansieringen förväntas komma från staten.

I dokumentet, som EFN har tagit del av, skriver bolaget uttryckligen att satsningen inte kan genomföras utan statligt stöd:

”Utan ovanstående stöd finns det inte förutsättningar för HM-koncernen att finansiera projektet.”

CCS-anläggningen i Slite har beskrivits som en av Sveriges mest betydelsefulla klimatinvesteringar. Fullt utbyggd skulle den kunna fånga in omkring 1,8 miljoner ton koldioxid per år – motsvarande fyra procent av Sveriges totala utsläpp.

"Politiken måste dela risken"

Tekniken bygger på att koldioxiden separeras ur rökgaserna, kyls ner till flytande form och transporteras med fartyg till geologiska lager i Nordsjön. Företaget har redan startat en liknande anläggning i norska Brevik och fattat investeringsbeslut för en satsning i Wales, men i Sverige har förhandlingarna om finansiering gått i stå.

– Det handlar om stora investeringar, mellan 10 och 20 miljarder kronor. För att de ska bli av måste politiken dela risken. Det här är en av världens första anläggningar i sitt slag, säger Karin Comstedt Webb.

Men frågan handlar inte bara om svenska pengar. Inom EU skärps kraven snabbt, och Heidelberg Materials menar att det inom några år i praktiken blir omöjligt för europeisk basindustri att släppa ut koldioxid utan att den fångas in eller kompenseras.

– EU:s handel med utsläppsrätter innebär att det inte längre kommer att vara möjligt att släppa ut koldioxid i slutet av 2030-talet. För cementindustrin är CCS helt avgörande om vi ska kunna fortsätta producera i Europa. Därför måste förutsättningarna för tunga klimatinvesteringar komma på plats nu, säger Karin Comstedt Webb.

Busch och Pourmokhtari har skrivit under

Hon beskriver den pågående omställningen som en strukturell brytpunkt för industrin:

– Dagens produktionsstruktur står under snabb förändring. Industrin väljer väg nu, och det som avgör är om Sverige och EU erbjuder rätt förutsättningar för de stora investeringarna, säger hon.

Heidelberg Materials har även sökt medfinansiering genom EU:s innovationsfond och haft dialog med den svenska regeringen.

I dokument som EFN tagit del av framgår att regeringen skrivit stödbrev till EU-kommissionen, undertecknade av energi- och näringsminister Ebba Busch samt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Men trots de politiska försäkringarna finns ännu inget konkret beslut om statligt stöd. Samtidigt har den svenska budgeten avsatt medel för bio-CCS, alltså koldioxid som fångas från biogena källor, vilket kan skapa ”negativa” utsläpp.

Den är dock utformad på ett sätt så att driftstöd för Heidelbergs typ av CCS-satsning i praktiken inte är tillämpbar.

Kampen mot klockan

Källor med insyn i projektet uppger för EFN att Heidelberg Materials internt har varnat för att projektet kan läggas ned helt om bolaget inte får medfinansiering inom kort. Heidelberg Materials vill dock inte officiellt kommentera detta.

Om CCS-projektet inte blir av riskerar Sverige att förlora en av sina viktigaste pusselbitar för att nå klimatmålen. Cementindustrin står för omkring åtta procent av Sveriges industriella utsläpp, och CCS är den enda teknik som i dag kan ta bort utsläppen från själva tillverkningsprocessen.

– Vi vet att tekniken fungerar. Det här handlar inte längre om teknik, utan om ekonomi och politik, säger Karin Comstedt Webb.