Kan Argentina bli rikt igen?

Argentina har en fascinerande historia där man gått från att ha varit ett av världens rikaste länder till att under ett sekel gradvis ha blivit fattigare och fattigare jämfört med resten av världen.

2023 valdes libertarianen Javier Milei till president. I Sverige kanske mest bekant för sina uppträdanden med en motorsåg som skulle symbolisera kommande nedskärningar i den argentinska statens utgifter.

Sedan dess har han lyckats få ned Argentinas inflation från över 250 procent till 30 procent. Höjt landets kreditbetyg. Ökat utländska investeringar. Samtidigt som arbetslöshet och fattigdom ökat av motorsågsekonomin.

Varför ville du skriva den här boken?

– Från början ville jag bara läsa om vad som hände i Argentina. Det skrevs en hel del om Javier Milei under presidentvalet 2023, men efter att han vunnit slutade medierna nästan helt att rapportera. Det är inte så konstigt, Sverige har tre latinamerikakorrespondenter som ska bevaka över 30 länder, säger Rutger Brattsröm.

Han började i stället följa rapporteringen i spanskspråkiga tidningar. Där hittade han nyheter om omfattande ekonomiska reformer som knappt uppmärksammades i Sverige.

– På bara en månad hade hyresmarknaden avreglerats, arbetsmarknaden hade börjat liberaliseras och budgeten såg ut att gå ihop för första gången på över 15 år. Reformer som diskuterats i årtionden i Sverige genomförs på riktigt i Argentina, experimentet är relevant för oss.

Han fortsatte bevaka och rapportera om landet men insåg snart att kortare artiklar inte räckte för att beskriva den historiska och politiska bakgrunden.

– Det fick bli en bok, säger han.

Hur kom det sig att Milei med sin icke-konventionella person valdes just 2023 och just i Argentina?

– Argentinarna behövde testa något nytt. Landet har gått i statsbankrutt nio gånger och har behövt stödlån från IMF ungefär vart tredje år sedan 1950-talet. 2023 var inflationen över 200 procent och fyra av tio levde i fattigdom.

De vänsterpopulistiska peronisterna hade styrt i princip hela 2000-talet och saknade enligt Brattström nya svar på landets ekonomiska problem. Liberala idéer hade redan börjat få fäste, men Milei konkretiserade dem med två tydliga vallöften.

– Det första var att det skulle bli sämre innan det skulle bli bättre. Argentinas stora problem var att landet levt över sina tillgångar, statens utgifter överskred intäkterna och resultatet blev inflation. Han lovade att göra massiva nedskärningar och kampanjade med en motorsåg i handen.

Det andra löftet var att göra upp med korruptionen i staten. Vissa system skulle reformeras för att minska riskerna, andra skulle helt enkelt läggas ned.

– Nedskärningar var detsamma som antikorruptionsåtgärder, säger Brattström.

Vad har han lyckats åstadkomma av sin politik?

– Det viktigaste är att budgeten går ihop. Det är första gången på omkring 70 år som budgeten är i balans samtidigt som man betalar ränta och amorteringar på de statliga lånen.

Rutger Brattström menar att budgetbalansen är viktigast eftersom centralbanken då inte längre behöver trycka pengar för att finansiera underskottet. När penningmängden slutat öka har inflationen sjunkit.

– I år ser den ut att landa på 30 procent, det blir den lägsta siffran på åratal, säger Brattström.

Den lägre inflationen har i sin tur förbättrat hushållens köpkraft. Förra året växte ekonomin med 4,4 procent och de tre största kreditvärderingsinstituten har samtliga höjt landets betyg.

– När pengarna slutat tappa i värde månad till månad har människors ekonomiska situation förbättrats.

Vad har det kostat i termer av politiskt stöd och ekonomi?

– Milei tillträdde mitt i en djup ekonomisk kris och drog ned på subventioner och bidrag. Initialt fick det fattigdomen att stiga. Som värst drabbades 53 procent av befolkningen. Sedan dess har saker och ting förbättrats. 2026 har fattigdomen fallit till omkring 30 procent, en av de lägre nivåerna under 2000-talet.

Men den ekonomiska återhämtningen har varit mycket ojämnt fördelad, påpekar Brattström. 

– Ekonomin ser helt annorlunda ut beroende på var man tittar. Med en friare ekonomi har sektorer som energi, gruvor och jordbruk fått en boom. För första gången på länge kommer investeringar in i landet och exporten når nya rekordnivåer.

För de delar av ekonomin som under årtionden skyddats från internationell konkurrens med hjälp av höga tullar och enorma subventioner ser det annorlunda ut, förklarar han.

– Där genomgår Argentina en stor omställning; företag lägger ner och människor förlorar jobbet. Här ser man ännu inte någon ljusning. Med det sagt har de argentinska konsumenterna fått tillgång till betydligt billigare varor. 

Trots de ekonomiska påfrestningarna har det politiska priset hittills varit mindre än vad Brattström hade förväntat sig.

– Politiskt har det kostat förvånansvärt lite. Mileis parti vann mellanårsvalet 2025 och peronisterna gjorde sitt sämsta val någonsin. För att stödet ska hålla i sig till presidentvalet nästa år behöver nog fler delar av ekonomin visa positiva resultat.

Sverige har gått från att vara världens fjärde rikaste land i början av 1970-talet till att numera ligga på plats tretton. Finns det några lärdomar eller paralleller från den argentinska historien eller andra intressanta kopplingar till Sverige? 

– Först och främst får vi inte glömma våra lärdomar från 1990-talet när Sverige balanserade budgeten med nedskärningar, gav Riksbanken självständighet, avreglerade ekonomin och införde ett finanspolitiskt ramverk.

Han pekar på att det åter finns röster som vill riva upp ramverket och återinföra politisk kontroll över Riksbanken.

– Argentina visar vart det leder. En gång i tiden var landet klart rikare än Sverige. När exempelvis NK expanderade internationellt på 1920-talet var det till Buenos Aires – det var där de rika kunderna fanns. I dag är gatan där varuhuset låg epicentrum för halvillegal valutahandel.

Brattström menar att Sveriges ekonomiska reformer efter krisen på 1990-talet innehåller flera lärdomar som nu riskerar att glömmas bort.

– Under 1970- och 80-talen ignorerade vi ekonomiska grundlagar, men sen tog vi oss i kragen. 

En annan viktig lärdom, enligt Brattström, gäller själva genomförandet av ekonomiska reformer. Sedan 2024 har Argentina ett helt departement med en ansvarig minister vars enda uppgift är att kontrollera att statens regleringar får den effekt de är menade att ha.

– Lagar och regler som inte fungerar som tänkt skrivs om eller rivs upp i en rasande takt. Det kommer ta ett tag, men den nyvunna ekonomiska friheten kan vara grunden till en blomstrande ekonomi.

Efter att boken skrevs har Trumps stjärna falnat i USA. Du beskriver i boken hur vänskapen med Trump och inspirationen från hans kampanjstil varit viktiga för Milei, och även hur Trump också konkret hjälpt Milei genom att stödköpa argentinska pesos. Hur påverkar det Milei att Trump tappat i popularitet och politiskt inflytande?

– Milei har byggt en underlig personlig allians med Trump. När det kommer till sakpolitiken har de diametralt olika syn på frihandel, statsfinanser och invandring. Men alliansen har gett god utdelning.

Ett tydligt exempel kom efter provinsvalet i Buenos Aires 2025. När peronisterna fick ett oväntat starkt resultat störtdök förtroendet för peson. Då ingrep Donald Trump in och stödköpte argentinska pesos vilket stabiliserade valutan. Efter Mileis seger i mellanårsvalet kunde den amerikanska staten sälja sitt innehav med vinst.

– Framöver kan Argentina inte förlita sig på sådant stöd. Det gör läget mer instabilt.

Brattström beskriver en risk för en negativ spiral om presidentens popularitet börjar sjunka. Då skulle förväntningar om en återgång till tidigare ekonomisk politik kunna leda till att marknaderna tappar förtroendet, vilket i sin tur riskerar att utlösa en valutakris.

– Det kan i sin tur sänka Mileis stöd bland väljarna och resultera i att landet faller tillbaka i gamla hjulspår.

Milei har visserligen genomfört reformer som ska förhindra budgetunderskott och göra centralbanken oberoende, men Brattström ifrågasätter hur de bestående de är.

– Det spelar dock mindre roll så länge hans politiska motståndare är tydliga med att de vägrar acceptera samma grundläggande spelregler som de flesta demokratier arbetar inom.

Du avslutar boken med att beskriva Mileis Argentina med optimism om framtiden. Högre kreditbetyg. Lägre inflation. Samtidigt beskriver du ett Argentina som historiskt rört sig fram och tillbaka mellan peronism och försök till uppstädning i en ”populistisk konjunkturcykel”. Tror du Milei kan bryta cykeln?

– Chanserna är bättre än någonsin tidigare. Milei är inte den första som försökt byta kurs på Argentina, men han är den första som fått balans i budgeten och lyckats genomföra viktiga förändringar på arbetsmarknaden och i bidragssystemen.

Men Brattström tar även upp orosmoln. Korruptionsskandaler har uppdagats även inom den liberala politiska rörelsen. Högt uppsatta myndighetschefer och kabinettschefen Manuel Adorni har tvingats avgå efter granskningar, vilket skadat förtroendet för presidenten. 

Det avgörande är enligt Brattström om reformerna kan överleva även ett framtida regeringsskifte.

– Dessutom räcker det inte med att Milei vinner ett val till för att göra slut på de populistiska konjunkturcyklerna. För det krävs att man bygger upp politiska normer som i Sverige, där oppositionen accepterar att politiken inte ska ha makt över alla samhällets sfärer, framför allt inte makt över sedelpressen. I Sverige har sådana liberala spelregler accepterats, men Argentina är fortfarande polariserat kring dessa frågor.

Vad händer om Milei förlorar valet 2027?

– Det kan gå fort – utför. Eftersom många av Mileis liberaliseringar har genomförts med dekret behöver en peronistisk president inte kongressen för att återinföra priskontroller, valutaregleringar och handelshinder. Dessutom ska Argentina betala tillbaka lån på omkring 25 miljarder dollar under 2027.

Brattström pekar på att den troligaste peronistiska kandidaten, Axel Kicillof, redan har erfarenhet av att låta Argentina ställa in betalningar på statssskulden. När han var finansminister 2014 vägrade han betala på statsskulden och landet gick återigen i statsbankrutt.

– Vinner han valet skulle investeringarna som börjat komma under Milei upphöra omedelbart. Några år senare skulle man behöva krypa på knäna inför Internationella valutafonden i behov av ytterligare ett stödpaket.

Men Brattström ser även andra möjliga politiska scenarier. Peronisternas förtroendesiffror är fortfarande historiskt låga efter den ekonomiska krisen 2023, och det är inte självklart att Mileis främsta utmanare i nästa presidentval kommer från den rörelsen.

– Möjligen är det här ett gott tillfälle för moderata krafter att organisera sig i Argentina.

Han efterlyser framför allt en politisk kraft som kan förvalta de genomförda reformerna och stärka förtroendet för landets institutioner.

– Landet hade mått bra av en mindre omstörtande president. som kan förvalta reformerna och bygga förtroende för institutionerna.