Känslor styr inte finansiella beslut

Forskningen om känslor och ekonomiskt risktagande har länge gett motsägelsefulla resultat. Nu har en grupp forskare vid Handelshögskolan i Stockholm försökt reda ut frågan en gång för alla – med ett av de största experiment som gjorts inom fältet.
Forskarna lät 7 000 deltagare från Storbritannien och USA titta på filmklipp valda för att framkalla specifika känslor – lugn, lycka, rädsla och ångest, sorg, eller en blandning av sorg, ilska och äckel. Därefter fick deltagarna välja mellan säkra belopp och ett lotteri med 50 procents chans att vinna.
Skräckklipp från Blair witch project och Scream 2 framkallade kraftig rädsla, medan klipp från Love actually och Edward Scissorhands väckte värme och glädje. Effektstorlekarna på känsloupplevelserna var enorma – upp till tre gånger standardavvikelsen.
Resultaten utmanar etablerade teorier
Ändå gick det inte att hitta ett enda statistiskt säkerställt samband mellan känsloläge och risktagande. Varken positiva eller negativa känslor spelade roll, och det gjorde ingen skillnad om känslan var rädsla, sorg eller ilska. Inte heller syntes några könsskillnader – trots att tidigare forskning ofta hävdat att känslor påverkar män och kvinnor olika.
Slutsatsen är att tillfälliga känslor inte tycks ha någon meningsfull kausal effekt på finansiellt risktagande, åtminstone inte i den här typen av situation.
Resultaten utmanar etablerade teorier. Enligt den så kallade affect infusion model borde positiva känslor öka risktagandet och negativa minska det. Mood maintenance hypothesis förutsäger tvärtom. Ingen av dem fick stöd.
Studien, publicerad i Journal of Economic Behavior and Organization, är en av de mest omfattande som gjorts inom fältet. De flesta tidigare experiment har haft färre än 300 deltagare – den här hade 20 gånger fler, med ett detaljerat förhandsregistrerat analysprotokoll.
Referenser
Dong, Y., Dreber, A., Johannesson, M., & Kilicgedik, G. (2026). Incidental emotions and financial risk-taking. Journal of Economic Behavior & Organization, 246, 107556. DOI: 10.1016/j.jebo.2026.107556