Kaoset saknar motstycke: ”Aldrig sett något liknande”

PARIS. Den 17 oktober 2026 är redan ett begrepp i Frankrike. Att över en halv miljon fransmän tar till gatan för att demonstrera mot nedskärningar i välfärden, dåliga arbetsvillkor eller höga priser är inget ovanligt. Men det som hände i anslutning till de ­massiva­ demonstrationerna lördagen den 17 oktober saknar motstycke.

Flera tusen butiker plundrades och vandaliserades runt om i Frankrike. Bilar stacks i brand, tidningskiosker brändes ner till grunden. Sent under lördagskvällen påminde centrala delar av den franska huvudstaden om en krigszon, med tydliga spår av skadegörelse och sönderslagna rutor. Svartklädda ungdomar rörde sig i klungor, och jagades av polistrupper i full kravallmundering.

Över alltihop låg en dimma av brandrök som ibland blandades med tårgas. Vilsna turister och enstaka flanörer tog skydd på kaféer där personalen skyndsamt plockade undan stolar och bord från uteserveringar.

Trots ett enormt polispådrag vittnar handlare om hur de stod helt ensamma när våldsamma gäng krossade rutor och vällde in i butikerna för att stjäla och förstöra. Scenerna var kaotiska, men för de drabbade företagen framstår attackerna som allt annat än slumpmässiga.

– De var ytterst välorganiserade. De tog bara sådant som är värdefullt och går att sälja, säger Raju.

50-tal personer rusade mot butiken

Vi möter honom i mobiltelefonbutiken där han arbetat sedan 2011. Det är den sortens affär som skulle kunna beskrivas som ett hål i väggen. Nu är den bokstavligen ett hål i väggen. Den glasade framsidan är helt sönderslagen och oktoberstormen blåser rakt in i butiken.

Till skillnad från anställda på stora kedjor, som ofta inte får eller vågar uttala sig, är Raju villig att prata. Det är som att han vill att omvärlden ska veta hur det faktiskt var den där lördagen.

– Under mina 15 år här har jag aldrig sett någonting liknande, inte ens 2018 (under Gula västarnas protester, reds. anm.). Den här gången är Paris i totalt förfall, säger Raju.

Han berättar att de stängde tidigare när de märkte att oroligheterna tilltog: vid tre på eftermiddagen drog de ner metalljalusin och låste butiken. Normalt sett har de öppet till 22. De erbjuder även penningöverföringstjänster, typ moneygram, och bagageförvaring åt turister, så öppettiderna behöver vara generösa.

– Vi tänkte att det skulle lugna sig och att vi skulle öppna igen, berättar Raju.

Så blev det inte. Strax före halv sju på kvällen såg grannarna mitt emot hur ett våldsamt gäng var på väg att ­attackera butiken. Grannarna började filma samtidigt som de ringde butikspersonalen. Ett par av de anställda kom dit snabbt och lyckades putta undan våldsverkarna.

Men redan efter 45 minuter kom de tillbaka: ett 50-tal personer rusade mot butiken, slog sönder skyltfönstret i glas och tvingade upp metalljalusin. En kort filmsnutt, som filmades av butikens egen övervakningskamera – innan den förstördes – visar hur män bokstavligen klättrar på inredningen för att stjäla allt de kommer över. Av filmerna att döma är det mer kaotiskt än organiserat, mestadels svartklädda ungdomar med huvor springer ut och in ur butiken och roffar åt sig vad de kan bära.

Bara mobiltillbehör finns kvar

Alla filmer är nu lämnade till polisen, som inte dök upp förrän flera dagar efter vandaliseringen. Då var butiken redan städad.

– Vi kunde inte vänta på att de skulle komma och ta fingeravtryck. På måndagen städade vi och på tisdagen öppnade vi igen, vi har inte råd att hålla stängt, säger Raju.

I butiken fanns även en stor kontantkassa som de skulle ha satt in på banken, om den inte varit stängd just denna lördag. I stället blev den stulen. Samtidigt är affärens dagskassa decimerad till en bråkdel av vad den brukar vara, 200 euro i stället för 1 200 euro. Skulderna hopar sig. Försäkringsbolaget är kontaktat, men det ställer krav på omfattande pappersarbete.

När Raju tänker på sina gamla föräldrar i Bangladesh, som han hjälper ekonomiskt, kan han inte längre hålla tillbaka tårarna.

– Fysiskt mår jag bra, men inte psykiskt. Jag sover inte längre, säger han samtidigt som han samlar sig för att återgå till att sälja sladdar.

Billiga mobiltillbehör är vad som finns kvar i lager.

Ranju är inte ensam. Tusentals företagare befinner sig i en liknande situation. För att stötta dem bedriver handelskammaren Chambres de commerce et d’industrie (CCI) en massiv uppsökande insats. Två gånger om dagen turas teamen om att gå ut i Paris för att knacka dörr och erbjuda sin hjälp.

Tar ett halvår att återställa

EFN Finansmagasinet tar rygg på Elisabeth Baur och Thomas Tchen, förtroendevalda i CCI Paris, när de besöker kvarteren kring Place de la Nation. Skadegörelsen är inte alls lika stor här som runt Place de La République och delar av centrum. Men många skyltfönster och glasfasader är täckta med OSB-skivor. I stället för helgens röklukt doftar det av nysågat trä, när hantverkare måttsågar och monterar skivorna för att skydda butikerna mot nya attacker.

Thomas Tchen berättar att det kostar mellan 5 000 och 8 000 euro att installera. Han är själv entreprenör: grun­dare av Lancaster, ett väskmärke i kategorin ”affordable luxury”. Tre av hans butiker, i Paris, Lyon och Toulouse, plundrades och förstördes under upploppen den 17 oktober.

– Jag hade tur att de inte sattes i brand, då hade de tagit mycket längre tid att återställa, säger han.

Butiker som har brunnit kan ta över ett halvår att återställa, medan de som ”bara” plundrats är i gång igen efter några dagar. Totalt drabbades cirka 3 000 butiker runt om i Frankrike bara under helgen 17–18 oktober. Kostnaden för att reparera skadorna beräknas uppgå till hisnande 1 000 miljarder euro, enligt tankesmedjan IFRAP.

Många indirekt drabbade

Men antalet indirekt drabbade är betydligt större. Butiker och kaféer vittnar om hur deras dagskassor har halverats när människor inte vågar åka in till staden av oro för nya upplopp. Även handlarna är oroliga och många butiker i utsatta lägen vågar inte hålla öppet när demonstrationerna fortsätter, av rädsla för att de ska urarta.

I de trendiga kvarteren i norra Marais, inte långt från Place de la République där upploppen startade den 17 oktober, möter vi Charlotte Björklund, grundare av kashmirmärket Linnea Lund. Hon berättar om hur oroligheterna slår mot hennes verksamhet.

– Min omsättning har minskat betydligt. Normalt sett skulle den ha ökat de här veckorna, säger hon.

Den lilla butiken, med tydliga spår av Charlotte Björklunds svenska rötter, är oskadd. Men både hon och hennes tolv anställda är omskakade efter händelserna den 17 oktober då en anställd som arbetade ensam i butiken blev antastad och hotad.

– Jag ringde polisen direkt, men de sade att de inte kunde göra något för att de redan var över­hopade av allt som hände, berättar Charlotte Björklund.

Finansdepartementet håller krismöte

I likhet med de andra handlare vi talar med känner hon sig övergiven, av både polisen och staten. Den 17 oktober misslyckades regeringen med en av statens grundläggande uppgifter: att skydda liv och egendom.

Därefter har regeringens fokus legat på att återställa ordningen och återvinna handlarnas förtroende. Tillfälliga undantagstillstånd har utlysts och på många håll i landet har demonstrationer inte fått tillstånd. Kritikerna menar att det gått för långt i en repressiv riktning, medan exempelvis CCI:s ordförande ville ha ett totalt demonstrationsförbud helgen efter den 17 oktober.

På måndagen efter de våldsamma upploppen höll finansdepartementet krismöte med näringslivsorganisationer och kom sedan med ett paket av åtgärder. Men åtgärderna imponerar inte på företagarna som EFN möter: lån måste alltid betalas tillbaka, även om räntan är noll, säger de. Och ersättningar har de utlovats förut, exempelvis i samband med OS, men då har blanketterna varit så krångliga att fylla i att ingen lyckats få ut något, berättar Thomas Tchen.

Olika kategorier plundrare

Alla vi talar med är noga med att skilja på de lagliga protesterna mot höga levnadskostnader och våldsverkarna som utnyttjar situationen för att stjäla och förstöra. Även plundrarna tillhör olika kategorier, förklarar Elisabeth Baur:

– Det är dels opportunisterna som tar chansen att förstöra till synes utan syfte, ett slags meningslös förstörelse, dels är det de som stjäl för att sälja vidare, som i många fall verkar ha varit välorganiserade.

Lördagen den 24 oktober var både polisen och handlarna bättre förberedda och demonstrationen i Paris gick i huvudsak lugnt till, med mer ”normala” upplopp senare på kvällen, efter den tillståndsgivna demonstrationen.

Protesterna väntas fortsätta, med nya demonstrationer kommande lördag och en utlyst generalstrejk den 5 november.

För Charlotte Björklund påminner situationen om hur det var under covid, när hennes företag var nystartat.

– Hösten är min högsäsong. Nu har jag tvingats hålla stängt två helger och den 5 november kommer vi att hålla stängt för ingen kommer att kunna ta sig till jobbet, säger hon och tillägger att det värsta är oron som breder ut sig.

Spänningarna i samhället förstärks av den tilltagande polariseringen inför presidentvalet om ett halvår.

– Plundrarna, och även vissa demonstranter, tror att butiksinnehavare är rika, men många kämpar lika hårt som andra fransmän för att få månaden att gå ihop, säger Elisabeth Baur.