Sprickan kan avgöra allt – från valet till USA:s tillväxt

NEW JERSEY. I början av 2025 trodde många i Vineland, en stad med 60 000 invånare 45 minuter sydost om Philadelphia, att det var bygget av en planerad golfbana som kommit i gång igen. Det var innan de började höra ljud från området under dygnets alla timmar. Nu reser sig byggkranar bakom de murar i formgjuten cement som skär genom majsfält och åkermark, och har villor och gårdar som grannar på andra sidan landsvägen.

Det nederländska molnbolaget Nebius nyttjar anläggningen, som byggs av samarbetspartnern Data One, och beskriver den som en AI-fabrik: ett datacenter med en planerad maxkapacitet på 300 megawatt när det är klar.

I USA finns nu närmare 3 500 datacenter i drift. 42 procent av befolkningen går emot att ha ett datacenter inom en åttakilometersradie från hemmet när ytterligare 1 500 är under uppbyggnad eller på väg mot byggstart.

En dryg kilometers fågelväg från AI-fabriken håller Michael Atkinson familjetraditionerna vid liv. Precis som sin farfar odlar han tulpaner och andra snittblommor på gården.

– Tänk dig själv att något som konsumerar 300 megawatt, mer ström än hela Vineland, placeras mitt i ett område där människor bor, säger han.

På ett personligt plan bekymrar han sig för om hans odling kommer att påverkas – tulpaner är känsliga och enligt studier vid Yale University kan värmen från datacenter höja temperaturen i markytan och luften med flera grader i närområdet.

På ett lokalt plan ligger upprördheten i en upplevd brist på transparens från styret i staden, och att anläggningen inte lär gynna lokalbefolkningen på något sätt.

Bristande incitament

I fjol kom Microsoft överens med Nebius om att betala minst 170 miljarder kronor för att fram till 2031 få tillgång till beräkningskraften i de grafikprocessorer från Nvidia som hangarerna i Vineland fylls med. Beskedet lyfte Nebius aktiekurs med 47 procent inom loppet av minuter.

För Vineland räknas de lokala skatteintäkterna från projektet i tiotals miljoner kronor under de kommande åren, med skattelättnader från staden under de första fem. Efter att ett tusental byggnadsarbetare gjort sitt beräknas de permanenta jobben till 200. Sedan kritiken växt sig starkare har bolaget lanserat planer på att investera i lokalsamhället med bland annat AI-utbildning för skolelever, stöd till jordbruket och bidrag till räddningstjänsten. Michael Atkinson kallar det ”alldeles för lite, alldeles för sent”.

– Vad har Data One för incitament i det här läget? De har redan fått allt de behöver och är inte skyldiga Vineland någonting. 200 jobb är inte mycket här, om det nu blir så många, och hur många av dem som anställs kommer härifrån?

Efter att bygget kom i gång valde han engagera sig i en lokal ideell organisation med fokus på miljöfrågor och opinionsbildning i södra New Jersey. Tiffany Leone-Vespa gjorde samma sak efter att hon och hennes grannar började höra ihållande ljud från anläggningen i sina hem.

– Ibland är det ett lågt brummande, ibland är det högre, ibland låter det mekaniskt. Det har blivit väldigt påfrestande med tiden och kan komma vilken tid på dygnet som helst. Ofta är det på kvällen.

Hon deltar i en pågående stämning av Data One, som bolaget ännu inte kommit med något svar på.

Den 23 september tvingades bolaget betala böter på 11 miljoner kronor till delstaten New Jersey för otillåten användning av 62 naturgasdrivna elgeneratorer.

Raden av fastigheter Tiffany Leone-Vespa har mellan sitt hem och datacentret har till stora delar köpts ut. Hon ser ett utköp som enda chansen att realisera ett värde i huset hon bott i sedan 19 år tillbaka, nu med sina två barn.

– Vem skulle någonsin vilja köpa det? Jag är inte emot datacenter. Men jag vill inte bo kvar här längre och jag är emot att placera dem där människor bor och kan påverkas av dem, säger hon och uttrycker en önskan om att Vineland vore ett av de dryga 90 samhällen i delstaten New Jersey som nu infört olika typer av förbud, begränsningar eller tillfälliga stopp för nya datacenter.

En ”gyllene gås”

Över hela USA – från demokratiska fästen som New York och Kalifornien till republikanska som Texas och Oklahoma har liknande konflikter blossat upp och lett till över 500 beslut om stopp för fler bygglovsansökningar och andra begränsningar. Stridsfrågorna varierar beroende på region och spänner från farhågor om stigande elräkningar till oro över utsläpp och föroreningar och en allmänt negativ syn på tekniken. Landets president tog tydlig ställning i frågan den 31 augusti då han kallade AI-industrin för ”en gyllene gås” och slog fast att en tillvaro som ”fattiga bakåtsträvare” väntar de samhällen som stänger den ute.

”Om vi dödar den gyllene gåsen kommer ni bara ha er själva att skylla. Kina kunde inte vara gladare över den här anti-datacenterrörelsen”, skrev Donald Trump.

Regeringens och delar av industrins argument om att en fortsatt utbyggnad är nödvändig för att Kina inte ska vinna den pågående AI-kapplöpningen mellan länderna biter dock inte på opinionen.

Detsamma gäller faktumet att den vattenkonsumtion som oroar allmänheten har minskat tack vare slutna kylsystem. Elpriset har i snitt blivit 42 procent dyrare i USA under de senaste fem åren och datacenter får en stor del av skulden bland motståndarna till dem. Men det är bara i vissa delar av landet som betydande prisökningar kan tillskrivas datacenter, som i allt större grad står för sin egen energiförsörjning utanför de allmänna elnäten. Naturgas utgör dock en stor del av lösningen och 2035 beräknas amerikanska datacenter på egen hand bränna mer gas än något enskilt land förutom Kina, Ryssland, Iran och övriga USA. Sjunkande fastighetsvärden, en förändrad närmiljö och brist på förbättring av de ekonomiska villkoren lokalt är ytterligare frågor som är svåra att komma runt. Likaså den ilska som väcks när bolag utmanar lokala beslut om byggstopp eller förbud i domstol, går vinnande ur målen och bygger sina anläggningar mot lokalbefolkningens vilja.

Starka motröster

Enligt Republikanernas egna opinionsdata har datacenter blivit lika impopulära som anläggningar för slutförvaring av radioaktivt avfall. Den konservativa aktivisten Amy Kremer – med ett förflutet inom den högerpopulistiska Tea Party-rörelsen och därefter som kampanjarbetare för Donald Trump – leder nu organisationen Humans First som kräver att ”framför allt konservativa på gräsrotsnivå får en röst i den avgörande debatten om utbyggnaden av massiva AI-datacenter”.

Enligt henne har partistyret i Washington valt att ignorera sina kärnväljare.

– Det är den fråga som väcker störst ilska inom det konservativa väljarunderlaget, säger hon.

I mitten av augusti bedömdes läget som kritiskt av Republikanernas kampanjstab i Washington, efter att opinionssiffror indikerat att republikanen Jon Husted från Ohio är på väg att förlora sin plats i senaten och äventyra partiets hårfina majoritet i kongressen. Man valde då att rikta sig direkt till en rad stora bolag på AI-området och författade ett brev med tydligt innehåll: datacenter har blivit toxiska och det är upp till er själva att förändra den uppfattningen.

”Om Husted förlorar och datacenter får skulden kommer politiker runt om i landet att se det och de kommer inte att vilja ta i kommande projekt … det här har i tysthet blivit en fråga för hela den kommande valcykeln.”

Vågmästarstaten

I Pennsylvania, som spelat en vågmästarroll i de senaste presidentvalen, tycks den sittande guvenören Josh Shapiro, demokrat, och republikanen Stacy Garrity bedriva identiska valkampanjer under spurten inför mellanårsvalet den 3 november. För två år sedan välkomnade de båda digital infrastruktur till USA:s rostbälte – nu tävlar de i att ta avstånd från nyetableringar och använder varandras positiva uttalanden om dem som stoff för svartmålning.

”Stacy Garrity är Pennsylvanias största fan av datacenter”, lyder ett reklambudskap avsett att minska stödet för republikanen.

”Josh Shapiro har sålt ut oss”, slår motsidan fast om demokraten och syftar på hans godkännande av en infrastruktursatsning från Amazon på 20 miljarder dollar som Stacy Garrity själv hyllade som ”en historisk investering” när den presenterades.

Republikanen Tom Mehaffie representerar det 106:e distriktet i Pennsylvanias lokala motsvarighet till kongressen.

– Jag säger det hela tiden när vi röstar i frågor om datacenter: ”Herregud! Hur gick det här till? Vi har enighet!” Det verkar vara den enda frågan i USA där demokrater, republikaner, grannar, vad det än må vara, är överens om att det här är något dåligt och att vi måste få ordning på det innan det går för långt.

Under sin mandatperiod har Tom Mehaffie firat tusentals nya arbetstillfällen på sin hemmaplan efter att Microsoft 2024 satsat 50 miljarder kronor på att ta kärnkraftverket på Three Mile Island utanför Harrisburg i drift igen. Han förblir en övertygad förespråkare av att bygga ut kärnkraften, men när det gäller datacenter i behov av försörjning från den är tongångarna annorlunda.

Han ställer sig bakom att Josh Shapiro drog i handbromsen i augusti med ett stopp för snabbehandling av nyetableringar och krav om att bolag som bygger datacenter själva står för sina elkostnader och söker godkännande från lokalsamhällena de vill etablera sig i.

– De försöker bygga vagnar utan att ha någon häst. Att bygga datacenter utan att ha energin för att driva dem kommer bara ställa till med kaos och problem, anser Tom Mehaffie samtidigt som Goldman Sachs beräknar att efterfrågan på energi från datacenter kommer att gå från 31 till 66 gigawatt i USA mellan 2025 och 2027.

Höga insatser

Intervjun med EFN sker timmar innan USA:s centralbank väljer att höja styrräntan för första gången sedan i augusti 2023.

– Varför höjer Fed räntan? De vill sakta ned ekonomin. Vårt samtal nu om datacenter handlar om samma sak: vi måste sakta ned det här så att vi kan reda ut hur vi ska ta oss ur det innan det imploderar och spricker.

Uttalanden som dessa återspeglar den rådande folkviljan – men träffar som en magsop på Wall Street.

– Det största hotet jag ser mot AI är inte bolagens kapitalutgifter eller att hitta användningsområden som når lönsamhet … det är politiker som involverar sig i AI-utbyggnaden, sa fondförvaltaren Dan Ives vid Wedbush Securities – som ansvarar för en ETF med AI-fokus och förvaltade tillgångar på knappt 10 miljarder kronor – under sensommaren.

Sedan slutet av 2022 – då Open AI lanserade Chat GPT – har Nvidia levererat en avkastning på drygt 1 200 procent och vuxit till världens största noterade bolag. Halvledarsektorns börsvärde har mångdubblats inom loppet av ett par år. Energibolag som Bloom Energy och maskintillverkaren Caterpillar, vars maskiner och generatorer går på högvarv i AI-boomen, har dragits med i det rally som finansieras av främst Alphabet, Amazon, Meta, Microsoft och Oracle.

40 procent av de amerikaner som blir dollarmiljonärer i år beräknas – via anställning eller investering – ta klivet tack vare AI-boomen. För den merpart av Sveriges blivande pensionärer som har pengar i Sjunde AP-fonden bestod närmare 35 procent av den kakan av teknikaktier i framför allt USA och Asien i slutet av juni.

För första halvåret 2025 beräknade Harvardekonomen Jason Furman att tillväxten i USA hade stannat vid 0,1 procent om det inte vore för AI-boomen.

Under 2026 levererar teknikinvesteringar 50,2 procent av tillväxten i USA, enligt en beräkning från storbanken ING.

Det råder delade meningar kring hur fortsättningen på den resan ser ut om vägen till ytterligare beräkningskraft blir längre, dyrare och mer begränsad. För bolag som Nebius är insatserna höga. När datacentret i Vineland gick mot förseningar i augusti kapade investmentbanken DA Davidson riktkursen för aktien med 30 procent.

Jättarnas epicentrum

Nästa kapitel

Oracle utropade den 25 september force majeure för ett omtvistat datacenterprojekt i New Mexico, och föll på börsen tillsammans med Bloom Energy och finansiären Blue Owl Capital, när tillstånd för anslutning till en gaspipeline drar ut på tiden.

Analysfirman Semi Analysis, med fokus på leveranskedjor inom AI, bedömer dock att effekterna av de politiska beslut som klubbats igenom hittills som marginella för framväxten av datacenter i stort:

”Vi tror att stopp för datacenter kan försena utbyggnaden, men de behöver i så fall bli mer utbredda och restriktiva.”

Regeringen i Washington agerar samtidigt motvikt i den pågående backlashen, och lanserade den 18 september planer för minst tolv anläggningar för AI-utveckling på offentligt ägd mark i delstater väster om Klippiga bergen.

Josh Levi, vd för lobbygruppen Data Center Coalition, med bland andra Open AI, Meta och Microsoft som medlemmar, tycktes ha hörsammat uppmaningarna från Vita huset om en pr-offensiv när han skrev en debattartikel den 5 september och argumenterade för att fler begränsningar i slutändan blir en nettoförlust för hushållen.

”Varje transformativ teknik – järnvägen, elektriciteten, bilen, flyget, läkemedel och själva internet – väckte frågor om vad framtiden erbjuder. I slutändan lärde vi oss att inte stoppa framstegen innan varje fråga besvarats, utan att bygga ansvarsfullt i takt med att tekniken fortsatte utvecklas … moratorier kommer att sätta stopp för den processen. Men det är inte för sent att ändra kurs.”

Blomsterodlaren Michael Atkinson är inte övertygad.

– Det vore förstås underbart om det är så att vi inte lever i väntan på en omfattande marknadskorrigering, och att det finns en nytta i detta som kommer alla till del. Men om det blir platt fall för den här utbyggnaden, vart hamnar vi då någonstans? I samma läge som efter kraschen 2008? Och om den blir en stor framgång? Kanske hittar vi alla nya jobb, men jag tror inte att på att lämna det upp till en Mark Zuckerberg, Peter Thiel eller JD Vance att leda oss till något förlovat land.