Katastrofobligationer på rekordnivå – oron driver marknaden

Katastrofobligationer, ”cat bonds”, är ett lån som ges ut i form av ett värdepapper, och används av återförsäkringsbolag och försäkringsbolag för att finansiera uppbyggnaden av katastrofdrabbade områden. Det kan exempelvis handla om orkaner i Florida, eller bränder i Kalifornien.

En utebliven naturkatastrof skapar hög avkastning till investeraren. Men om katastrofen är ett faktum används lånet för att täcka kundernas försäkringar. Obligationen är ett sätt för återförsäkringsbolag och försäkringsbolag att föra över katastrofrisker till kapitalmarknaden.

Investeringen är alltså en klimatrisk och obligationerna korrelerar inte med aktiemarknaden. Löptiden ligger i snitt på tre år och ger en löpande kupongränta, i dagsläget runt 10 procent. Cat bonds är en del av ILS-marknaden, insurance linked securities.

Världsbanken emitterar cat bonds

Under 2025 har aktiviteten i cat bonds ökat markant, till följd av ökade risker för naturkatastrofer. Bara i år uppgår antalet till 87 stycken och de totala emissionerna till 18,4 miljarder dollar. Det kan jämföras med 93 stycken och totalt 17,7 miljarder dollar under helåret 2024, enligt cat bond-sajten Artemis.

Robert Lindblom, vd på Entropics, som tidigare investerat i katastrofobligationer, berättar att även Världsbanken emitterar cat bonds.

– De används för länder som riskerar att utsättas för naturkatastrofer. Pengarna används sedan som bistånd om katastrofen inträffar, säger han.

Marknaden i expansionsfas

I dag står USA för 60–70 procent av marknaden – där obligationerna främst är koncentrerade till orkaner i Florida. Två stora emittenter av cat bonds är de amerikanska försäkringsbolagen State Farm och Allstate.

Även Bermuda har fått ett uppsving som marknad, till följd av förändrade skatter och regleringar – och är nu ett populärt mötescentrum för investerare.

– Utöver USA och Bermuda ser vi en ökad aktivitet i Europa, särskilt i London och Zürich. Flera stora återförsäkringsbolag och kapitalförvaltare har sina ILS-enheter där, säger Robert Lindblom.

Singapore har också etablerat sig som ett växande ILS-center i Asien, drivet av statliga incitament och ambitionen att bli regionens hubb för katastrofriskfinansiering, berättar han.

– Schweiz, Irland och Luxemburg är andra viktiga noder, särskilt för europeiska investerare och emissioner med globalt riskfokus.

Den svenska marknaden är nästan helt obefintlig. Däremot täcks landet av katastrofobligationer, men risken är liten. Obligationerna inkluderar skador från naturkatastrofer i närliggande länder och i Sverige.

Numera har förändrade EU-regelverk gjort exponeringen tillgänglig även för konsumenter.

– Cat bond-marknaden domineras av stora institutionella investerare – pensionsfonder och hedgefonder – som söker diversifiering och avkastning som inte korrelerar med traditionella finansmarknader. På senare år har även ETF:er öppnat dörren för mindre institutioner och privata investerare, men majoriteten av kapitalet är fortfarande professionellt och långsiktigt, berättar Robert Lindblom.

Dyrare där orkanrisken är stor

Världens första cat bond-ETF – Brookmont – började handlas i april på New York Stock Exchange, och det finns planer på att lansera den i Europa, enligt Artemis.

Själva affären av katastrofobligationer är en auktion. Mäklare från storbanker, exempelvis Goldman Sachs och BNP Paribas, ringer runt till potentiella kunder, som sedan får lägga bud på obligationen.

För att räkna ut värdet på en obligation innan den ställs ut utgår försäkringsbolagen från området som obligationen ska täcka. Befolkningens försäkringar, inflation, arbetsmarknaden och husvärden är ett axplock av de faktorer som tas in i beräkningen av kostnaden att bygga upp området.

– Försäkringsbolagen tar ut högre premier från sina kunder i områden som Florida och längs USA:s sydkust, där orkanrisken är stor. Samma riskmönster avspeglas i katastrofobligationer, där investerare kräver högre kupongränta för exponering mot dessa regioner, eftersom sannolikheten för förlust av insatt kapital är betydligt större, säger Gustaf Linnell, räntechef på Storebrand Sverige.

I dag är färre invånare försäkrade, främst i USA, och fler tvingas in i Fair access to insurance requirements, Fair Plan – vilket är staters sista utväg till oförsäkrade medborgare. Nyligen har Fair Plan börjat ställa ut obligationerna, för att de inte ska bli ruinerade vid oväntade naturkatastrofer. I maj ställde exempelvis Texas Fair Plan ut en obligation som är exponerad mot stormar och bränder i delstaten, till ett värde av 200 miljoner dollar, enligt en rapport av Natural Resources Defense Council (NRDC).

"Utan det riskerar många att stå utan försäkring"

De som riskerar mest i sammanhanget är försäkringskunderna. Utan traditionell återförsäkring eller kapitalmarknadslösningar som cat bonds kan försäkringsbolagen inte ta på sig risken att utfärda försäkringar för hushåll i brandutsatta områden. Dessutom kan cat bond-investerare kräva villkor som gör att obligationerna inte alltid triggas, trots mycket omfattande bränder. Då får försäkringsbolagen bära hela kostnaden själva, och välja att inte erbjuda vissa typer av försäkringar i särskilt utsatta områden, säger Robert Lindblom.

– Bränderna i Pacific Palisades och Eaton visar att cat bonds inte alltid ger utbetalning trots stora skador. För att försäkringsbolagen ska kunna fortsätta erbjuda hushållen skydd krävs både riskanpassade premier, återförsäkring och kapitalmarknadslösningar. Utan det riskerar många att stå utan försäkring.