Katrine Kielos: Siffrorna som går helt emot Trumps ekonomi
Trots tullar och löften om industrins återkomst visar de amerikanska jobbsiffrorna något helt annat: av 369 000 nya jobb har 348 000 gått till kvinnor.
Det är inte fabrikerna som driver sysselsättningen, utan vården.
Donald Trump lovade som bekant att göra USA till en industrination igen. Fabrikerna skulle ”komma rusande tillbaka”, som han sa i sitt tal till nationen, jobben återvända, och den amerikanska mannen återta sin rättmätiga plats i ekonomin.
När Trump den 2 april 2025 lade tullar på nästan hela världen var detta en stor del av den bakomliggande logiken. Om det blev dyrare att importera varor från utlandet skulle det börja produceras mer i USA.
Män skulle få jobb i de nya fabrikerna. Det amerikanska handelsunderskottet skulle minska.
Flera ekonomer invände att det skulle bli dyrt att till exempel producera iPhones i USA. Enligt en beräkning från Wedbush Securities förra året skulle priset på en iPhone kunna stiga till närmare 3 500 dollar om hela produktionen flyttades hem. Och vad skulle amerikanska konsumenter tycka om en sådan sak?
Ingen algoritm, inget tullkrig och ingen oljechock lär förändra den saken.
Men framför allt var invändningen från kritikerna att den här typen av förändringar tar tid: fabriker växer inte upp ur jorden som svamp efter ett sommarregn. Industriinvesteringar har ledtider på flera år, och den osäkerhet som breda tullar skapar motverkar ofta den typ av stora investeringsbeslut som i så fall krävs. Du plöjer inte ner miljarder i Pennsylvania om du inte vet vilka regler som gäller om fem år?
Men Donald Trump höll fast vid sin analys.
Så hur har det gått?
Jo, av de 369 000 nya jobb som har skapats i den amerikanska ekonomin sedan Trump tillträdde som president för andra gången har 348 000 gått till kvinnor, enligt det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet. Det innebär, som NPR påpekade i ett program häromdagen, 17 gånger fler jobb till kvinnor än till män. Vad hände?
Huvudförklaringen kommer som så ofta från sidan. Den handlar om tillväxten i den amerikanska hälso- och sjukvårdssektorn. De senaste tolv månaderna har denna sektor ensam skapat 390 000 nya jobb – fler än ekonomin i stort.
”Glöm AI-hajpen och datacenterboomen. Vad som håller den amerikanska arbetsmarknaden flytande är mormor och morfar”, skrev David Wainer i Wall Street Journal i slutet av mars.
Den åldrande amerikanska befolkningen kommer att behöva vård oavsett vad som händer i Silicon Valley eller Hormuzsundet, konstaterade han.
”Ingen algoritm, inget tullkrig och ingen oljechock lär förändra den saken.”
Och grejen är förstås att denna sektor är kvinnodominerad. Runt 80 procent av jobben i den amerikanska hälso- och sjukvården utförs av kvinnor. Så vad bör Trump ta sig till?
I decennier har samhället på olika sätt försökt få kvinnor att ta plats i mansdominerade yrken. Kanske är det dags att vända på perspektivet?
Från "kvinnor ska lära sig koda" till "män måste lära sig vårda"?
Tankesmedjan American Institute for Boys and Men har i flera rapporter drivit frågan om att män måste bli mer kulturellt bekväma med att ge sig in på de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden. Annars kommer killarna hamna efter ekonomiskt.
Det påminner om en annan slogan. Det senaste decenniet har många politiker och debattörer pratat om vikten av att ”lära kvinnor koda” – en fras som i och för sig var historiskt okunnig, eftersom programmeraryrket i sin barndom faktiskt var kvinnodominerat. Männen tog över när datorerna fick högre status. Men frasen blev en symbol för hela ansträngningen att öppna mansdominerade områden för kvinnor. Inte minst inom tech.
Nu kanske det är dags för en rörelse i motsatt riktning? Inte minst när just kodningen alltmer tas över av AI.
Från ”kvinnor ska lära sig koda” till ”män måste lära sig vårda”?
