Katrine Kielos: Krisen slår mot Tysklands ekonomiska comeback

“Dollarn är vår valuta, men ert problem" sa den amerikanske finansministern John Connally till ett gäng europeiska finansministrar på ett G10-möte i Rom. Året var 1971 och européerna var sura över att USA exporterade sin inflation till Europa via en devalverad dollar. Men Connally sammanfattade den amerikanska attityden utan omsvep: “er kris är ert problem, även om det är vi som har orsakat den…”

Idag, 55 år senare, skulle Washington kunna säga något liknande. För det är i hög grad ett amerikanskt krig i Mellanöstern, och i hög grad ett europeiskt problem. Åtminstone ekonomiskt .

Fråga bara tyskarna.

I veckan halverade ekonomi- och energiminister Katherina Reiche landets tillväxtprognos för 2026 till 0,5 procent. Huvudskälet är de höga energipriserna. Tyskland är en av Europas största nettoimportörer av energi. Runt 6 procent av landets oljeimport kommer från länder i Mellanöstern. Och inte minst är Tyskland ett industriland: de så kallade energiintensiva sektorerna står för runt 17 procent av industrins förädlingsvärde och sysselsätter strax under en miljon människor.

Nu skulle allt vända

Det hela är särskilt snopet eftersom 2026 var året då den tyska ekonomin äntligen skulle skaka av sig sina problem. Tillväxten vände uppåt i slutet av förra året. Och inte minst lade regeringen fram ett historiskt finanspolitiskt paket. Den tyska ekonomin skulle börja låna pengar på en helt ny nivå. Bland annat till infrastruktur. Tyska broar, banor och inte minst bredband har länge kritiserats för att ingen fixar dem. Hur ska ett land kunna växa utan fungerande infrastruktur?

Enligt World Population Reviews hamnar Tyskland till exempel på plats 64 gällande internethastighet. Svenskt internet är dubbelt så snabbt som tyskt. Och så sent som 2018 fick utbildnings- och forskningsministern Anja Karliczek kritik efter att ha sagt att 5G minsann inte behöver finnas tillgängligt "på varje mjölkkanna".

Detta var efter larm från det tyska parlamentet om att de tyska mobilnätverken var långsammare än de albanska…

I mars 2025 bröt den nyvalde förbundskanslern Friedrich Merz med decennier av tysk finanspolitisk konservatism för att bland annat försöka åtgärda effekterna av den här typen av digital konservatism.

Hela Europas problem

Tyskland har sedan 2009 en så kallad “skuldbroms” inskriven i grundlagen. Den begränsar hårt hur mycket staten får låna och kom till som en reaktion på finanskrisen 2008. Tyska politiker ville aldrig mer hamna i en situation med skenande statsskuld. Vilket är lovvärt. Problemet, som många ekonomer har pekat på, är att regeln inte skiljer på att låna till allmänna vallöften och att låna till långsiktiga investeringar. 

Fredrich Merz regering undantog därför förra året försvarsutgifter från skuldbromsen och skapade en infrastrukturfond på 500 miljarder euro helt utanför regelverket.

Detta var tänkt att få igång tysk ekonomi och bidrog till den mer optimistiska tillväxtprognosen (som nu har halverats). 

Men budgeten för 2025 klubbades inte förrän i september, och ekonomer varnar att en stor del av fondpengarna inte är genuint nya investeringar. Det är gamla utgifter som har bokförts som nya. 

En klassiker! 

Ifo- institutet, Tysklands största ekonomiska tankesmedja, konstaterade i en rapport i mars att 95 procent av den nya upplåningen 2025 gick till att täcka hål i den ordinarie budgeten. 

Sedan kom alltså kriget. Och för varje vecka som Hormuzsundet är stängt växer nu det politiska trycket. För i ett läge av rusande energipriser vill folk ha bensinskattelättnader och subventioner till energiintentiv industri – inte de långsiktiga investeringar som tysk ekonomi verkligen behöver. 

Som sagt: “Donald Trumps krig – Friedrich Merzs problem”.

Och därmed hela Europas. 

Se hela ”Världsekonomin” här