Kinas lista över handelsvapen: ”Race mot botten”

Dysprosium, yttrium, titan, volfram, niobium. Kina är världens största exportör av en rad sällsynta material som är avgörande för avancerad tillverkningsindustri. Jordartsmetaller ingick i Kinas första svar på USA:s tullar och exporten kan enligt Newsweek komma att begränsas ytterligare. Något som bland annat skulle slå hårt mot USA:s tillverkning av stridsflygplan.
– Kinas exportkontroller för metaller utgör en betydande risk för USA:s nationella säkerhet, försvarsindustri och högteknologiska industri, säger Jamie Underwood vid konsultfirman SFA-Oxford.

Samtidigt överväger Kina även slopad import från USA. Amerikansk film och fågel, främst kyckling, finns med på listan över importer från USA som kan komma att begränsas helt, enligt CNBC. Det gör även jordbruksprodukter från delstater som i hög utsträckning röstar republikanskt.

Den amerikanska dollarn har försvagats snabbt under den senaste veckan och tappat flera procent i värde gentemot bland annat euron, japanska yen och schweiziska franc.
– Det vi går igenom nu är värre än när president Nixon frångick guldstandarden 1971. Den största skadan åsamkas varumärket USA, säger Marc Chandler, marknadsstrateg vid valutainvesteraren Bannockburn Global Forex, till Market Watch.

Den kinesiska valutan har under den senaste månaden också försvagats kraftigt, även gentemot en allt svagare dollar, men analytiker gör bedömningen att utvecklingen inte varit önskvärd i Peking och att Kina i stället vill se omvärldens förtroende för den egna valuta öka.
– Jag tror Kina vill bli sett som ett centrum för stabilitet inom alla områden, inklusive valutakursen, säger investeraren David Roche till CNBC och får medhåll av Dan Wang vid Eurasia Group:
– Devalvering är inte längre ett effektivt handelsvapen. Regeringen kommer att göra allt den kan för att försäkra marknaden om att den är kapabel att försvar Kinas yuan mot USA:s åtgärder och att ingen borde blanka den.

Enligt Bloomberg har den kinesiska centralbanken under veckan också sålt stora mängder dollar för att mildra den egna valutans nedgång.

I sociala medier och intervjuer har företrädare för den kinesiska regeringen skruvat upp en allt mer aggressiv retorik de senaste dagarna.

Efter att Kina svarat på att USA höjt tullar för kinesiska varor till 145 procent, och Kina kontrat med 125 procent, skrev landets finansministerium enligt CNBC att "fortsatta höjningar av USA inte längre kommer att vara logiska och bli ett skämt i världens ekonomiska historia".

USA:s vicepresident refererade dessförinnan till Kinas befolkning som "bönder" i en intervju med Fox News vilket enligt Bloomberg väckt starka reaktioner.

"Kina har funnits här i 5 000 år. Under merparten av tiden fanns inget USA och vi överlevde. Om USA vill mobba Kina hanterar vi situationen utan USA, och vi förväntar oss att överleva i ytterligare 5 000 år", sa Victor Gao, vid Center for China and Globalization i en intervju med brittiska Channel 4 på torsdagen.

USA är Kinas största exportmarknad och köpare av närmare 15 procent av landets varor – om förutsättningarna förändras är Peking i behov av nya handelspartner. Under fredagen sa presidenten Xi Jinping i ett möte med Spaniens premiärminister att Kina och EU behöver gå samman och stoppa den "mobbning" Xi och den övriga regeringen stämplar USA:s handelspolitik som.

Under veckan har EU samtidigt öppnat för att tydligare etablera relationen till Kina, och samtal pågår om att slopa tullar på import av kinesiska elbilar och ersätta dem med ett prisgolv, enligt tyska Handelsblatt.

USA:s relation till landets allierade har samtidigt förändrats snabbt sedan Donald Trumps tillträde.
– Ju längre in på vägen att förändra den internationella ordningen vi fortsätter, särskilt när det gäller våra allierade och partner, ju större behov kommer de att ha av att försöka hitta alternativ, säger Derek Grossman, professor i statsvetenskap och före detta underrättelseofficer i USA, till Wall Street Journal.

Enligt The Economist diskuterar Kina begränsningar av amerikansk tjänstesektor i landet. Precis som i EU har USA ett handelsöverskott på tjänstesidan som förvisso är mindre än underskottet för varor, men som inte tas med i beräkningarna för tullbesluten. Verksamhet som kan bli föremål för ekonomiska åtgärder.

Samtidigt uppges Kina överväga att frångå sina åtaganden om att bidra till arbetet mot insmuggling av drogen fentanyl till USA, något USA även använde som argument för tullar gentemot grannländerna Mexiko och Kanada.

JP Morgan Chases vd Jamie Dimon, varnar samtidigt för att den amerikanska centralbanken kan behöva ingripa för att få ordning på obligationsmarknaden. Ränterörelserna för amerikanska statsobligationer med lång löptid var också enligt Wall Street Journal vad som fick Trump att backa från sina tullbeslut i onsdags.

På obligationsmarknaden försöker strateger få klarhet i huruvida Kina, som efter Japan är den största innehavaren, sålt obligationer för att destabilisera den amerikanska ekonomin.
– Om Kina sålde borde de korta räntorna vara högre, säger TD Securities-strategen Prashant Newnaha till Yahoo Finance.
– De här försäljningarna rör framför allt de långa räntorna, vilket talar för en bredare omfördelning av investeringar.

Stephen Roach, före detta Asienchef för storbanken Morgan Stanley och nu senior fellow vid Yale University såg i onsdags en omfattande försäljning av amerikanska statspapper som ett möjligt drag i Peking.
– Om Kina känner att det blir attackerat ekonomiskt eller militärt kommer de svara och använda alla vapen till sitt förfogande, inklusive sina enorma innehav av statsobligationer.