Kinas ”sälj USA”-signal sänker dollarn: ”Känslig tidpunkt”
Dollarns värde har under måndagen fallit till den lägsta nivån på fyra år.
Kinas uppmaning till landets banker att begränsa och minska innehav i amerikanska räntepapper ses på marknaden som den främsta anledningen.
”Det kommer vid en känslig tidpunkt för dollarn, när temat att diviersifiera bort från den verkar utbrett”, skriver ING-chefen Chris Turner.
US Dollar Index – som ställer dollarns värde mot sex andra valutor – har kl. 21:00 på måndagskvällen fallit med 0,84 procent och nått de lägsta nivåerna sedan januari 2022.
Gentemot kronan har kursen gått från 9,01 till 8,91 under dagen.
Tidigare under måndagen rapporterade bland andra Bloomberg och Reuters att reglerande myndigheter i Kina rekommenderat finansinstitutioner i landet att dra ned på sina innehav i amerikanska statspapper.
Rådet kom enligt Bloomberg innan ett telefonsamtal mellan Kinas och USA:s presidenter Xi Jinping och Donald Trump.
Rekommendationen beskrevs enligt Bloomberg som diversifiering med hänsyn till marknadsrisker snarare än fallande förtroende för USA:s kreditvärdighet.
På valutamarknaden tolkades nyheten enligt Market Watch dock som ett ”sälj USA”-drag enligt Market Watch.
– Nyheterna om Kina gör mer av skadan för dollarn än Japan, säger Amarjit Sahota vid Klarity FX, som hjälper kunder att hantera risker vid valutaväxling, till Market Watch.
Detta efter att omvalet av Sanae Takaichis regering i Japan triggat en knappt 4-procentig rusning på Tokyobörsen och stärkt yenen med 0,9 procent gentemot dollarn.
Parallellt med att dollarn försvagades med drygt 0,8 procent under måndagen stärktes guldpriset med 2,4 procent och passerade för andra gången ett pris per uns på mer än 5 000 dollar.
Kinas centralbank utökade i januari sin guldreserv för 15:e månaden i rad. Sedan första kvartalet 2023 har den växt från 2 070 till drygt 2 310 ton.
”Väcker ändå uppmärksamhet”
Kinesiska banker äger samtidigt, enligt Bloomberg, amerikanska räntepapper till ett värde av 298 miljarder dollar och rekommendationen gäller inte de statliga innehaven på drygt 680 miljarder, som gör Kina till den tredje största ägaren i världen av amerikanska skulder efter Japan och Storbritannien.
”Kinas banker är inga stora spelare på den amerikanska obligationsmarknaden. Men att internationella investerare kan vara mindre benägna att köpa amerikanska obligationer i framtiden (utan att dumpa existerande innehav) väcker ändå uppmärksamhet på marknaden”, skriver Paul Donovan på UBS enligt Fortune.
Det totala icke-amerikanska innehavet i världen uppgick i november 2025 till rekordhöga 9 400 miljarder dollar.
Kl. 20:30 på måndagskvällen var räntan för den amerikanska 10-åringen, efter ett inledande fall, näst intill oförändrad för dagen på 4,20 procent.
Fakta: US Dollar Index
Etablerades 1973 av ICE som ett mått på dollarns styrka eller svaghet genom att mäta den mot sex andra valutor utifrån basvärdet 100.
1984 nåddes rekordnoteringen 165 och 2007 föll dollarn till den lägsta noteringen hittills på 70.
Indexet är viktat och innehåller sex andra valutor, däribland den svenska kronan, med följande fördelning:
Euro – 57,6 %
Japanska yen – 13,6 %
Brittiska pund – 11,9 %
Kanadensiska dollar – 9,1 %
Svenska kronor – 4,2 %
Schweiziska franc – 3,6 %
Källa: Intercontinental Exchange (ICE)