Kinas ”sol” slår rekord – jagar obegränsad energi

En kärnfusionsreaktor – Kinas ”artificiella sol” – har framställt superhet plasma i en återkommande loop som varat i över 1000 sekunder.
Bedriften innebär att det tidigare rekordet är krossat – och tar oss ett steg närmare närmast obegränsade mängder grönare energi.

Marcus Wallén
Marcus WallénE-tidningschef EFN
tokamak fusionskraft foto tt
En illustratörs konceptbild av en fusionsreaktor. Foto: Shutterstock Foto: TT Nyhetsbyrån
Publicerad: 22 jan. 2025, 13:12Uppdaterad: 22 jan. 2025, 13:23
Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Fusionsenergi har länge varit vetenskapens våta dröm. Fusionsreaktorer erbjuder närmast obegränsade mängder energi. I havet finns så mycket deuterium, tungt väte, som tillsammans med litium används till framställning av tritium, att det skulle kunna täcka framtida reaktorers behov – i flera miljoner år.

Anläggningarna skulle vara mycket säkrare än dagens reaktorer. Metoden skulle dessutom ge ytterst små mängder avfall i motsats till den nuvarande kärnkraften, med fission, där energi frigörs när tunga atomkärnor klyvs.

Nu har vi kommit åtminstone ett litet steg närmare fungerande fusionsreaktorer.

Det nya rekordet är en milstolpe

Det tidigare rekordet hölls av samma reaktor, EAST i Kina. Namnet kommer från engelskans ”Experimental Advanced Superconducting Tokamak”.

En fusionsenhet måste uppnå stabil drift med hög effektivitet i tusentals sekunder.

Det var i måndags den 20 januari som milstolpen uppnåddes. Då mer än dubblerades den dittills bästa siffran på 403 sekunder när forskare lyckades upprätthålla plasmaloopen i hela 1066 sekunder. Det rapporterar bland annat vetenskapssajten LiveScience.

Till vänster: Bild från Kina och EAST och loopen i reaktorn. Till höger: Fusionsanläggning i San Diego i USA. Foto: Wikimedia commons

Reaktorer som EAST är extremt dyra att bygga och kallas för ”artificiella solar” eftersom de frigör energi på ett sätt som liknar solens – genom att smälta samman lättare atomer till större och tyngre kärnor.

I rymden sker kärnfusionen i stjärnans mitt där trycket är enormt. På jorden – när forskarna försökt efterlikna det som händer i stjärnan – kommer vi dock inte i närheten av det tryck som finns djupt inne i en sol. Detta har forskningen fått kompensera med temperaturer som är många gånger hetare än solens. Bland annat därför är det så svårt att framställa fusionsenergi.

I över 70 år har vi försökt. Enligt de mer optimistiska bedömningarna skulle vi kunna ha fungerande reaktorer inom några årtionden. Pessimisterna tror dock att det kommer att ta betydligt mycket längre än så. Skeptikerna hävdar att fusionsforskningen går alldeles för långsamt för att teknologin till exempel skulle kunna vara en tänkbar lösning på klimatkrisen.

Magnetisk inneslutning

EAST står för ”Experimental Advanced Superconducting Tokamak” och använder en av de mer lovande metoderna som åstadkommer en kontrollerad fusion genom magnetisk inneslutning. Plasma värms upp och stängs in i en munkliknande donut-formad reaktorkammare med kraftfulla magnetfält – en så kallad Tokamak.
Sättet har många fördelar och är det närmaste vi har kommit att framställa fusionsenergi. Metoden har heller inga militära tillämpningssätt.
ITER-reaktorn, som byggs i södra Frankrike, kommer att stå användningsklar tidigast 2039 och tros ha världens mest kraftfulla magnet.

EAST är en av flera fusionsreaktorer som byggts i världen, men samtliga förbrukar fortfarande långt större mängd energi än de frigör.

ITER-anläggningen i södra Frankrike. Foto: Shutterstock

Utmaningar kvarstår

Det finns alltså fortfarande stora utmaningar kvar.

– En fusionsenhet måste uppnå stabil drift med hög effektivitet i tusentals sekunder för att möjliggöra en självförsörjande cirkulation av plasma, vilket är avgörande för en kontinuerlig kraftgenerering vid framtida fusionsanläggningar, sa Song Yuntao, chef för Institutet för Plasmafysik vid den kinesiska vetenskapsakademin och ansvarig för projektet, till statliga kinesiska medier.

Ändå har vi nu kommit en liten bit till på vägen.

LÄS MER: Världens största guldfynd hittat – värt 870 miljarder

LÄS MER: Sverige – en potentiell stormakt på sällsynta jordartsmetaller

KärnkraftfusionfusionskraftKinaIterEastnine
Har du ett nyhetstips? Mejla [email protected]

Tack för din anmälan!

Tack för att du har anmält dig till EFN:s nyhetsbrev! Du kommer nu att regelbundet få de senaste ekonomiska nyheterna, analyserna och insikterna direkt till din e-post.

Vill du ha tillgång till de senaste ekonominyheterna från EFN? - Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig

Nästa Artikel
;