Kinnevik utklassade av kronjuvelerna – efter exit

Det var i mitten av september 2019 som Kinnevik meddelade att man ville dela ut hela sitt innehav i telekomoperatören Millicom till aktieägarna.

Utdelningen, som skedde i november samma år, innebar en överföring av 19 miljarder kronor till Kinneviks aktieägare, 37 procent av aktierna i Millicom.

Då kallades transaktionen för vältajmad och ett bra tillfälle att dumpa det ifrågasatta bolaget, som har sin verksamhet i Latinamerika.

Sex år senare berättar siffrorna en annan historia. Sedan utdelningen har Millicom totalavkastat 34 procent och det senaste året har aktien mer än dubblats.

Utdelningsbeslutet gick helt i linje med Kinneviks strategibyte, som intensifierades under den då nytillträdde Georgi Ganevs ledning.

När han tog över stod innehaven i Millicom och Tele2 för 40 procent av investmentbolagets substansvärde, modejätten Zalando för runt 37 procent.

I dag finns inget av dem kvar i portföljen.

– Georgi tillträdde med ett tydligt mandat från ägarfamiljen att transformera verksamheten från ett mer traditionellt, kassaflödesdrivet investmentbolag till en övertygelsebaserad investerare i tidiga tillväxtbolag. Den omställningen har han genomfört, säger analytikern Joren Van Aken, som bevakar Kinnevik för den belgiska banken Degroof Petercam.

Bråse: Fick inte ut något kassaflöde

Under pandemiåren var telekomoperatören Millicom i något av ett ”ingenmansland”, minns förvaltaren Richard Bråse, som länge följt bolaget.

Millicoms vd Mauricio Ramos, som plockats in av Kinnevik, beskriver Bråse som en ”välbetald herre som inte fick ut något kassaflöde”.

I november 2022 gjorde fransmannen och mångmiljardären Xavier Niel entré i Millicom. Genom sitt bolag Atlas Investissement seglade han snabbt upp som största ägare och nådde 20 procent av kapitalet under våren 2023.

Niel var ingen främling i sektorn. Genom decennier hade han byggt sin förmögenhet i internet- och telekombranschen runt om i Europa.

Samtidigt som olyckskorparna kraxade om ett bolag som var omöjligt att vända fortsatte Niel att köpa mer aktier.

– Det som är slående med Millicom är hur oerhört snabbt det gick att få ut kassaflöde ur bolaget. Fransmännen åkte till kontoret i Miami och sa: ”Hej, ni kan söka jobb på kommunen istället, ni har jobbat färdigt här nu", säger Bråse skämtsamt.

Den franske telekominvesteraren är känd för sina offensiva kostnadsbesparingar.

I december 2023 höjde Millicom målet om fritt kassaflöde från 500 till 600 miljoner dollar samtidigt som bolaget lanserade ett aktieåterköpsprogram. I april året efter utsågs Marcelo Benitez till ny vd i bolaget.

La belle époque, den franska, ljuvliga epoken, kunde börja.

När intäkterna väl började trilla in på sista raden initierade Niel en utdelningsfrenesi av sällan skådat slag. Under 2025 har bolaget delat ut totalt 4,5 dollar per aktie.

”Aktien har stigit med 115 procent det senaste året (jämfört med 36 procent för MSCI Latinamerika) och har överträffat andra telekombolag i regionen med tydlig marginal. Det leder till frågan om det finns ytterligare uppsida kvar. Vår bedömning är att så är fallet. Bolaget erbjuder fortfarande en avkastning på fritt kassaflöde på 10,4 procent för 2026”, skriver JP Morgan i en färsk analys.

Samtidigt har Millicom de senaste åren inlett en offensiv förvärvsstrategi för att ytterligare stärka sin position i Latinamerika.

Enligt analytiker vore det inte osannolikt om bolaget genererade en miljard dollar i fritt kassaflöde per år.

Inget smickrande betyg för Kinnevik att en ny huvudägare tar över och förbättrar verksamheten på rekordkort tid, konstaterar Richard Bråse.

Samma historia går igen med Tele2. Och även här är Xavier Niel en nyckelperson.

26 februari förra året ingick det svenska investmentbolaget ett avtal om att sälja hela sitt innehav till fransmannen för 13 miljarder kronor.

De aggressiva kostnadsbesparingarna återupprepades.

I det tredje kvartalet ökade intäkterna med 2 procent organiskt, men utropstecknet i rapporten var det starka fria kassaflödet, enligt DNB Carnegie.

”Vi förväntar oss ytterligare effektivitetsvinster under 2026, som en slutfas av de åtgärder som genomfördes under 2025. Vi bedömer att en viktig drivkraft för aktiekursen framöver blir en accelererande tjänsteintäktstillväxt, då detta bör utvecklas till en allt viktigare kassaflödesmotor”, skriver investmentbanken.

På ett år har aktien totalavkastat drygt 40 procent.

DNB Carnegie är övertygade om att Xavier Niel kommer att fortsätta leverera.

”Vi anser att de nya ägarna genom att förenkla processer, ta bort komplexitet och implementera modernare IT-stöd kan lyckas bättre med att åstadkomma synliga kostnadsbesparingar”, skriver man.

Genom en partneraffär för sina teletorn i Baltikum väntas bolaget också dra in 5 miljarder kronor. Ett drag som kommer sänka Tele2:s skuldsättning rejält, och öppnar för potentiella förvärv, enligt DNB Carnegie.

I en färsk analys pekar man ut GlobalConnect som en kandidat, ett bolag som ägaren EQT enligt Financial Times i höstas inledde en försäljningsprocess kring.

”Vi bedömer att det skulle vara strategiskt mycket logiskt att addera detta fibernät till sin portfölj, eftersom det skulle ge direkt tillgång till villahushåll, en marknad som Tele2 i dag betjänar genom grossistavtal med andra fibernätsägare”, skriver DNB Carnegie.

Sett i backspegeln tror Richard Bråse att Kinnevik kunnat manövrera Tele2 på ett bättre sätt.

– Det är svårt att kalla Tele2 för misskött eller undervärderat om man till exempel ställer det mot Telia. Men att det fanns mer att få ut ur det med en dedikerad ägare, det är solklart, konstaterar Richard Bråse.

Investmentbolaget, som står inför ett vd-byte, har följande bolag som största innehav i portföljen: Spring Health, Travel Perk, Pleo, Mews och Betterment.

I en analys efter Kinneviks rapport för det tredje kvartalet slår Handelsbanken fast att en investering i Kinnevik innebär en hög risk, med 20 onoterade tillgångar i tidigt skede.

”Den begränsade informationen om portföljinnehaven gör dem svåra att värdera”, konstaterar banken.

Man slår också fast att den nya strategin inte lyckats skapa aktieägarvärde och förvandlats till en ”show me”-story, där investerare inte längre litar på bolagets löften och värderingar.

”Faran är inte över och att det fortfarande finns en risk för omvärdering av vissa tillgångar. Detta skulle undergräva förtroendet för strategin”, skriver Handelsbanken.

”Stötta befintliga portföljbolag”

Analytikern Joren Van Aken jämställer Kinneviks portfölj med en som återfinns hos riskkapitalbolag.

– Där finns ett begrepp som kallas ”power law”, vilket innebär att av exempelvis 20 investeringar är det bara en, två eller tre som blir verkligt framgångsrika, medan resten i princip misslyckas, säger han.

Det är också det som präglat Kinnevik de senaste åren, enligt analytikern.

– Flera svaga investeringar, inklusive nedskrivningar där innehav skrivits ned helt. Detta är något som aktiemarknaden generellt inte är särskilt van vid, och det har förståeligt nog tyngt aktiekursen, säger han.

För det anrika investmentbolaget är det av högsta vikt att skapa en eller två riktiga vinnare, menar Van Aken.

– Hittills har detta ännu inte realiserats genom faktiska exits.

– Nästa fas handlar om att exekvera den nya modellen, vilket sannolikt kräver någon med djupare erfarenhet från riskkapitalinvesteringar, säger analytikern.

Van Aken spekulerar att en ny vd med bakgrund som partner på exempelvis riskkapitaljätten Sequoia vore logisk.

Hans gissar också att flera av Kinneviks bolag kommer kräva mer kapital.

– Jag förväntar mig därför att den nuvarande kassan i första hand används för att stötta befintliga portföljbolag snarare än att expandera in i nya sektorer, säger Van Aken.

Fotnot: Richard Bråse skriver krönikor för EFN.