Klarna – den roliga banken där man kissar i kopp
I veckan avslöjades att Klarna ska börja testa anställda för droger och alkohol efter årsskiftet.
Finansmagasinets Arvid Åhlund letar förklaringar i huvudet på vd:n Sebastian Siemiatkowski samt de kokainfläckiga toaletterna kring Stureplan.
Är Klarna rätt eller fel ute?
Business Insider var först.
Från årsskiftet skulle Klarna börja testa anställda för droger och alkohol, rapporterade nättidningen från New York, där tanken är att betalbolaget ska noteras på Nasdaq nästa år.
Påbudet hade gått ut internt tidigare i veckan och var ”del av en större insats för att stärka säkerheten” enligt HR-chefen Mikaela Mijatovic. BI hade sett det.
Andra åtgärder hade också diskuterats, då under ett av Klarnas obligatoriska fredagsmöten där grundaren och vd:n Sebastian Siemiatkowski har för vana att tänka högt och fritt inför personalen på scen eller förinspelad film.
De kunde till exempel handla om att ”övervaka medarbetares geografiska positioner”, skrev BI som hört en ljudinspelning från mötet.
”Kränkning av personlig integritet”
När Finansmagasinet frågar vill presschefen Joel Hedin inte svara på om Klarna har konkreta planer på att bevaka var anställda befinner sig, men han bekräftar i ett mejl att man kommer införa drogtester från årsskiftet, inklusive för alla nyanställda.
Ordföranden för Finansförbundet (motpart till Klarnas arbetsgivareorganisation BAO) Ulrika Boëthius är starkt kritisk.
– Att uppmana någon att lämna ifrån sig sådant som är av privat natur är per definition en kränkning av den personliga integriteten, säger hon till Finansmagasinet om drogtesterna, och framhåller att narkotikaklassade preparat kan skrivas ut som medicin mot till exempel ADHD. Det är inte relevant information för arbetsgivaren.
Lagstiftningen är inte heller glasklar. Privata företag får drogtesta personal; staten och kommunerna får det inte, det står i regeringsformen. Men vad händer om en anställd vägrar? Eller åker dit? Åker dit med utskriven medicin i blodet? Åsikterna går isär, liksom för övrigt erfarenheterna. Arbetsgivare och arbetstagare tycker i regel olika, säkerligen också på Klarna.
Här måste vi ta ett steg tillbaka. Bestämma oss för vad den senaste veckans turer egentligen handlar om. Ett enskilt företag med en dokumenterat excentrisk vd som styr sin verksamhet med järnhand, eller i varje fall stor noggrannhet? Eller ett Sverige där det numera partyknarkas ganska friskt, där gäng med barnsoldater krigar om marknadsandelar – samt i växande grad nästlar sig in i staten och privata företag för att befästa sin kriminella verksamhet?
I någon mån förmodligen både ock.
Men ändå.
"Väldigt märklig företagskultur"
Vi tar dem i tur och ordning.
– Det var en väldigt märklig företagskultur, en ganska omogen arbetsplats på många sätt, säger en tidigare anställd som går med på att prata mot anonymitet, vi kan säga ”K”.
Hen nämner specifikt bolagets kris i maj 2022 då Klarna erbjöd 700 personer avgångsvederlag på ett bräde och i samma veva ska ha spärrat flera av dessa personers interna kommunikationsverktyg, vilket uppmärksammades av bland annat SVT.
– Hela organisationen blev ärrad efter det. Folk är skraja, säger K.
Därefter följde den mycket uppmärksammade konflikten med facket som sånär ledde till strejk i november 2023.
Min erfarenhet är att när han bestämmer sig för något, då blir det så. Han kunde lyfta på luren väldigt snabbt.
”Vi är vid en avgörande tid i vårt företags historia. Vi har slagit in på en mycket dålig stig. En där hatet vinner, där det är en malström av ständigt ökande negativitet och hat”, förklarade Siemiatkowski på ett av sina möten då.
Det slutade med att Klarna tecknade kollektivavtal samt att alla i den ursprungliga fackklubben lämnade och skrev på bindande sekretessavtal, rapporterade tidningen Arbetsvärlden i maj.
Maktkamp i styrelsen
Under hösten har det mesta i stället handlat om en uppslitande maktkamp i styrelsen. I oktober tvingades en ledamot som företrädde grundaren Victor Jacobsson bort bland annat efter att ha ifrågasatt Siemiatkowskis ersättningsupplägg (uppgifterna om exakt vad som gäller går isär).
KLARNA
Grundat: 2005 i Stockholm.
Verksamhet: Global leverantör av betalningssystem och shoppingtjänster för 575 000 butiker i 26 länder.
Antal användare: 85 miljoner.
Dagliga transaktioner: 2 500 000
Anställda: 3 800
Siemiatkowski ”har lyckats med sitt maktspel”, kommenterade EFN:s Jonas Malmborg, som skrivit en bok om Klarna, då.
Veckans avslöjande kan utan tvekan fogas in i den följetongen. Det senaste kapitlet i berättelsen om en sorts svensk Elon Musk (eller Elon Musk-wannabe, beroende på vem man frågar) som inte drar sig för att bråka offentligt med journalister, jämför facket med grisarna i George Orwells ”Djurfarmen”, enligt uppgift refererar till Klarnas pressteam som ”The Global Truth Squad” och så sent som förra veckan förklarade att Klarna i praktiken slutat anställa eftersom ”AI redan kan göra alla jobb som människor gör”.
– Min erfarenhet är att när han bestämmer sig för något, då blir det så. Han kunde lyfta på luren väldigt snabbt. Det fanns rätt små möjligheter att få gehör, säger K.
Allt fler testas på jobbet
Å andra sidan. Att utföra drogtester på arbetsplatser är knappast unikt. Konsumtionen har ökat kraftigt i Sverige på senare år, i princip samtliga bedömare är överens om det. Narkotikapolisföreningens ordförande Lennart Karlsson talar rentav om ”en lavin av kokain”.
Allt fler företag testar anställda, och allt fler anställda testar positivt, visar statistik från Karolinska institutet.
Regeringspartierna är öppna för att ändra i grundlagen så att offentliga arbetsgivare får samma möjlighet. Jimmie Åkesson (SD) tycker man borde drogtesta hela riksdagen. I januari hittade Aftonbladet spår av kokain på fyra av riksdagspartiernas kanslitoaletter.
Bankerna har liknande problem. 2023 ertappades en medarbetare på investmentbanken Carnegie med droger i kroppen och 2021 upptäcktes knarkgömmor inne på nätbanken Avanzas kontor i Stockholm. Sedan dess testar Avanza för både droger och alkohol – alla nyanställda förbinder sig att gå med på slumpmässiga prov.
– De sker tre-fyra gånger per år och är för medarbetarnas skull, säger vd:n Gustaf Unger till Finansmagasinet, men vill inte gå in på detaljer.
– Jag vill inte veta allt själv, säger han.
Kriminella försöker rekrytera
Ett skäl är förstås att kriminella gäng aktivt försöker rekrytera ”möjliggörare” inne på bankerna, till exempel genom att utpressa dem efter knarkaffärer. En uppmärksammad rapport från BRÅ i våras varnade för sådan infiltration.
”Kriminella nätverk ser till att befinna sig i miljöer där finansmäklare hänger… det är väldigt enkelt att kroka de här unga säljarna på våra nischbanker eller för all del på våra stora banker”, kan man bland annat läsa i den.
Är det så konstigt då om Klarna vill ha koll?
– Nej, droganvändningen har ökat så det är begripligt, men vi har ändå kommit fram till att integriteten överväger, säger Ulrika Boëthius.
Storbankerna verkar göra ungefär samma avvägning, och drar olika slutsatser. Nordea testar, berättar en talesperson. Handelsbanken och Swedbank gör det inte. SEB återkommer inte med svar.
Säkerhet mot integritet, alltså. Det vanliga.
Möjligen kan man fundera över att Klarna nu förefaller gå längst av alla i ena riktningen. Siemiatkowskis skapelse skulle ju vara en annorlunda bank. Friare och roligare. En där man jobbade i saccosäckar och fick klä sig som man ville så länge man (helst) inte knallade runt på kontoret barfota.
Nu blir det istället till att kissa i kopp.
– Det hade känts rätt weird, säger K.
Joel Hedin vill inte kommentera om anställda förväntas blåsa i alkomätare på arbetstid eller om Klarna internt refererar till sin presstjänst som ”The Global Truth Squad”.
LÄS MER: Dyra vägen ur elkrisen: ”De har fått en gräddfil”
LÄS MER: Veckan då borgerligheten gjorde uppror mot regeringen