Knark, sex och organ – så styrs marknaderna vi förbjudit

Det har gått 14 år sedan amerikanen Alvin Roth tilldelades Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne Men den 74-årige professorn vid Stanford University verkar inte ha dragit ned på tempot. Han fortsätter föreläsa, handleda och skriva om det som gjort honom till en internationell auktoritet inom ekonomisk forskning: hur marknader fungerar. Eller rättare sagt: hur marknader kan styras och regleras för att fungera bättre.

Alvin Roths forskningsfält är spelteori, experimentell ekonomi och marknadsdesign. Det kan låta teoretiskt och abstrakt, men är i själva verket väldigt praktiskt och tillämpbart. Hans forskningsresultat har bland annat legat till grund för matchningssystem för medicinska organdonationer och skolors antagningsprocesser i USA. Genom empiriska studier och sociologiska experiment har Alvin Roth visat hur systemen kan förbättras.

Brytpunkten mellan marknad och samhälle är Alvin Roths specialområde och han intresserar sig särskilt för den friktion som kan uppstå mellan moral och ekonomi. I maj utkommer hans bok Moral economics ( John Murray Press) som sätter moraliskt kontroversiella marknader under luppen. Dödshjälp, prostitution, surrogatmödraskap, organdonation, alkohol och droger är några av de fenomen som analyseras i bokens nio kapitel. Samtliga har den gemensamma nämnaren att de bygger på transaktioner som vissa vill genomföra, men som andra vill förbjuda eller reglera av moraliska eller religiösa skäl.

Du argumenterar för att moral och moraliska överväganden kan vara lika viktiga faktorer som utbud och efterfrågan.

– De flesta marknader fungerar bra och påverkas inte alls av moraliska överväganden. Men det finns också marknader där moralen spelar stor roll. Moral handlar om värderingar, men vi får inte glömma att den också kan vara ett uttryck för makt. Till exempel när en minoritet bestämmer över en majoritet eller när en samhällsgrupp bestämmer över en annan. Frågan om surrogatmödraskap illustrerar detta. I stora delar av Västeuropa, där surrogatmödraskap är olagligt, tycker de flesta människor att det borde vara tillåtet, men den agendasättande och lagstiftande eliten tycker inte det.

Apropå förbud: alkoholförbudet misslyckades spektakulärt, åtminstone i USA. Men du vänder dig mot att förorda legalisering av tunga droger. Var ska gränsen dras?

– Det stämmer att det amerikanska alkoholförbudet 1920–1933 var ett historiskt misslyckande. Men lösningen var inte att legalisera alkoholen helt. Den är reglerad i USA och ännu hårdare reglerad i länder som Sverige och Finland. När det gäller tunga droger som heroin och kokain tror jag att vi måste våga experimentera med regleringar om vi vill åstadkomma förändring. Men det här är den absolut svåraste marknad jag har studerat. En kombination av socialt förebyggande insatser, polisiär kontroll, bättre bostäder för låginkomsttagare, psykisk hälsovård och kontrollerad legalisering kan vara lösningen. Det är förresten ett av bokens bärande teman: det räcker inte med att ge marknader socialt stöd, även förbud av marknader behöver socialt stöd.

Omoraliska marknader

Kritiker av marknadsdesign hävdar att när man prissätter precis allting så urholkas de värden som håller samhället samman. Vad säger du om det?

– Jag har sympati för det. Det finns gott om områden där monetarisering skulle kunna förstöra viktiga sociala värden. Men det finns också exempel på raka motsatsen. Ta donationer av blodplasma till exempel. Sverige är ett av de länder där det är förbjudet enligt lag att ersätta människor ekonomiskt för donation av blod – ni vill inte att fattiga människor ska kunna tjäna pengar på att donera. I USA däremot får man betalt för att lämna blodplasma, som är en mycket viktig råvara i en rad essentiella läkemedel. Faktum är att i princip alla länder som inte tillåter plasmadonation mot ersättning tvingas importera från USA. Exporten av plasmaprodukter omsätter tiotals miljarder dollar per år och räddar miljontals liv varje år.

Så ett moraliskt ställningstagande kan få cyniska effekter?

– Jag tror att vi kanske inte ska bedöma moral enbart utifrån konsekvenser. Det kan finnas saker vi bestämmer oss för att aldrig göra, oavsett vad. Men jag tror att det är ett misstag att inte beakta konsekvenserna alls när vi värderar moralen i ett beslut.

Du har ägnat en hel karriär åt att studera etiskt och moraliskt komplicerade marknader. Har arbetet förändrat dina egna värderingar?

– Jag tror inte det, men det har definitivt fått mig att problematisera och analysera argumenten. Min egen moraliska övertygelse är att det man bör göra också måste vara möjligt att göra. Och många av de handlingar vi tror att vi bör göra visar sig vara omöjliga – ibland av just moraliska skäl. Vägen framåt är inte svart eller vit – totalt förbud eller fullständig legalisering – utan en reglerad och genomtänkt medelväg. På sätt och vis handlar det om att matcha utbud och efterfrågan med etik och moral.

Kontroversiella marknader går inte att förstå med enbart utbud och efterfrågan, värderingar och konsekvenser spelar alltid in. Men i stället för att ställa moral mot marknad handlar det, enligt Alvin Roth, om att hitta smarta sätt att få dem att fungera tillsammans.