Kom ihåg detta – när skräckindexet lyser rött

Rädsla beskrivs enligt nationalencyklopedin som ”känsla av obehag som kan variera i styrka från mild oro till skräck, och som utlöses av ett hot (…)”. Girighet å sin sida förklaras i svenska akademins ordbok som att ha ett överdrivet begär av någonting.

Dessa två begrepp, fear and greed, är de som ligger till grund för CNN:s indikator för marknadshumöret. Vi har under veckan noterat nivåer av extrem rädsla så därför känns det extra relevant att förstå hur det funkar.

Tanken med indexet är att det ska fånga var marknaden befinner sig på en skala av rädsla och girighet. Det kan vara viktigt och användbart för den som vill förstå och använda sinnesstämningen på marknaden. 

Sju olika beståndsdelar

Man skulle kunna byta ut de två orden mot optimism och pessimism. Är det tjurarna som styr eller björnarna? 

Fear and greed har sju olika beståndsdelar. Dessa sträcker sig över flera olika marknader som aktier, derivat, obligationer:

·      Momentum

·      Styrka

·      Bredd

·      Optionsefterfrågan

·      Efterfrågan på skräpobligationer

·      Volatilitet

·      Och efterfrågan på en ”Safe Haven”, det vill säga en trygg placering

 Låt oss kort gå igenom samtliga.

Momentum betyder utvecklingen över tid och hur den varit i förhållande till ett genomsnitt. I indexet använder man sig av S&P 500 och ett rullande 125 dagars medelvärde.

Befinner sig S&P 500 över det rullande medelvärdet tyder det på ett starkt momentum där investerarna blir mer optimistiska med tiden. Och vice versa om det handlas under den trenden.

När man tar hänsyn till styrkan tittar man på hur stor andel av bolagen vars kurser är på årshögsta respektive lägsta på hela New York-börsen. Fler toppnivåer än bottenditon ses som ett tecken på styrka och bidrar till girigheten.

Bredden syftar på hur många utav aktierna som stiger eller faller på samma börs. Den fjärde indikatorn som har hela sin grund i aktiemarknaden är volatiliteten. Man tittar på hur vix-index, som är ett mått på volatiliteten, utvecklar sig över tid. Ökad volatilitet ses som negativt och minskad som positivt.

Optioner är ju möjligheten att köpa en underliggande tillgång, som en aktie eller ett index, vid en viss tidpunkt och för ett förutbestämt pris. Optionsefterfrågan i fear and greed handlar om hur relationen mellan köp- och säljkontrakt ser ut. Är det en större efterfrågan på säljoptioner än köpoptioner brukar det indikera att folk vill skydda sig mot kommande nedgång. Alltså tolkas det som negativt. Och som positivt när fler vill handla köpoptioner.

Efterfrågan på skräpobligationer ökar när marknaden börjar bli girig. Skräpobligationer ger bättre avkastning, men innebär också en större risk. De ges ut av bolag med en lägre kreditrating och med större risk för betalningsinställelse.

När marknaden efterfrågar fler skräpobligationer trycks räntespreaden ner. Alltså det extra investerare vill ha betalt i form av högre ränta för att hålla en mer riskabel tillgång. När marknaden börjar bli lite mer skrajsen ökar i stället denna spread.

Det är även obligationer, tillsammans med aktier, som är en del av den så kallade ”Safe Haven”-efterfrågan. Det betyder egentligen bara efterfrågan på trygga placeringar. I indikatorn återspeglas den som avkastningsskillnaden mellan statsobligationer och aktier. När obligationer presterar bättre än aktier så indikerar det att det råder pessimism. Efterfrågan ökar då på trygga placeringar. Och tvärtom när det råder girighet.

Säger något om marknadshumöret

Hur ska man då tolka detta index? Ja, till att börja med kan vi konstatera att dessa komponenter inte är framåtblickande och kan därför inte användas för att säga oss något om framtiden.

Men det säger oss något om sentimentet, eller det generella marknadshumöret just nu. Och en känsla för hur länge sentimentet pågått och åt vilket håll de olika faktorerna rört sig. Det blir ett svar på frågan: vad är drivande och vilket tolkningsföreträde är det som råder?

Det kan vara intressant att använda sig av ibland. Ett typexempel är när marknaden visar som störst rädsla, som denna vecka. Det brukar vara då de bra köp-möjligheterna skapas. När alla är som mest pessimistiska. Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell sa till EFN tidigare i veckan att vid 18 av 19 tillfällen som indexet nått extrem rädsla så har börsen stått högre 30 dagar senare.

Men med det sagt innebär det inte att man ska sälja allt man har när fear and greed når den andra ytterligheten. Åtminstone inte långsiktigt. Indexet talar om det kortsiktiga humöret, dess svängningar och drivkrafter. Börsen å sin sida går över tid upp, men indexet rör sig alltid mellan samma nivåer.