Kritiken mot regeringens nya järnvägsplan: ”Ett skämt”
Regeringen har presenterat sin plan för transportinfrastrukturen fram till 2037 men trots en rekordsatsning på 1 171 miljarder kronor finns missnöje i landet. I Östergötland är besvikelsen stor över att Ostlänken kommer att avslutas utanför Linköping och att det därmed inte kommer att byggas en ny station i staden.
– Med tanke på Saabs och Linköpings tillväxt känns det här både tokigt och upprörande, säger Charlotta Elliot, Östsvenska handelskammarens talesperson i infrastrukturfrågor, till EFN.
I höstas kom Trafikverket med sitt förslag till infrastrukturplan för 2026-2037 och det är den som regeringen nu tagit slutgiltig ställning till. Och de besked som infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) kom med på en pressträff under tisdagen gav upphov till både jubel och besvikelse runt om i landet. Om vi börjar med det sistnämnda så var reaktionerna från Linköping ilskna med anledning av att Ostlänken inte förlängs in i staden och att den planerade nya stationen därmed inte kommer att byggas.
– Det här är ett skämt. Att plocka bort Linköping från Ostlänken är inte bara fel, det är oansvarigt ur ett nationellt perspektiv. Linköping är en tillväxtmotor med verksamheter som är direkt avgörande för Sveriges säkerhet och konkurrenskraft. När staten bestämmer att man ska bygga ny järnväg till Linköping innebär det något för Linköping. Man har tvingat oss att lägga ner miljontals kronor kopplat till Ostlänken under decennier, säger kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) i ett pressmeddelande.
"Ett stort svek mot Linköping"
Socialdemokraterna styr tillsammans med Moderaterna i Linköping och kommunalrådet Stefan Eriksson (M) är också missnöjd.
– Detta är ett stort svek mot Linköping och den skarpa process som Linköping och Trafikverket är inne i. Vi arbetar hårt för att skapa bättre framkomlighet och att ha kvar nuvarande station innebär stora negativa konsekvenser för den redan hårt belastade trafiksituationen i Linköping, säger han.
Från Östsvenska handelskammarens sida är besvikelsen också stor.
– Det känns som att det här också gör det svårt att lita på besked i framtiden. Vad vi efterlyser är ju långsiktighet, stabila förutsättningar och beslut man kan lita på. Det känns inte som vi fått i den här regionen, säger Charlotta Elliot, handelskammarens talesperson i infrastrukturfrågor, och fortsätter:
– Vi trodde inte att det här var det besked vi skulle få idag. Näringslivet och det offentliga har investerat och satsat i många år med tanke på att Ostlänken skulle komma enligt plan, och med tanke på Saabs och Linköpings tillväxt känns det här både tokigt och upprörande.
EFN har även varit i kontakt med Saab som avböjt att kommentera.
Flaskhals på Västkustbanan blir kvar
Besvikelse är det också i Skåne med anledning av att det inte finns något dubbelspår mellan Helsingborg C och Maria Station med i planen. Det handlar om en fyra kilometer lång sträcka som är den enda längs Västkustbanan som fortfarande har enkelspår.
– Vi välkomnar regeringens satsningar på underhåll och förstärkningar av Södra stambanan. Men att dubbelspåret mellan Helsingborg C och Maria station skjuts upp är ett bekymmer. De 4,5 kilometrarna är avgörande för Västkustbanans funktion och för den internationella korridoren mellan Oslo och Hamburg. Så länge denna länk inte ryms i planen riskerar Sverige att försvaga både tillväxten och konkurrenskraften, säger Mikaela Waltersson, vice ordförande i Greater Copenhagen och regionstyrelsens ordförande i Region Halland, i ett pressmeddelande.
Från Greater Copenhagens sida är man dock nöjd med att anslaget till två nya spår mellan Lund och Hässleholm höjs till 6,6 miljarder kronor. ”En tydlig förstärkning och i linje med Greater Copenhagens remissvar”, står det i pressmeddelandet.
Regeringen väljer också att satsa 3,4 miljarder kronor mer än i Trafikverkets förslag på dubbelspår på sträckorna Kubikenborg–Dingersjö och Gävle-Kringlan på Ostkustbanan och 3,8 miljarder kronor mer på kapacitetshöjande åtgärder mellan Göteborg och Alingsås.
Storsatsning på Inlandsbanan
Men mest jublas det nog i Norrlands inland. EFN har tidigare rapporterat om att Försvarsmakten satte ned foten gällande Trafikverkets förslag som innebar att driftsbidraget till Inlandsbanan skulle minskas från 266 miljoner kronor per år till 157 miljoner. I sitt remissvar pekade Försvaret bland annat på hur Inlandsbanan i samband med skyfallen i Västernorrland i höstas räddade transporterna från norra Norrland och söderut. Detta då Norra stambanan, Ådalsbanan och Botniabanan alla var satta ur spel. Bland annat kunde SSAB leda om den så kallade Stålpendeln från Luleå till Borlänge via Inlandsbanan.
Istället för nedskärningar står det nu klart att det blir stora satsningar på Inlandsbanan. I vårändringsbudgeten som lades fram tidigare i april framgick det att Inlandsbanan får ta del av den pott på 30 miljarder kronor som regeringen reserverat för försvarspolitiskt motiverade satsningar på infrastrukturen. Exakt hur mycket är oklart men sannolikt rör det sig om många hundratals miljoner.
– Det här är ett tydligt erkännande av Inlandsbanans strategiska betydelse för Sveriges beredskap, robusthet och försörjningsförmåga, säger Otto Nilsson, vd på Inlandsbanan AB, i ett pressmeddelande.
