Krympande befolkning, kollapsande konsumtion

"Mode är kapitalismens favoritbarn”, konstaterade sociologen Werner Sombart redan för drygt 100 år sedan. Vad han syftade på var att modets ständigt skiftande ideal lockar många konsumenter att köpa nytt redan innan det gamla är uttjänt. Den höga konsumtionstakten leder till ökad lönsamhet för modehusen. Samma logik återfinns numera i försäljning av allt från bilar till telefoner, medan högarna av kasserade prylar växer.

Det moderna modet föddes på 1350-talet, i efterdyningarna av digerdöden. Pandemin, även kallad svarta döden, härjade som värst under 1300-talets första hälft och ledde till att 75 miljoner dog globalt, varav upp till 25 miljoner i Europa. Sedan dess har världens befolkning vuxit, vilket lagt grunden inte bara för den moderna modekonsumtionen utan även för kapitalismen, vars principer kräver ständig expansion. På så vis är det ekonomiska systemet och moderna konsumtionsvanor sammanflätade med befolkningsfrågan – så länge det årligen föds fler konsumenter upprätthålls systemet.

När befolkningen slutar växa

Inom kort väntas dock den 700-åriga uppåtgående demografiska trenden att vända, och världens befolkning kommer att börja minska. Enligt en studie i den medicinska tidskriften The Lancet har den globala nedgången av barnafödandet redan börjat bromsa världsbefolkningens storlek. Från år 2050 kommer 155 av 204 länder ha lägre barnafödande än vad som krävs för att upprätthålla befolkningens storlek. I Sverige väntas kvinnor föda i genomsnitt 1,51 barn.

Den tyska ekonomijournalisten Ulrike Herrmann beskriver i sin bok Kapitalismens slut (som utkom på svenska 2023) hur det nya ekonomiska systemet utvecklats över århundrandena. En viktig poäng i boken är att systemet huvudsakligen bygger på ökad konsumtion – kapitalismen kräver inte fler arbetare utan fler konsumenter. Kanske är det därför som så många miljardärer i dag verkar besatta av tanken på att kolonisera rymden: när jordens resurser inte längre är tillräckliga krävs att vi fortsätter expandera bortom planetens gränser, i miljöer utan syre och ljus. Se där en mardrömsvision av framtiden, horder av köpsugna shoppare åker till Mars på jakt efter något att fynda.

Det demografin berättar om framtiden

Det som Ulrike Herrmann missade i sin bok är befolkningsfrågan. ”Demography is destiny,” som den berömda sentensen lyder. Det som mer än någon annan enskild faktor kommer att påverka framtidens ekonomi är antalet nyfödda barn, eller mer koncist uttryckt, antalet möjliga nya konsumenter.

När befolkningen snart minskar kommer otvetydigt det ekonomiska systemet behöva ritas om (såvida vi inte skruvar upp vår individuella konsumtion ytterligare, som kompensation). Allt från skattefinansierade verksamheter till affärsmodeller kommer att påverkas, samt i förlängningen även vår syn på konsumtion. Det är med andra ord inte bara modebranschen som måste uppfinna ett nytt sätt att sälja kläder, tvärtom ser vi nu början på en av de största omställningarna människan ställts inför i modern tid. Tanken svindlar.