Låga gaslager oroar i Europa: ”Ser värre ut än tidigare år”

Att oljepriserna stiger har blivit ett stort nummer i den internationella pressen de senaste dagarna. Brentoljan – den globala måttstocken för oljepriser – har stigit till närmare 108 dollar per fat. Det är en uppgång på nästan 80 procent sedan årsskiftet, och kommer i spåren av kriget i Mellanöstern och konflikten kring oljemarknadens livsnerv Hormuzsundet.

Men det är inte bara oljepriserna som rusar. Även priset på europeisk gas, framför allt flytande naturgas (LNG), har stigit markant. På tisdagen var gaspriset nästan 82 euro per megawattimme, enligt data från Bloomberg. Sedan årsskiftet är prislyftet nästan 200 procent.

Prisprognoserna grusas

Enligt tidigare prognoser räknade Europeiska centralbanken (ECB) i sitt basscenario att priset för gas levererad i december skulle uppgå till drygt 60 euro per megawattimme. I det pessimistiska scenariot såg man ett pris på omkring 77 euro – alltså under tisdagens pris.

Inflationsriskerna är därmed tydligt på uppsidan, konstaterar Slovakiens centralbankschef Peter Kazimir enligt Reuters.

– Min uppmärksamhet är nu riktad mindre mot olja och bränslepriser, men allt mer på gas och elpriser. Livsmedelsinflation, viktiga för uppfattningar och förväntningar, antas också öka, sa han till nyhetsbyrån på måndagen.

ECB-höken Isabel Schnabel beskriver energiprislyftet – särskilt för gaspriserna – som ”rätt bekymmersamma”.

”Ökad risk för betydligt högre priser”

Och det är inte bara det faktum att priserna stiger som oroar. Gaslagren ute i Europa är också nere på låga nivåer, både säsongsmässigt och i absoluta tal. Det säger Arctics råvaruanalytiker Christian Kopfer.

Ungefär 30 procent av Europas energimix består av naturgas. Planen är alltid att fylla upp gaslagren under sommarmånaderna, när konsumtionen är låg. Men det har varit svårt i år, till följd av LNG-brist på de globala marknaderna i spåren av kriget i Mellanöstern, förklarar han.

– Det innebär en ökad risk för betydligt högre priser, givet att det blir en kall vinter, som det brukar vara, säger han.

Skåne särskilt utsatt

Det riskerar att materialiseras i en kostnadssmäll för framför allt direktberoende kontinentaleuropeiska företag och konsumenter. Men det kan också komma att spilla över på Sverige, även om vi inte använder gas, påpekar han. Särskilt elområde 4 – i södra Sverige – eftersom man där har en koppling till kontinenten när det gäller elpriserna.

– Det innebär att om det är brist på naturgas och det driver upp priserna för Tyskland och andra länder, så påverkar det indirekt Skåne och även övriga Sverige, men i minskad omfattning.

Om man sätter det i kontext – hur illa är det just nu?

– Det ser mycket värre ut än det har gjort de senaste åren. Det är rejält mycket högre priser än vad det var för ett år sedan.

Men för den som minns energikrisen 2022 har Christian Kopfer lugnande besked. Några 300 euro per kilowattimme finns inte på kartan i dagsläget.

– Det är inte i närheten av de priserna som vi hade då. Det skulle vara väldigt förvånande om vi skulle hamna där igen, då måste det hända något exceptionellt.

Men oavsett det är läget oroväckande. Priserna är de facto betydligt högre än de var för ett år sedan och kommer sannolikt att fortsätta stiga. Eftersom råvarumarknaden är organiserad enligt marginalprissättning, innebär det att det är den dyraste kilowattimmen som sätter priset för alla kilowattimmar i respektive elområde eller land.

– Det innebär därmed också en risk för betydligt högre elpriser den här vintern än vad vi hade förra vintern. Det är oftast naturgasen som sätter elpriserna, eftersom det är den som ligger högst upp i kurvan, säger han.