Land ska med förstörelse byggas
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Hjulet, kompassen, krutet, tryckpressen, masugnen och väderkvarnen förändrade människors liv och arbete. Men ingen av uppfinningarna ledde till varaktig ekonomisk tillväxt. Först för omkring 200 år sedan bröts mönstret. Vad var det som hände?
Svaret finns i den kreativa förstörelsen och de historiska omständigheter som gav den utrymme.
Kraften i kreativ förstörelse är den andra utgivningen i en satsning från Handelsbanken Foundations & Publishing i samarbete med EFN Bok och Volante på att göra forskningen bakom Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillgänglig för en bredare publik. Förra året gavs samlingsvolymen Varför är inte hela världen rik? ut med texter av 2024 års pristagare Simon Johnson, Daron Acemoğlu och James A. Robinson. Nu följer man upp med 2025 års pristagagare: Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt.
– Rapporteringen kring ett Nobelpris varar några dagar, men idéerna förtjänar mer än så, säger Tobias Nielsén, Volantes förlagschef.
Mycket står på spel
Johan Norberg och Tobias Nielsén har tillsammans gjort urvalet av de klassiska texterna i Kraften i kreativ förstörelse. Under arbetet tillbringade Tobias Nielsén också en tid i Paris med Philippe Aghion, där de arbetade fram boken och två nyskrivna texter av Philippe Aghion. Boken ramas in med ett förord av Kerstin Enflo från Ekonomipriskommittén.
– Teorin om kreativ förstörelse visar hur ny teknik och nya företag ständigt slår ut det gamla. Detta driver tillväxten framåt, men skapar både vinnare och förlorare, oro och politiskt motstånd. Hanterar vi detta fel så riskerar vi att bromsa just det som gjort oss rika, säger Tobias Nielsén.
Den nyutkomna boken rör sig mellan ekonomisk historia och nationalekonomi. Joel Mokyr söker förklaringen till att årtusenden av stagnation till slut bröts och varför det skedde just i Västeuropa. Philippe Aghion och Peter Howitt undersöker i stället hur innovationer kan fortsätta driva tillväxt när den väl tagit fart.
Det var alltså Västeuropa som såg den första ihållande tillväxten i historien. En viktig del är den tillväxtkultur som utvecklades under 1500-, 1600- och 1700-talen. Europa bestod av många olika stater, språk och religiösa miljöer, samtidigt som idéer kunde röra sig mellan dem. Det saknades en central överhet som kunde stoppa en innovation på samma sätt som i exempelvis Kina. Utländska idéer kunde i stället importeras och förädlas. Det fanns med andra ord en öppenhet som släppte fram det nya utan tillräckligt starka krafter som kunde hålla tillbaka utvecklingen.
Men öppenheten räckte inte. Under 1600-talet började den vetenskapliga revolutionens metoder också få genomslag bland ingenjörer, hantverkare och andra som faktiskt konstruerade och tillverkade saker. Vetenskaplig kunskap och praktiskt kunnande började förenas på ett sätt de aldrig tidigare gjort. Tekniska framsteg kunde därmed systematiskt förbättras med hjälp av vetenskap. Innovationer började kunna bygga på tidigare innovationer. Enligt Joel Mokyr var det denna kombination av öppenhet, kunskapsutbyte och mötet mellan teori och praktik som gjorde det möjligt för de västeuropeiska staterna att först av alla bryta den långa historien av ekonomisk stagnation.
Status quo
Joel Mokyr förklarar alltså hur den uthålliga tillväxten kunde uppstå. Men när en sådan process väl har kommit i gång fortsätter den inte av sig själv. Samhällen tenderar att röra sig mot stagnation. Varje ny teknik och varje nytt företag hotar samtidigt något äldre. Innovation skapar både vinnare och förlorare. Företag, yrkesgrupper och andra intressen som gynnas av den rådande ordningen har därför ofta starka skäl att försvara den.
Det är här Philippe Aghion och Peter Howitt tar vid. Deras modell för ekonomisk tillväxt beskriver under vilka villkor den kreativa förstörelsen kan övervinna motståndet och driva fortsatt tillväxt. För att en sådan ekonomi av kreativ förstörelse ska må bra krävs en gyllene triangel mellan marknad, stat och civilsamhälle. Företagen behöver utrymme att växa. Staten ska skydda innovationer genom ett starkt skydd för äganderätten utan att hålla äldre teknik under armarna. Civilsamhället ska genom fria medier och rätten att organisera sig säkerställa att makten och marknaden fungerar på ett schyst sätt. Ingen av delarna får enligt Philippe Aghion bli för stark.
I dag sätts den balansen på prov från flera håll, menar Tobias Nielsén:
– Europas stagnation gentemot USA och Kina är ständigt aktuell, något Philippe Aghion själv ofta lyfter fram. Samtidigt gör AI-skiftet frågan om hur innovation kan hanteras utan att lämna människor bakom mer brådskande.
