Svensk kreativ förstörelse – så skapas nya miljardföretag

När Alfred Nobel uppfann dynamiten förändrades byggsektorn i grunden. Leverantörer av de tidigare sprängmetoderna tvingades antingen anpassa sig eller lägga ner. Nu, 159 år senare, får Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt ekonomipriset för att ha förklarat hur just sådan ”kreativ förstörelse” drivit fram de senaste decenniernas välståndsökning.

Svensk industrihistoria är full av exempel på hur nytänkande och innovation slagit ut hela branscher. Baltzar von Platens och Carl Munters kylskåp gjorde isindustrin överflödig. Säkerhetständstickan utkonkurrerade alla tidigare tändstickstyper och blev en av landets viktigaste exportvaror.

Kreativ förstörelse som investeringsstrategi

Finansmannen Sven Hagströmer har länge fascinerats av Joseph Schumpeters teori om kreativ förstörelse och döpte sitt investmentbolag till Creades, efter engelskans creative destruction.

– Jag har alltid gillat Joseph Schumpeter. Sedan dök Philippe Aghions bok The power of creative destruction upp, och jag blev överlycklig – plötsligt fick vi akademiskt stöd för det vi höll på med, säger Sven Hagströmer.

Sven Hagströmer köpte boken till sina medarbetare och kontaktade Philippe Aghion för att berätta om Creades. Sedan dess har de haft sporadisk kontakt.

– En minut efter att priset aviserades gratulerade jag honom. Vi kommer ses när han kommer hit.

Internet som kreativ förstörare

När internet slog igenom såg Sven Hagströmer i realtid hur en våg av kreativ förstörelse svepte över näringslivet.

– 1994 när jag fick mitt första mejlkonto tänkte jag: Vilka sektorer kommer internet att förändra? Jag kom fram till två – finans och porr. Jag valde finans, säger han.

Sedan dess har han investerat i små och medelstora bolag som med hjälp av ny teknik stöper om hela branscher, företag som Klarna, Tink och Sana Labs. Erfarenheten visar att marknadsledare sällan klarar att följa med i tekniksprången.

– Kodak ägde ju hela fotomarknaden. Sedan kom digitalkameran och de blev helt akterseglade.

Joseph Schumpeter menade att innovation drivs av entreprenörer, inte av marknadens efterfrågan. Sven Hagströmer håller med. Att investera i kreativ förstörelse handlar därför om att hitta rätt personer.

– Det är en särskild sorts människor som kastar sig i det kalla vattnet, ser möjligheterna och lyckas. Många försöker, men få klarar det.

Sverige har visat sig vara en ovanligt god grogrund för entreprenörer som driver den tekniska omvandlingen. Sven Hagströmer nämner Spotify som ett tydligt exempel på ett företag som lett en kreativ förstörelse.

Omvänd kreativ förstörelse

Kreativ förstörelse förknippas ofta med tekniska genombrott som förändrar hela marknader, men processen kan också gå åt motsatt håll. Liksom en skogsbrand skapar utrymme för nytt liv kan nya företag växa fram när en industrijätte försvinner.

Ett tydligt exempel är Astra Zenecas nedläggning i Lund 2012, då 900 jobb plötsligt försvann. Med hjälp av en donation från Peabs grundare Mats Paulsson köptes lokalerna och omvandlades till en forskarpark, med målet att ta till vara på den kompetens som blivit fri.

– På ganska kort tid har vi gått från tomma lokaler till en forskarpark med 180 bolag och organisationer – och tre gånger så många anställda som när Astra Zeneca var här, säger Petter Hartman, vd för forskarparken Medicon Village.

För att små företag ska kunna ta över när en stor arbetsgivare försvinner krävs ett samhälle som bejakar förändring och vågar ta risker när möjligheten uppstår, menar Petter Hartman.

– Det fanns här. Och lika viktigt är det att det finns människor som är beredda att börja om och skapa något nytt.