Länderna i fokus efter maktskiftet: ”Ny världsordning”
I utrikespolitiken är handlingsutrymmet som störst för en amerikansk president.
Regeringen Trumps planer utgör ett monumentalt skifte i USA:s relationer till omvärlden om de verkställs.
”Hans återkomst lämnar Europa ensamt”, skriver William Galston, författare och politisk rådgivare, i Wall Street Journal.
Donald Trump har kallats för isolationist, men har redan inför sitt tillträde valt en aktiv och i delar expansiv linje i utrikespolitiken.
The Economist beskriver hans andra mandatperiod som ett skifte bort från fundamenten i de senaste 80 årens amerikanska utrikespolitik och USA:s före detta Nato-ambassadör Ivo Daalder kallar hans valseger för slutet på den rådande världsordningen.
”Sedan 1945 har världen som vi känner den i stora delar byggt på amerikanskt ledarskap … under det senaste årtiondet har Moskva och Peking försökt underminera det. Nu kan deras önskan bli sann. Trump är inte intresserad av att upprätthålla Pax Americana (en benämning på perioden utan storskaliga krig sedan 1945) på samma sätt som hans 14 företrädare var”, skriver Daalder i en artikel för Politico.
Till regeringen Trumps högst prioriterade utrikesfrågor under mandatperiodens inledning hör förändrade handelsvillkor, ett statsbesök i Kina och kliv bort från internationell samverkan.
UKRAINA OCH RYSSLAND
Vallöften om ett slut på kriget i Ukraina ”på 24 timmar” har bytts mot en tidslinje på upp till sex månader. Donald Trumps säkerhetsrådgivare Michael Waltz har sagt sig vilja se ökad ukrainsk mobilisering för att stärka landets positioner inför eventuella fredsförhandlingar och anser det ”inte realistiskt” att Ryssland ska ge upp samtliga ukrainska områden som annekterats sedan 2014. Donald Trumps blivande finansminister Scott Bessent öppnade under sin utfrågning i senaten även för skärpta sanktioner mot rysk oljeindustri som ett led i att tvinga fram förhandlingar om ett slut på kriget i Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin har beskrivit Trumps valseger som början på kampen om en ”ny världsordning” och efter ett eventuellt slut på kriget i Ukraina väntas USA arbeta för att europeiska länder i större utsträckning bidrar militärt till att upprätthålla en fred.
EU
Donald Trumps rådgivare Elon Musk har blivit föremål för kritik från så väl Emmanuel Macron som Olaf Scholz efter att ha engagerat sig i europeisk partipolitik med stöd för EU-kritiska ytterhögerpartier. Samtidigt har banden mellan Ungerns EU-kritiska premiärminister Viktor Orbán, Donald Trump och den amerikanska högern i Washington stärkts under de senaste åren. Planer på 10–20-procentiga tullar för export från EU till USA, med särskilt fokus på europeisk bilindustri, har beskrivits som möjliga och i Bryssel pågår arbete med nya handelsavtal som inte inkluderar USA.
”Joe Biden är den sista amerikanska presidenten som såg den transatlantiska alliansen som ett djupt rotat åtagande”, skriver William Galston vid den partipolitiskt obundna tankesmedjan Brookings Institution i Wall Street Journal.
NATO
Donald Trump har via ombud redan meddelat övriga Nato-länder att han kräver mer än dubblade försvarsutgifter i Europa, vilket enligt Financial Times ses som ett första steg i förhandlingar där Trump försöker använda Nato-medlemskapet för att sätta press på europeiska länder vad nya handelsvillkor beträffar. Bedömare ser möjligheten att USA under Trump och den nominerade utrikesministern Marco Rubios ledning minskar sin militära närvaro i Europa när uppmärksamheten i allt större utsträckning riktas mot Kina.
KINA
Militärhistorikern Sarah Paine beskriver USA:s rådande relation till Kina som ett nytt kallt krig. Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Donald Trump under helgen begärt ett möte med Kinas president Xi Jinping under sina första 100 dagar som president. Trump har utlovat tullar på upp till 60 procent för kinesiska varor och det säkerhetspolitiska läget mellan länderna är spänt i frågan om Taiwans fortsatta självständighet. Samtidigt är USA måltavla för omfattande kinesiska cyberattacker och industrispionage och den kinesiska regimen anklagas för att möjliggöra införseln av fentanyl till USA, en drog som orsakat tiotusentals dödsfall per år i USA under 2020-talet.
MELLANÖSTERN
Under förhandlingarna om vapenvila mellan Israel och Hamas fanns representanter för både Joe Biden och Donald Trump på plats i Qatar. Enligt Donald Trumps säkerhetsrådgivare Michael Waltz kommer USA inte acceptera att Hamas återfår politisk kontroll i Gaza, samtidigt som Waltz utlovar fortsatt stöd till Israel om villkoren för vapenvilan bryts. Enligt Reuters vill regeringen Trump även stärka relationerna mellan Israel och Saudiarabien, vars kungafamilj har ekonomiska kopplingar till familjen Trump, för en mer enad front gentemot Iran. Iran är försvagat efter motgångar för Hizbollah i Libanon och Assad-regimens fall i Syrien. Tankesmedjan Council on Foreign Relations gör bedömningen att att skärpta sanktioner gentemot Iran lär vara att vänta och Trumps utrikespolitiska rådgivare Keith Kellogg talar om att sätta ”maximal press” på landet.
TERRITORIELL EXPANSION
Att Donald Trump på nytt väckt idén om att lägga Grönland, med smältande isar och rika mineraltillgångar, under amerikansk kontroll har mötts av protester från så väl Danmark som övriga EU, samtidigt som det fått den danska regeringen att öppna för ökad närvaro av amerikansk militär i regionen. Donald Trump har även uttryckt ambitioner om att ta kontroll över Panamakanalen med hänvisning till nationell säkerhet.
KANADA OCH MEXIKO
Trump har valt en aggressiv hållning gentemot grannländerna och hotat Mexiko, som bland annat står för två tredjedelar av amerikansk grönsaksimport, med tullar på upp till 100 procent. Precis som i Kanada sker också tillverkning av amerikanska varor i landet och Trumps plan är att få amerikanska bolag att flytta tillbaka sina verksamheter, samtidigt som tullhoten används för att få Mexiko att stoppa migranter från att korsa gränsen till USA. Tullar på 25 procent har nämnts, och Kanada har lovat att svara med samma mynt om planerna blir verklighet.
INTERNATIONELL SAMVERKAN
Enligt Council on Foreign Relations kan Trump bland annat välja att via presidentorder upphäva det ekonomiska ramverket IPEF, som togs fram av regeringen Biden för att stärka handelsrelationerna till bland annat Indien, Japan, delar av Sydostasien, Australien och Nya Zeeland. Republikanska intresseorganisationer propsar även på att USA ska överge Internationella valutafonden, Världsbanken och OECD. Trump har tidigare också sagt att han för avsikt att lämna Världshälsoorganisationen (WHO) som han anklagar för att ”styras av Kina” efter covid-19-pandemin.
BISTÅND
Enligt NPR väntas Donald Trump återinföra och eventuellt skärpa den så kallade Mexico City-policyn, som presenterades av Ronald Reagans regering på 1980-talet och översätts till indraget bistånd till organisationer i omvärlden som bidrar till eller uttrycker stöd för abort. I början av nuvarande årtionde bidrog USA med omkring 90 miljarder kronor i bistånd till vård- och hälsoverksamhet i andra länder.