Kräver dubblade utgifter i Nato: "Förhandling"
Donald Trump ställer krav om att Europas Nato-länder ökar sina försvarsutgifter från 2 till 5 procent.
Enligt Financial Times har planerna redan meddelats och ses som en utgångspunkt för förhandling om handelsvillkor enligt tidningens uppgiftslämnare.
– Ett utspel som är politiskt omöjligt att genomföra, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Sedan 2014 råder en överenskommelse inom Nato att samtliga medlemsländer ska lägga 2 procent av BNP på försvar.
En överenskommelse som bara 23 av de 32 Nato-länderna i dagsläget lever upp till – något som var föremål för omfattande kritik från Trump under hans första mandatperiod 2016–2020. Diskussioner pågår sedan tidigare om att öka utgiftsmålet till 3 procent.
Enligt Financial Times uppgifter vore Trump beredd att nöja sig med 3,5 procent, och 5-procentskravet ses av en uppgiftslämnare som ett sätt att få europeiska länder att öka sina försvarsutgifter i utbyte mot mer fördelaktiga handelsvillkor med USA när Trump samtidigt utlovat omfattande tullar för europeisk export.
– Det är tydligt att vi pratar om 3 procent eller mer för toppmötet i Haag (där Nato-länderna sammanträder i juni), säger uppgiftslämnaren.
Sverige lägger 2,4 procent
2022 uppgick den svenska försvarsbudgeten till 74,8 miljarder kronor, vilket motsvarade omkring 1,2 procent av BNP.
Den planerade försvarsbudgeten för 2025 är 138 miljarder kronor, en ökning med 10 procent från nuvarande år. Enligt nuvarande prognos kommer det att motsvara 2,4 procent av BNP. Regeringen har föreslagit att försvarsbudgeten ska öka ytterligare, till 186 miljarder kronor år 2030, vilket beräknas motsvara 2,6 procent av BNP.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet med fokus på svensk utrikes- och säkerhetspolitik.
Han delar bilden av Financial Times uppgifter om det nya 5-procentskravet som en utgångspunkt för förhandlingar.
– Det kan också fylla en symbolpolitisk funktion. Att visa att det är USA som bestämmer och att nya regler gäller. Bara att kräva fem procent är en maktdemonstration i sig.
Finns det anledning att se uttalandet som destabiliserande för alliansen?
– Det blir det. Den ryckighet som präglar Trump som politiker bidrar åtminstone kortsiktigt till en instabilitet i Nato. Sedan finns det ju fler länder inom Nato som vill se utgifterna höjas och hjälps av detta, medan det blir obekvämt för de som är emot. Men än så länge tror jag att man sitter lugnt i båten. Det här blir inget man ligger sömnlös över.
Tidigare i veckan samlades representanter för några av Europas största Nato-länder i Bryssel under ett möte med generalsekreteraren Mark Rutte och Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj för att diskutera den gemensamma försvarspolitiken när Donald Trump återvänder till Vita huset.